sǽ-ýþ
Entry preview:
A wave of the sea Sǽýþa vel holmas equomaria, Wrt. Voc. ii. 143, 74. Hí sǽýþa swíðe brégaþ. Runic pm. Kmbl. 343, 23 ; Rún. 21
wíd-sǽ
Entry preview:
Open sea, ocean Ðeós wídsǽ pelagus, Ælfc. Gr. 8; Zup. 28, 21 : 13 ; Zup. 84, 1: Wrt. Voc. i. 70, 14. Him wæs á widsǽon ðæt bæcbord, Ors. 1, 1; Swt. 17, 27: 19, 26. Fǽmendre wfdsǽ spumantis pelagi, Hpt. Gl. 409, 69. Wídsǽs cataclismi, Wrt. Voc. ii. 23
west-sǽ
Entry preview:
A west sea, sea on the west coast of a country Hé ( a Norwegian ) búde on ðæm lande norþweardum wiþ ða westsǽ, Ors. 1, 1; Swt. 17, 3. Hí ( the Saxons in Britain) hergodon fram eástsǽ óð westsǽ (ab orientali mari usque ad occidentale ), Bd. 1, 15 ; S.
eást-sǽ
Entry preview:
Eástsǽ mare eoum, Wrt. Voc. i. 41, 65. Add
sǽ-flód
Entry preview:
Add Hér is seó endebyrdnes mónan gonges and sǽflódes. On ðreóra nihta ealdne mónan wanað se sǽflód oþ ꝥ se móna bið .xi. nihta eald. Of xi. níhta ealdum mónan weaxeð se sǽflód oþ .xviii. nihta ealdum mónan, Angl. xi. 6, § 5
sǽ-hund
Entry preview:
A sea-hound Scilla ðet is sǽhund gecweden, An. Ox. 26, 61
sǽ-scill
Entry preview:
a sea-shell Hé wæs nacod and on carcern onsænded, and þǽr wæs understregd mid sǽscellum and mid scearpum stánum (cf. mittitur in carcerem ubi . . . fragmenta testarum subter eum sternebantur, Bede's Life of Felix), Shrn. 51, 13
sǽ-steorra
Entry preview:
A star which guides mariners at sea; stella maris, a title given to the Virgin Mary, from the erroneous belief that it expressed the etymological meaning of the Hebrew name Miriam, Mary Nú is hyre nama gereht . . . sǽsteorra . . . Sǽsteorra heó is gecweden
sǽ-waroþ
Entry preview:
Sǽwaroþa (swá waroþa, MS. but cf. Dan. 323) sond, Az. 39. Add
storm-sǽ
Entry preview:
a stormy sea Ðá gestód hine heáh weder and stormsǽ, Bt. 38, 1; F. 194, ID. (Cf. O. H. Ger. sturm-wint turbo: Icel. sturm-viðri tempest, for similar compounds.)
súþ-sǽ
Entry preview:
a south sea On ðám dagum ríxade Æþelbyrht cyning on Cantwarebyrig, and his ríce wæs ástreht fram ðǽre micclan eá Humbre oð súðsǽ, Hml. Th. ii. 128, 19. Ðis synt ðára .xxx. hída landgemǽro tó Cawelburnan on Wiht . . . on súðsǽ on Eádgýlses múðan; . .
heáh-sǽ-þeóf
Entry preview:
A chief pirate; archi-pirata, Cot. 9, 171
-sæc
sam-
sæd
Entry preview:
Sated, weary, filled, having had one's fill (the word is not used in the sense of modern sad) Sæd effetus, i. plenus, Germ. 396, 215.
sæc
Entry preview:
Add:
sár
Entry preview:
On sáre his líchoma sceal hér wunian, 61, 1. Hǽlu bútan sáre,Exon. Th. 101, 8; Cri. 1655. Ða ðe on sáre seóce lágun, 83, 14; Cri. 1356. Hé sár ne wiste he did not feel pain, Cd.
sár
Entry preview:
Ðonne hí sáres hwæt siófian scioldon (cf. ðonne hí sceoldan heora sár siófian, Bt. 38, 1; Fox 194, 35), Met. 26, 82. Bídan sáran sorge, Cd. Th. 266, 26; Sat. 28. Forlǽt sáre sorgceare, Exon. Th. 13, 27; Cri. 209. Hearm, sáre swyltcwale, Andr.