Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

þunring

(n.)
Grammar
þunring, e; f.

Thunderingthunder

Entry preview:

Thundering, thunder Swá stór þunring and lǽgt wes, swá ðæt hit ácwealde manige men, Chr. 1085; Erl. 219, 22

þínan

(v.)
Grammar
þínan, p. þán; pp. þinen
Entry preview:

To get moist or damp Dó on næsc, hæbbe him on, ðý læs hit þíne, Lchdm. ii. 36, 8

ge-wilde

(adj.)
Grammar
ge-wilde, adj.
Entry preview:

Powerful Ꝥ se man beó geðyldig and lǽte ǽfre his gewitt gewyldre þonne his yrre, Hml. S. 16, 336

wyrhta

Entry preview:

Add: croc-, frum-, gim-, godweb-, ísern-, lám-, lǽst-, leóþ-, lypen-, méd-, morþ-, morþor-, níd-, scild-, scóh-, slecg-, sweord-wyrhta

síma

(n.)
Grammar
síma, an ; m.
Entry preview:

A cord, rope Satan læg símon gesǽled (cf. Icel. sím-bundinn), Cd. Th. 47, 23 ; Gen. 765

wáclíce

(adv.)
Grammar
wáclíce, <b>. I.</b>
Entry preview:

Þe lǽs þú weorðe . . . tó úpáhafen . . . ne eft tó wáclice geortreówe ǽniges gódes. Met. 5, 34. Add

heán-líce

(adj.; adv.)
Grammar
heán-líce, adj.

Ignominiously, ingloriously, disgracefully, miserably,

Entry preview:

Ne lǽt swá heánlíce ðín haudgeweorc forwurþan let not thine handiwork so miserably perish, Hy. 7, 111; Hy. Grn. ii. 289, 111: Exon. 8 a; Th. 3, 4; Cri. 31: 13 a; Th. 23, 21; Cri. 372

oxan-hirde

(n.)
Grammar
oxan-hirde, es; m.
Entry preview:

Micel ic gedeorfe; þænne se yrþlingc unscenþ þá oxan, ic lǽde hig tó lǽse, and ealle niht ic stande ofer hig waciende for þeófan, and eft on ǽrnemergen ic betǽce hig þám yrþlincge wel gefylde and gewæterode, Coll. M. 20, 23-31. Be oxanhyrde.

ge-myþe

(n.)
Grammar
ge-myþe, es; n. [Theform and gender of the word are not quite certain. A dat. sing. fem, occurs once, but it is in a rather late charter with corrupt forms; all other instances are in dat. pl. Corresponding forms in other languages are neuter, so probably the English.]
Entry preview:

A mouth of a river, valley, opening of one road into another, of an enclosure. where one stream joins another Of Temede gemýðan; andlang Temede in wynnabæces gemýðan . . . in Temede múðan (cf. of Temede streáme in wynnabæce . . . in Temede streám, 386

un-holda

(n.)
Grammar
un-holda, an; m.

A fiend

Entry preview:

A fiend Hé his áras hider onsendeþ, ðí læs unholdan wunde gewyrcen, Exon. Th. 47, 29; Cri. 762

Linked entry: -holda

un-wælgrim

(adj.)
Grammar
un-wælgrim, adj.
Entry preview:

Not cruel, gentle Hé wæs swlíe unwælgrim (eallunga lǽs wælhreów, v.l.) minus crudelis fuit, Gr. D. 133, 6

sincan

(v.)
Grammar
sincan, p. sanc, pl. suncon ; pp. suncen.
Entry preview:

Th. 86, 27 ; Gen. 1437. to act as an aperient Gif ðæt sié ómihte wǽte innan, tyhte hié mon út mid líþum mettum sincendum, and ne lǽt inne gesittan on ðam líchoman, Lchdm. ii. 218, 14

Linked entry: be-sincan

on-feall

(n.)

a swelling, fellon

Entry preview:

a swelling, fellon Wið onfealle, gefóh fox, ásleah of cucum ðone tuxl, lǽt hleápan áweg, bind on næsce, hafa ðé on. Lchdm. ii. 104, 12. Drenc wið onfealle, 102, 27: 104, 1, 3, 4, 6.

Linked entry: innan-onfeall

cwert-ern

(n.)
Grammar
cwert-ern, es; n.

A prison

Entry preview:

A prison Ðe-læs ðú sý on cwertern send ne forte in carcerem mittaris, Mt. Bos. 5, 25: Lk. Bos. 12, 58

be-hrópan

(v.)
Grammar
be-hrópan, p. -hreóp, pl. -hreópon; pp. -hrópen [hrópan to call or cry out]

To scoff atrailtroublesugillare

Entry preview:

To scoff at, rail, trouble; sugillare Ðe-læs heó cume me behrópende ne veniens sugillet me Lk. Bos. 18, 5

hleów-fæst

warm

Entry preview:

warm On cealdum eardum is neód ꝥ ðæs reáfes máre sig, on hleówfæstum (calidis) lǽs, R. Ben. 88, 7. Add:

þurh-smúgan

Grammar
þurh-smúgan, I.
Entry preview:

Þe lǽs heora gylta áttru tó manige þurh-smúgon ne per plures eorum dira serpant contagia, Chrd, 62, 7. Add

a-manian

(v.)
Grammar
a-manian, -manigan; p. ode, ade; pp. od, ad [a from, manian to admonish, challenge, lay claim to]

To demandexactexigere

Entry preview:

To demand, exact; exigere Gif hit se geréfa ne amanige mid rihte if the reeve do not lawfully exact it, L. Ed. 5; Th. i. 162, 12. Se biscop amanige ða oferhýrnesse æt ðam geréfan let the bishop exact the penalty for contempt from the reeve, L. Ath. i

un-warnod

(adj.)
Grammar
un-warnod, adj.

Unwarned

Entry preview:

Unwarned Gif preóst óðerne unwarnode lǽte ðæs ðe hé wite ðæt him hearmian wille, L. N. P. L. 33; Th. ii. 294, 25

cradel

Entry preview:

læg on cradole (-ule, v. l. ) bewunden ealswá óðre cild dóð, Wlfst. 17, 1. Cradelas cunabula, Wrt. Voc. ii. 137, 27. Add