Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

æt-slídan

(v.)
Grammar
æt-slídan, p. -slád, pl. -slidon; pp. -sliden [æt from, away; v. æt I. 2: slídan labi]

To slip or slide awaylabielabi

Entry preview:

To slip or slide away; labi, elabi Ic ætslíde labor, Ælfc. Gr. 29; Som. 33, 43: 35; Som. 38, 10. Ðæt hira fót ætslíde ut labatur pes eorum, Deut. 32, 35

spong

(n.)
Grammar
spong, e; f.

A spongy excrescence (?)

Entry preview:

Gif on eágan weaxen reáde sponge drýpe on hát culfran blód . . . óþ ðæt ða sponge áweg synd, Lchdm. ii. 308, 17 : 300, 5

fleám-dóm

(n.)
Grammar
fleám-dóm, es; m.
Entry preview:

The condition of a fugitive Ðá fleáh se Siba mid fleámdóme áweg he fled away as a fugitive, Nap. 23

drehnigean

(v.)
Grammar
drehnigean, drehnian, dreahnian; p. ode ; pp.drehnigod

To strain out, DRAINexcolāre, percolāre

Entry preview:

To strain out, DRAIN; excolāre, percolāre Lá blindan látteówas, ge drehnigeaþ ðone gnæt aweg duces cæci, excolantes culĭcem, Mt. Bos. 23, 24

Linked entry: dreahnian

neáh-land

(n.)
Entry preview:

neighbouring country Þá henna áweg bær án fox cumende of þám neáhlande (náht feorran, v.l.) vulpis gallinas ex vicino rure veniens auferebat, Gr. D. 69, 28

á-glídan

Entry preview:

Wíte georne ꝥ sió wyrt áweg ne áglíde, Lch. ii. 356, 24

á-wilwan

(v.)
Grammar
á-wilwan, á-wilwian; p. -wilede.

To roll (trans.)

Entry preview:

Sume wyrhtan áfundon ðone stán and hine áweg áwiligdon, Hml. Th. ii. 426, 2. Gesaeh ꝥ stán genumen áuæled (sublatum) of ðǽm byrgenne, Jn. L. 20, 1

Linked entries: wilwan á-wilian

flígan

Grammar
flígan, flían.
Entry preview:

Hé ðone windes blǽd áweg flígde, Hml. Th. ii. 140, 26. Ðá fuglas wé ne onweg flégdon quas nos aues non fugare ausi eramus, Nar. 16, 22. Add

Linked entries: fleón flían

cnapa

Grammar
cnapa, cnafa.
Entry preview:

His cnapa wæs áwéd ðurh deófol . . . Se áwyrgeda gást gewát of ðámmen, Hml. Th. ii. 510, 32

tacan

Entry preview:

Hí tócon mycele ǽhta and fóron áweg, Chr. 1076; P. 212, 15. Hé hine lét tacan, P. 211, 35. ¶ tacan on to touch. Cf. Icel. taka á :-- Swá hwæt swá ꝥ ele on tæcð . . . ꝥ Add

a-swápan

(v.)
Grammar
a-swápan, he -swápþ, -swæpþ ; p. -sweóp, pl. -sweópon ; pp. -swópen

To sweep offcleanverreremundare

Entry preview:

To sweep off, clean; verrere, mundare Hit aswǽpþ aweg ðæt yfel abstergat mala, Past. 36, 8 ; Hat. MS. 48 b, 16 : Exon. 106 b ; Th. 405, 21; Rä. 24, 5. Aswópen clǽne mundatus, Mt. Rush. Stv. 12, 44

stán-clúd

Entry preview:

Hú Nonnosus þone mycelan stánclúd ( saxum ) áweg ádyde, Gr. D. 48, 16. Of stánclúdum cumað wyllspringas, Hex. 22, 23. Add

gagátes

Grammar
gagátes, l. gagates

jet,

Entry preview:

., and add Hér bið geméted gagates stán; sé bið swylce blæc gim, gif mon déð on fyr, nǽdran fleógaþ áweg ðone stenc gignit lapidem gagatem; est nigrogemmeus, et ardens igni admotus incensus serpentes fugat, Bd. 1, 1; Sch. 9. 5

wíf-gemána

(n.)
Grammar
wíf-gemána, an; m.

Mulieris consortium

Entry preview:

Mulieris consortium Wífgemánan to áwec*-*canne . . . ðæt áwecceþ wífgemánan lust, Lchdm. i. 336, 15 — 17

fram-fær

(n.)
Grammar
fram-fær, es; n.
Entry preview:

A going away, departure Se hálga wer wende áweg fram ðǽre stówe ... se preóst stód fægnigende ðæs óðres framfæres, Hml. Th. ii. 164, 3.

Linked entry: fær

fóþorn

(n.)
Entry preview:

Some word containing þorn might be expected, cf. e.g. ælcne pocc man sceall áweg ádelfan mid þorne, 106, 3. Dr. Bradley suggests þéfeþorn

marm-stán

Entry preview:

Þá þá se marmstán áweg genumen wæs, Gr. D. 302, 15-16. Hí gemétton áne mǽre þrúh geworht of marmstáne, Hml. S. 20, 80. Godes encgel sette énne marmstán æt þæs mǽdenes heáfde, 8, 201. Add

á-screopan

Grammar
á-screopan, l. á-screpan,

to clear off

Entry preview:

and add: to clear off Þonne áscrypð hió ꝥ áter áweg, Lch. ii. 144, 17. Áscrep þá greátan rinde of, 270, 17. Áscrepan (-screfan, Erf.) egerere, áscrepen (-aen,Erf.; -anWrt. Voc. ii. 39, 17) egesta, Txts. 59, 730-1: Wrt. Voc. ii. 29, 16: 142, 68

þweán

(v.)
Grammar
þweán, p. þwóh, pl. þwógon; pp. þwagen, þwægen, þwegen, þwogen.

to washto anoint.

Entry preview:

to wash. Grammar þweán, with object of that which is to be cleansed Petrus cwæð tó him: 'Ne þwyhst (ðuóas, Lind.: ðwǽs, Rush.) ðú nǽfre míne fét.' Se Hǽlend cwæþ: ' Gif ic ðé ne þweá (áðóa, Lind.: ðwǽ, Rush.), næfst ðú nánne dǽl

wund

(adj.)
Grammar
wund, adj.
Entry preview:

Add Þǽr wearð ꝥ .iii. hund monna ofslagen, ealle búton ðǽm consule ánum : hé cóm wund áweg, Ors. 4, 6; S. 172, 24. (la) add :-- Gif man bið on hrif wund, Ll. Th. i. 96, 10. Gif mon sié on þá herðan tó þám swíðe wund, 25