Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wiþ-flítan

(v.)
Grammar
wiþ-flítan, p. -flát

To contend

Entry preview:

To contend with Oferstǽleþ oððe wiðflíteþ confutat, Wrt. Voc. ii. 15, 31

Linked entry: wiþer-flita

wiþ-scúfan

(v.)
Grammar
wiþ-scúfan, p. -sceáf, pl.-scufon; pp. -scofen

To push backawayrepeldrive awayrefuterepellereexpellerepraecipitare

Entry preview:

To push back or away, to repel, drive away, refute; repellere, expellere, praecipitare Wiðscyfs ðú precipitas, Wrt. Voc. ii. 68, 67. Ús drífaþ ða ællreordan tó sǽ, wiþscúfeþ (repellit) ús seó sǽ tó ðám ællreordum, Bd. 1, 13; S. 481, 44. Hé oft stormas

wiþ-sprecan

(v.)
Grammar
wiþ-sprecan, p. -spræc, pl. -sprǽcon; pp. -sprecen

To speak againstto revile

Entry preview:

To speak against, to revile From stefne edwétendes and wiðspreocen[des] a voce exprobrantis et obloquentis, Ps. Surt. 43, 17

wiþ-ceósan

(v.)
Grammar
wiþ-ceósan, p. -ceás, pl. -curon; pp. -coren

To reject

Entry preview:

To reject Hé wiðceóseþ (-císt) reprobat, Blickl. Gl. Stán ðone widcurun timbrende lapidem quem reprobaverunt aedificantes, Ps. Surt. 117, 22. Wiðcurun, Mt. Kmbl. Rush. 21, 42

wiþ-faran

(v.)
Grammar
wiþ-faran, p. -fór

To escape

Entry preview:

Similar entries v. wiþ, II. 3 Siððan hié ðam [herge] wiðfóron, Cd. Th. 214, 23; Exod. 573

wiþ-weorpan

(v.)
Grammar
wiþ-weorpan, p.-wearp, pl. -wurpon; pp. -worpen

To reject

Entry preview:

To reject Ðú eart se weallstán ðe ða wyrhtan wiðwurpan, Exon. Th. 1, 4;Cri. 3. Gé ðære snyttro [stán (? cf. Lk. 30, 17)] unwíslíce wiðweorpon, Elen. Kmbl. 587; El. 294

gyrd-wíte

(n.)
Grammar
gyrd-wíte, es; n.

Punishment with a rodthe punishment that came upon the Egyptians through Moses' ro

Entry preview:

Punishment with a rod, the punishment that came upon the Egyptians through Moses' ro, Cd. 143; Th. 178, 22; Exod. 15

wiþ-fón

(v.)
Grammar
wiþ-fón, p. -féng

To lay hold onseize on

Entry preview:

Similar entries Cf. wiþ, II. 1 d Hé uplang ástód, and him fæste wiðféng, Beo. Th. 1524; B. 760

Linked entry: wiþ-grípan

wíte-þeów

(n.; adj.)
Grammar
wíte-þeów, es; m.

One who had been condemned to slavery for crimeone in hell

Entry preview:

Grammar wíte-þeów, literal Gif hwelc man biþ wíteþeów (or adj. ? v. next word) níwan geþeówad, L. In. 48 ; Th. i. 132, 7. Grammar wíte-þeów, figurative, one in hell Bring ús hǽlo líf wérigum wíteþeówum, Exon. Th. 10, 12; Cri. 151

Linked entries: þeów wíte-fæst

wíde

(adv.)
Grammar
wíde, adv.
Entry preview:

Kmbl. 665; An. 333: 2469; An. 1236. with the idea of a great space between extremities, widely, to a great width Múð ic ontýnde mínne wíde, Ps. Th. 118, 131. Hý tódǽlden unc ðæt wit gewídost ( very far apart ) in woruldríce lifdon, Exon.

wiþ-seón

(v.)
Grammar
wiþ-seón, p. -seah, pl. -sáwon

To plot against

Entry preview:

To plot against (?) Hié sume heora þeówas gefreódon. . . . Ðá ofþúhte heora ceorlum ðæt mon ða þeówas freóde, and hí nolde. Ðá wiðsáwon hié ðǽm hláfordum, and ða þeówas mid him, óþ hié wyldran wǽron þonne hié cum servos suos passim liberos facerent,

wiþ-winnan

(v.)
Grammar
wiþ-winnan, p. -wann, pl. -wunnon

To strive againstresist

Entry preview:

To strive against, resist Went hé mid ealle cræfte ongén ðæs óðres geðyld, ðe him ðonne giet wiðwind (eum obsistentem fortiter ), Past. 33; Swt. 227, 7. Eallum his wordum hí wiðcwǽdon and wiþwunnan cunctis quae dicebat contradicere laborabant, Bd. 2,

wiþ-licgan

(v.)
Grammar
wiþ-licgan, p. -læg, pl. -lǽgon

To be obstructiveobjectoppose

Entry preview:

Similar entries Cf. wiþ-standan Behét man him ðæt hé móste wurðe beón ǽlc ðæra þinga ðe hé ǽr áhte. Ðá wiðlæg (wiðcwæð, MS. D.) Harold, Chr. 1046; Erl. 173, 2.

wiþ-metenness

(n.)
Grammar
wiþ-metenness, e; f.

Comparison

Entry preview:

On his wiðmetennysse in comparison with it, Homl. Th. i. 618, 20. Næs hé geteald tó ðyssere wiðmetennysse he was not included in this comparison, ii. 38, 3. Sume naman synd diminutiva, ða geswuteliaþ wanunge, ná wiðmetennysse, Ælfc.

Linked entry: wiþ-gemetness

wiel

Similar entry: wilh

wietan

Similar entry: witan

wibba

(n.)
Grammar
wibba, an; m.
Entry preview:

A worm or beetle Se glisigenda wibba the glow-worm; cicindela, Wrt. Voc. i. 23, 77

wicca

(n.)
Grammar
wicca, an; m.
Entry preview:

A wizard, soothsayer, sorcerer, magician Wicca ariolus, Wrt. Voc. i. 57, 40 : 60, 30. Dréas and wiccan arioli et conjectoris (in similitudinem arioli et conjectoris, Prov. 23, 7), Kent. Gl. 869. Drýmen and feóndlíce wiccan and óðre wígeleras, Homl. Th

wicu

(n.)
Grammar
wicu, wucu, an ; f.
Entry preview:

A week Wucu ebdomada, Ælfc. Gr. 5 ; Zup. 14, 17 : Wrt. Voc. i. 76, 56 : ebdomada vel septimana, 53, 19. On ðam seofoðan dæge God geendode his weorc and seó wucu wæs ðá ágán, Lchdm. iii. 234, 16 : Anglia viii. 310, 23. Seó wucu on Grécisc hátte ebdomada

wirp

(n.)
Grammar
wirp, e; f.

A change for the betterrecoveryimprovement

Entry preview:

A change for the better, recovery from sickness, improvement in circumstances Hé tilaþ ðæs gewundedan werpe ðe hé bewitan sceal vulnerati sui, cui medicamentum adhibet, vitam servat Past. 62; Swt. 457, 16. Lege on lǽcedómas ða ðe út teón ða yfelan wǽtan