Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-sleán

Entry preview:

Þicge hé geseáw broþu . . . and geslegen ǽgru and breád gebrocen on hát wæter, 5. to strike and kill, slay Tó acuoellanne ł gesleá ǽnig interficere quemquam, Jn. L. 18, 31. Þ te wére geslægen occidi, Lk. L. R. 22, 7.

ágen-slaga

(n.)
Grammar
ágen-slaga, an; m.

A self-slayerself-murdererqui sibimet ipsi manum infert

Entry preview:

A self-slayer, self-murderer; qui sibimet ipsi manum infert,Octo Vit. capit

fæder-slaga

(n.)
Grammar
fæder-slaga, an; m.

A father-slayer parrĭcīda

Entry preview:

A father-slayer; parrĭcīda, Ælfc. Gl. 85; Som. 73, 113; Wrt. Voc. 49, 20

frum-slǽp

(n.)
Grammar
frum-slǽp, e; f.

First sleepprīmus somnus

Entry preview:

First sleep; prīmus somnus On frumslǽpe in the first sleep, Ors. 2, 8; Bos. 51, 9: Cd. 177; Th. 222, 22; Dan. 108

mǽg-slaga

(n.)
Grammar
mǽg-slaga, an; m.

The slayer of a kinsman

Entry preview:

The slayer of a kinsman Mǽgslaga parricida, Ælfc. Gl. 85; Som. 73, 114; Wrt. Voc. 49, 21: Ælfc. Gr. 7; Som. 6, 46. Se mǽgslaga Cain the fratricide Cain, Homl. Th. ii. 58, 28. Hér syndan mannslagan and mǽgslagan, Wulfst. 165, 27: 266, 26

módor-slaga

(n.)
Grammar
módor-slaga, an; m.

A matricidematricida

Entry preview:

A matricide; matricida. Wrt. Voc. i. 85, 46

morþor-slaga

(n.)
Grammar
morþor-slaga, an; m.

A murdererhomicide

Entry preview:

A murderer, homicide Morþorslago homicidas, Mt. Kmbl. Lind. 22, 7

Linked entry: morþ-slaga

morþ-slaga

(n.)
Grammar
morþ-slaga, an; m.

A murdereran assassin

Entry preview:

A murderer, an assassin Sý ǽlc morþslaga áwirged maledictus, qui clam percusserit proximum suum, Deut. 27, 24. Oferfyll biþ mǽgbana and morþslaga, Wulfst. 242, 6

Linked entry: morþor-slaga

niht-slǽp

(n.)
Grammar
niht-slǽp, es; m.

Sleep during the night

Entry preview:

Sleep during the night Ðæt ilce geþanc ðe heom amang ðam nihtslǽpe wæs on heora heortan, eall ðá hí áwac. Odon hí ðæt sylfe geþohton, Homl. Skt. 23, 442

slǽp-bǽre

(adj.)
Grammar
slǽp-bǽre, adj.
Entry preview:

Somniferous, soporific Hys gecynde is swíðe hát and slǽpbǽre, Lchdm. i. 284, 22

slǽp-leás

(adj.)
Grammar
slǽp-leás, adj.
Entry preview:

Sleepless Slǽpleás insomne, Germ. 399, 263

un-slit

Similar entry: un-silt

ágen-slaga

Entry preview:

Add: A suicide Nán sylfcwala, ꝥ is ágenslaga, ne becymð tó Godes ríce, O. E. Hml. i. 296, 14. Ǽlc ágenslaga on écnysse ðrowað. Hml. S. 19, 230: Hml. Th. ii. 250, 22

ge-slit

Entry preview:

Add: a bite, sting of a snake Ðyssera nǽddrena geslit eów mihte tó deáðe gebringan, Hml. Th. ii. 490, 4. Gehǽlede fram ðǽra nǽddrena geslite, 240, 12. Wearð án cnapa þurh nǽddran geslit neálíce ádýd . . . Hé sette his finger on þá wunda þe se wurm tóslát

mann-slaga

Entry preview:

Þá þe óðre men mid mánáðum beswícað beóð eal swá miceles wítes scyldige swá ðá manslagan, Hml. A. 147, 94. Betwuh þám manslagum cum viris sanguinum, Ps. Th. 25, 9. Þá manslagan, 5, 6. Add

þurh-sleán

Grammar
þurh-sleán, <b>. I.</b>
Entry preview:

add: to strike and pierce, wound; percutere Wearð hé mid þæs ealdan feóndes yfelnysse þurhslagen ( percussus ), Gr. D. 117, 7. Þurhslægene (percussi) mid þǽre ádle þæs mycclan líces, 207, 16

wæter-slæd

(n.)
Grammar
wæter-slæd, es; n.

A valley with water in it

Entry preview:

A valley with water in it On wæterslædes díc, Cod. Dip. Kmbl. v. 297, 11. On ðæt wæterslæd, iii. 394, 17

ofer-sleán

(v.)

to reduce, subdue

Entry preview:

to reduce, subdue Ðæt ða munecas furþor restan ðonne healfe niht ðæt seó dæges þigen tófered sý on ðære nihtlícam reste and seó hǽte ðære þigene oferslegen that the monks may rest more than half the night, so that the food of tie day may be distributed

slip-ræsn

(n.)

a sliding beam

Entry preview:

a sliding beam (?) Slypræsn ferna Wrt. Voc. ii. 147, 75

Linked entries: ræsn slyp-ræsn

á-sleán

to strike offremove by a stroketo strike make a mark(cut) by a stroketo strike with the handto strike with a hammer:--to strikeparalyseto strike out a pathmake way

Entry preview:

Add: to strike off, remove by a stroke Him mon áslóg þæt heáfod of, Ors. 6, 34; S. 290, 14. Hé áslóh of (áslóg, Lind.) ánes þeówan eáre, amputavit, Lind.) Mt. 26, 51. Hé ꝥ heáfod of áslóh, Hml. A. 15, 357. Hé hét his heáfod of ásleán, Hml. S. 26, 162

Linked entry: on-áslagen