Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hwón-líc

(adj.)
Grammar
hwón-líc, adj.

Littleslightsmall

Entry preview:

Little, slight, small Gif wé eów ða gástlícan sǽd sáwaþ hwónlíc biþ ðæt wé eówere flǽslícan þing rípon if we sow the spiritual seeds for you, it is a slight matter that we reap your fleshly goods, Homl.

nép-flód

(n.)
Grammar
nép-flód, es; m.

A neap-tidea very low tide

Entry preview:

On ǽlcum ánum geáre weaxeþ ðæt flód ðæs sǽs feówer and twentigum síða, and swá oft wanaþ; fylleþflód biþ némned on lǽden malina, and se népflódledo, Shrn. 63, 31. [Cf. Eng. Gilds (E. E. T.

Linked entry: ap-flód

nepte

(n.)
Grammar
nepte, nefte, an; f.

Nepnipcat's mint

Entry preview:

Neptan sǽd, iii. 72, 11. Wyl neftan, ii. 62, 25 : 76, 19 : 142, 3 : 266, 11

Linked entries: næpte nefte

undern-swǽsendu

(n.)
Grammar
undern-swǽsendu, pl.

Breakfast

Entry preview:

Breakfast Ðæt hé mid ðý biscope sǽte æt his undernswǽsendum ( ad prandium ), Bd. 3, 6; S. 528, 13

lopystre

(n.)
Grammar
lopystre, an; f.

A lobstera locust

Entry preview:

Hwæt féhst ðú on ? Crabban and lopystran quid capis in mari? Cancros et polypodes, Coll. Monast. Th. 24, 13. Lopestro (loppestra, Rush.) lucustas, Mk. Skt. Lind. 1, 6

wealh-land

(n.)
Grammar
wealh-land, es; n.

a foreign landNormandy

Entry preview:

Icel. í Vallandi er síðan var kallat Norðmandi) Com Eádweard hider tó lande of Weallande (fram begeondan , v. l. ), Chr. 1040; Erl. 167, 27

Linked entry: wealand

Cneoferis burh

(n.)
Grammar
Cneoferis burh, burg, e; f.

BurghcastleSuffolk villæ nomen in agro Suffolciensi

Entry preview:

Burghcastle, Suffolk; villæ nomen in agro Suffolciensi Ðá wæs fæger mynster getimbred on wuda neáh on sumre ceastre, seó is nemned on Englisc Cneoferis burh erat monasterium silvanum, et mares vicinitate amænum, constructum in castro quodam, quod

íg-búend

(n.)
Grammar
íg-búend, es; m.

an islander

Entry preview:

Ðis ǽrendgewrit Agustinus ofer sealtne súðan brohte iégbúendum this letter Augustine brought across the salt sea from the south to the islanders, Past. Pref; Swt. 9, 8

Linked entry: íg-búende

west-ríce

(n.)
Grammar
west-ríce, es; n.
Entry preview:

Ðý ilcan geáre féng Carl tó ðam westríce, and tó allum ðam westríce behienan Wendelsǽ and begeondan ðisse , swá hit his þridda fæder hæfde, Chr. 885 ; Erl. 84, 10

célan

(v.)
Entry preview:

To make cool, slake thirst Se úplica céleð ðǽra tungla hǽto, Shrn. 63, 7. Wæter célde þá ísena, Hml. S. 36, 392. Wolde ic mínne þurst célan, Nar. 8, 28.

burg-geat

Grammar
burg-geat, (burh-).
Entry preview:

[He wende to þan burhȝate þer þe king on bure lai, Laym. 17670.] a town-gate (v. burg, II) Hé férde on ðá burg Ambinensus ... þá sæt þǽr sum þearfa æt ðǽm burggeate, Bl. H. 213, 33

sumer-lida

(n.)
Grammar
sumer-lida, an; m. [Lida, like the equivalent Icel. liði in sumar-liði, elsewhere refers to a single object, man or ship (v. lida, sǽ-, ýð-lida), but in the passage given below from the Chronicle seems to mean a fleet. Later in the same work liþ (q. v.), which seems taken from the Scandinavians, is used in this sense, e. g. ðæt lið ðæt on Sandwíc læg, 1052; Erl. 183, 40, can sumer-lida be intended to represent Norse sumar-lið? In one other place sumer-lida occurs, in company with words relating to the sea, and it there glosses malleolus; but here perhaps sumer-loda should be read, and malleolus be taken in the sense shoot, twig (see spæc); cf. O. H. Ger. sumar-lota, -lata virgultum, palmes. v. Anglia xiii. 330.]
Entry preview:

A summer fleet, one that sets forth in summer and returns in autumn Æfter ðissum gefeohte cuom micel sumorlida (tó Reádingum, MS. E.), Chr. 871; Erl. 74, 35. [Steenstrup takes the word to mean a force moving from its quarters in England, and leaving

gearo-witolness

(n.)
Grammar
gearo-witolness, e; f.
Entry preview:

Sagacity Ongeán þám ingehýde and gearawitolnesse þe of Godes ágenre gife cymð, se deófol sǽwð nytennysse, Wlfst. 53, 16

Linked entry: un-gearowitolness

Hámtúnisc

(adj.)
Grammar
Hámtúnisc, adj.
Entry preview:

Of Northampton Harold sǽde ꝥ hé Cnutes sunu wǽre and Ælfgyfe þǽre Hámtúnisca[n], Chr. 1035; P. 159, 29

myrþra

Entry preview:

sǽde ꝥ hé heora deáðes myrðra wǽre se in eorum morte clamabat homicidam. Gr. D. 207, 21. Add

prút

(adj.)
Grammar
prút, adj.
Entry preview:

., v. note, p. 336) here and unearhne, ðæt hí be hyra gate tó eodon, Chr. 1006; Erl. 140, 26

strange

(adv.)
Grammar
strange, adv.
Entry preview:

Ðeáh ðe ðæt wíte heardor and strangor dón sý cum districtius agitur, Bd. 1, 27; S. 490, 12. strongly, violently Seó strange geondstyred on staþu beáteþ, Met. 6, 15; . Soul Kmbl. 89; Seel. 45

Sweón

(n.)
Grammar
Sweón, pl.
Entry preview:

Sweón habbaþ be súþan him ðone sǽs earm, Ors. 1, 1; Swt. 16, 31-34. Ðá Sweón heafdon weallstówe geweald, Chr. 1025; Erl. 163, 11. Sacu Sweóna and Geáta, Beo. Th. 4936; B. 2472: (Swona, MS.), 5885; B. 2946: 5908; B. 2958. Ic wæs mid Sweóm, Exon.

wræc-síþian

(v.)
Grammar
wræc-síþian, p. ode

To betravel in a foreign country, to be in exile

Entry preview:

Ðæt hine mann ásende ofer on wræcsíð tó sumum wéstene, on ðam ðe cristene menn for geleáfan fordémde wræcsíðedon, Homl. Th. i. 560, 22. Tó wræcsíðienne peregrinandi, vagandi, Hpt. Gl. 412, 59 : ad incolalum peregre, 413, 12

efen-wiht

Entry preview:

Hí woldon efenwihte (-wyhton, -wyrhtan, v. ll. ) beón on and on lande, Chr. 972; P. 119, 11