Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

níd-ling

Entry preview:

Add: a captive Hit gelamp ꝥ Langbeardisce men gehergedon .xl. neadlinga dum fere quadringentos captivos Longobardi tenuissent, Gr. D. 232, 24

wilmian

(v.)
Entry preview:

seó arrianisce éhtnes dum perstcutio Ariana vehementer insaniret, Gr. D. 240, 7. (?)

a-gyltan

(v.)
Grammar
a-gyltan, -giltan; p. -gylte, -gilte; pp. -gylt, -gilt [a, gyltan to be guilty]

To fail in dutyto commitbecome guiltyoffendsin againstdelinquerecommittereadmitterepeccare

Entry preview:

Twegen afýryde men agylton wið heora hlaford peccaverunt duo eunuchi domino suo. Gen. 40, 1

Linked entry: a-giltan

scitel

(n.)
Grammar
scitel, scytel
Entry preview:

dung (?) Nim heortes scytel and cnuca tó duste, Lchdm. i. 336, 18. Nim fearres scytel, cnuca and gníd swíðe smale, 368, 12

Linked entry: scytel

nihstnig

Entry preview:

Ben. 138, 2-8 is : Dum adhuc jejuni sunt. Add

óre

(n.)
Grammar
óre, an; f.

A mine, place in which ore is dug

Entry preview:

A mine, place in which ore is dug ísern óre ferri fodina, in quo loco ferrum foditur, Wrt. Voc. ii. 148, II

Linked entry: óra

un-hygdig

(adj.)
Grammar
un-hygdig, adj.

Foolish

Entry preview:

Hwí nǽre ðú genóg earm and genóg unhýdig (-hýðig?), þeáh ðé þúhte ðæt ðú welig wǽre, ðonne ðú óþer twéga oððe hæfdest ðæt ðú noldest, oððe næfdest ðæt ðú woldest? Bt. 26, 1; Fox 90, 30 note

wíg-príst

(adj.)
Grammar
wíg-príst, adj.

Bold in battledaring

Entry preview:

Bold in battle, daring Ðú mé saga hú ðú wurde þus wígþríst, ðæt ðú mec þus fæste fetrum gebunde. Exon. Th. 268, 14; Jul. 432

land-mearc

(n.; adj.)
Grammar
land-mearc, adj.
Entry preview:

Hermon þǽre dúne, 132, 3. Cf. Horeb Choreb þǽre dúne, 105, 19.) See preceding word

a-fýran

(v.)
Grammar
a-fýran, p. de; pp. ed, yd [a, fýran castrare]

To castratecastrare

Entry preview:

Twegen afýryde men duo eunuchi, Gen. 40, 1

Linked entries: afýrida be-lisnian

aldor-wísa

(n.)
Grammar
aldor-wísa, an; m.

A chief rulerchiefprincipalis duxprinceps

Entry preview:

A chief ruler, chief; principalis dux, princeps Æðelinga aldor-wísa the chief ruler of men, Cd. 63; Th. 75, 9; Gen. 1237

Linked entry: ealdor-wísa

Súþ-Engle

(n.)
Grammar
Súþ-Engle, pl.
Entry preview:

The people of the south of England On Súð-Engla lage griðlagu ðus stent, L. Eth. vii. 9; Th. i. 330, 22

on-fealdan

Entry preview:

Ic onfealde and gerecce twá dǽda Benedictes duo Benedicti facta replica, Gr. D. 162, 10. [O. H. Ger. int-faldan explicare Add

irnan

(v.)
Grammar
irnan, p. arn, pl. urnon ; pp. urnen

To run

Entry preview:

Ðú urne mid him simul currebas cum eo, Ps. Th. 49, 19. Ðá urnon him tógénes twegen ðe hæfdon deófolseócnesse occurrerunt eí duo habentes dæmonia, Mt. Kmbl. 8, 28. Gangende ðyder urnon, Mk. Skt. 6, 33 : Jn. Skt. 20, 4.

scyld-hǽta

(n.)
Grammar
scyld-hǽta, an; m.
Entry preview:

One who demands a due or debt, a bailiff Sculthéta exactor, Wrt. Voc. ii. 107, 70. Scyldlǽta (-hǽta?) exactor, i. postulator, 144, 54

súþ-rihte

(adv.)
Grammar
súþ-rihte, adv.
Entry preview:

Due south Seó eá irnþ ðonan súðryhte, Ors. 1, 1; Swt. 8, 17: 17, 18, 19. Súðrihte, Cod. Dip. Kmbl. ii. 250, 17

full-bétan

Entry preview:

Oþ þæt þám abbode þince þæt hí fulbét hæbben usque dum abbas judicaverit satisfactum esse, R. Ben. 70, 8, 18: 71, 2. Add

leásettan

Entry preview:

Þonne hý sume mid geficum wið þone ánne þeódað and leásettað, sume wið þone óþerne dum adulantur partibus R. Ben. 125, 2. Add

tíþe

Grammar
tíþe, better tygþe, týþe (the form in the Pastoral Care has y).
Entry preview:

Efne swá hé his bæd, swá hé wæs týðe (þǽrrihte hé hit beget, v.l.) ita dum peteret impetravit, Gr. D. 79, 33. Add

ge-þafung

Entry preview:

Geþafung byþ ðonne ðú cwyst, amor ic eom gelufod, Ælfc. Gr. Z. 9, 2-7. consent Ús is gecynde ðæt wé ǽlc yfel on ðrió wísan ðurhtión : ðurh gespan and ðurh lustfulnesse and ðurh geðafunga (consensu) . . .