hwón-líc
Little ⬩ slight ⬩ small
Entry preview:
Little, slight, small Gif wé eów ða gástlícan sǽd sáwaþ hwónlíc biþ ðæt wé eówere flǽslícan þing rípon if we sow the spiritual seeds for you, it is a slight matter that we reap your fleshly goods, Homl.
nép-flód
A neap-tide ⬩ a very low tide
Entry preview:
On ǽlcum ánum geáre weaxeþ ðæt flód ðæs sǽs feówer and twentigum síða, and swá oft wanaþ; fylleþflód biþ némned on lǽden malina, and se népflódledo, Shrn. 63, 31. [Cf. Eng. Gilds (E. E. T.
Linked entry: ap-flód
nepte
Nep ⬩ nip ⬩ cat's mint
Entry preview:
Neptan sǽd, iii. 72, 11. Wyl neftan, ii. 62, 25 : 76, 19 : 142, 3 : 266, 11
undern-swǽsendu
Breakfast
Entry preview:
Breakfast Ðæt hé mid ðý biscope sǽte æt his undernswǽsendum ( ad prandium ), Bd. 3, 6; S. 528, 13
lopystre
A lobster ⬩ a locust
Entry preview:
Hwæt féhst ðú on sǽ? Crabban and lopystran quid capis in mari? Cancros et polypodes, Coll. Monast. Th. 24, 13. Lopestro (loppestra, Rush.) lucustas, Mk. Skt. Lind. 1, 6
wealh-land
a foreign land ⬩ Normandy
Entry preview:
Icel. í Vallandi er síðan var kallat Norðmandi) Com Eádweard hider tó lande of Weallande (fram begeondan sǽ, v. l. ), Chr. 1040; Erl. 167, 27
Linked entry: wealand
Cneoferis burh
Burghcastle ⬩ Suffolk ⬩ villæ nomen in agro Suffolciensi
Entry preview:
Burghcastle, Suffolk; villæ nomen in agro Suffolciensi Ðá wæs fæger mynster getimbred on wuda neáh sǽ on sumre ceastre, seó is nemned on Englisc Cneoferis burh erat monasterium silvanum, et mares vicinitate amænum, constructum in castro quodam, quod
íg-búend
an islander
Entry preview:
Ðis ǽrendgewrit Agustinus ofer sealtne sǽ súðan brohte iégbúendum this letter Augustine brought across the salt sea from the south to the islanders, Past. Pref; Swt. 9, 8
Linked entry: íg-búende
west-ríce
Entry preview:
Ðý ilcan geáre féng Carl tó ðam westríce, and tó allum ðam westríce behienan Wendelsǽ and begeondan ðisse sǽ, swá hit his þridda fæder hæfde, Chr. 885 ; Erl. 84, 10
célan
Entry preview:
To make cool, slake thirst Se úplica sǽ céleð ðǽra tungla hǽto, Shrn. 63, 7. Wæter célde þá ísena, Hml. S. 36, 392. Wolde ic mínne þurst célan, Nar. 8, 28.
burg-geat
Entry preview:
[He wende to þan burhȝate þer þe king on bure lai, Laym. 17670.] a town-gate (v. burg, II) Hé férde on ðá burg Ambinensus ... þá sæt þǽr sum þearfa æt ðǽm burggeate, Bl. H. 213, 33
sumer-lida
Entry preview:
A summer fleet, one that sets forth in summer and returns in autumn Æfter ðissum gefeohte cuom micel sumorlida (tó Reádingum, MS. E.), Chr. 871; Erl. 74, 35. [Steenstrup takes the word to mean a force moving from its quarters in England, and leaving
gearo-witolness
Entry preview:
Sagacity Ongeán þám ingehýde and gearawitolnesse þe of Godes ágenre gife cymð, se deófol sǽwð nytennysse, Wlfst. 53, 16
Linked entry: un-gearowitolness
Hámtúnisc
Entry preview:
Of Northampton Harold sǽde ꝥ hé Cnutes sunu wǽre and Ælfgyfe þǽre Hámtúnisca[n], Chr. 1035; P. 159, 29
myrþra
Entry preview:
Hé sǽde ꝥ hé heora deáðes myrðra wǽre se in eorum morte clamabat homicidam. Gr. D. 207, 21. Add
prút
Entry preview:
., v. note, p. 336) here and unearhne, ðæt hí be hyra gate tó sǽ eodon, Chr. 1006; Erl. 140, 26
strange
Entry preview:
Ðeáh ðe ðæt wíte heardor and strangor dón sý cum districtius agitur, Bd. 1, 27; S. 490, 12. strongly, violently Seó sǽ strange geondstyred on staþu beáteþ, Met. 6, 15; . Soul Kmbl. 89; Seel. 45
Sweón
Entry preview:
Sweón habbaþ be súþan him ðone sǽs earm, Ors. 1, 1; Swt. 16, 31-34. Ðá Sweón heafdon weallstówe geweald, Chr. 1025; Erl. 163, 11. Sacu Sweóna and Geáta, Beo. Th. 4936; B. 2472: (Swona, MS.), 5885; B. 2946: 5908; B. 2958. Ic wæs mid Sweóm, Exon.
wræc-síþian
To be ⬩ travel in a foreign country, to be in exile
Entry preview:
Ðæt hine mann ásende ofer sǽ on wræcsíð tó sumum wéstene, on ðam ðe cristene menn for geleáfan fordémde wræcsíðedon, Homl. Th. i. 560, 22. Tó wræcsíðienne peregrinandi, vagandi, Hpt. Gl. 412, 59 : ad incolalum peregre, 413, 12
efen-wiht
Entry preview:
Hí woldon efenwihte (-wyhton, -wyrhtan, v. ll. ) beón on sǽ and on lande, Chr. 972; P. 119, 11