Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

drincan

(v.)
Grammar
drincan, [druncaþ prs. pl.,
Entry preview:

Syle drincan on wíne, i. 316, 5. Þú scealt ǽrest óðerne geseón drincan, Hml.

a-hluttrian

(v.)
Grammar
a-hluttrian, p. ede; pp. ed

To purifyscumrefinecleansepurificare

Entry preview:

Ahlutred wín vinum defæcatum. Cot. 68

Linked entry: a-hlutred

stearc

(adj.)
Grammar
stearc, adj.
Entry preview:

Kmbl. 1126; El. 565. hard, rough, strong, of wind or weather Stearc winter aspera hyems, Coll. Monast. Th. 19, 17. Se stearca wind norþan-eástan, Bt. 9; Fox 26, 18. Se stearca storm, Met. 6, 11. Stearc storma gelác, 26, 29.

Linked entries: stearc-heard streac

mód-cearu

(n.)
Grammar
mód-cearu, e; f.

Sorrow of heartgrief

Entry preview:

Dreógeþ mín wine micle módceare. Th. 444, 22; Kl. 51. Hygesorge wæg, micle módceare, 47 b; Th. 162, 29; Gú. 983: 52 a; Th. 182, 26; Gú. 1316: Beo. Th. 3560; B. 1778: 3989; B. 1992.

ge-mildscad

(v.)
Grammar
ge-mildscad, part. p.

Mixed with honeymulsus

Entry preview:

Gemildscad wín mulsum, i. e. mellis mistura cum vino, Cot. 137; Lye

Treónta

(n.)
Grammar
Treónta, Trenta, an;

The Trent

Entry preview:

Man ofslóh wine be Tréntan, 679; Erl. 41, 10. On Trénton (Treóntan, Bd. M. 144, 14) streáme in fluvio Treenta, Bd. 2, 16; S. 519, 31. Mid Tréntan (Treóntan, Bd. M. 240, 1) streáme fluvio Treanta, 3, 24; S. 557, 37. Be Tréntan (Treóntan, Bd.

FÓR

(prep.)
Grammar
FÓR, fóre; prep. dot. acc.

Beforeforeantecŏramin conspectupræsente vel audiente ălĭquopræpriusquam

Entry preview:

He gehálgode fír heremægene wín of wætere and wendan hét he hallowed before the multitude wine from water and bade it change, Andr. Kmbl. 1172; An. 586.

Linked entries: foor fóre

eástan

(adv.)
Grammar
eástan, eásten, éstan; adv.

From the east, easterly ab ŏriente

Entry preview:

From the east, easterly; ab ŏriente Gif wind cymþ westan oððe eástan if the wind come westerly or easterly, Cd. 38; Th. 50, 10; Gen. 806: 80; Th. 99, 20; Gen. 1649: 86; Th. 107, 24; Gen. 1794.

singale

(adv.)
Grammar
singale, singala ; adv.
Entry preview:

Ðeáh hine se wind . . . swence, and hine singale (seó singale ? cf. seó singale gémen, Bt. 12 ; Fox 36, 28) gémen gǽle, Met. 7, 50. Singala, Beo. Th. 382 ; B. 190. v. next word

tæppa

(n.)
Grammar
tæppa, an; m.

A tap

Entry preview:

A tap Ðonne ðú wín habban wille, ðonne dó ðú mid ðínum twám fingrum swilce ðú tæppan of tunnan onteón wille, Techm. ii. 120, 10. Tæppan teón, 12

þurh-unrót

(adj.)
Grammar
þurh-unrót, adj.
Entry preview:

Very sad Þá þurhunrótan wín pretristia musta (propinas tuis praetristia musta (cf. potasti nos vino compunctionis, Ps. 59, 5)), Vit. Cuth. poet. 37, 9, Hpt. 33, 238, ii

Linked entry: un-rót

scír

(adj.)
Grammar
scír, adj.
Entry preview:

[Þurh án scýr wæter Brádan ǽ hátte, Chr. 656; Erl. 31, 16.] of wine, bright, clear, pure, neat Wínes scíres vini meri, Ps. Surt. 74, 9. Syle drincan on scírum wíne, Lchdm. i. 342, 23. Nalles scír wín hí ne druncan, Bt. 15 ; Fox 48, 9: Met. 8, 21.

wǽg

(n.)
Grammar
wǽg, es; m.

movementa wavewaterthe wavesea

Entry preview:

Ýð wið lande winneþ, wind wið wǽge, Met. 28, 58. Staþelas wið wǽge, wætre windendum, Exon. Th. 61, 8; Cri. 981: 351, 23; Sch. 84. Oft ic (an anchor) sceal wiþ wǽge winnan and wiþ winde feohtan, 398, 1; Rä. 17, 1.

æt-wíndan

(v.)
Grammar
æt-wíndan, p. -wánd, pl. -wúndon; pp. -wúnden

To wind offturn awayescapeflee awayaufugere

Entry preview:

To wind off, turn away, escape, flee away; aufugere Ic ána ætwánd effugi ego solus, Job Thw. 165, 27; Grn. Iob 1, 16: Beo. Th. 289; B. 143. Ic 'ǽte híg ætwíndan to wuda dimitto eos avolare ad silvam, Coll. Monast. Th. 26, 3

sypian

(v.)

to take in moisture

Entry preview:

to take in moisture Glædenan rinde lytelra gedó þreó pund on glæsfæt; gedó ðonne ðæs scearpestan wínes tó .v. sestras, ásete ðonne on háte sunnan . . . ðæt hit sipige and socige .iiii. dagas, Lchdm. ii. 252, 11. Similar entries v.

Linked entry: sipian

Burgendas

(n.)
Grammar
Burgendas, gen. a; pl. m: Burgendan; pl. m.
Entry preview:

Wine Burgenda friend of the Burgundians, Wald. 85; Vald. 2, 14. Weóld Burgendum Gifica Gifica ruled the Burgundians, Scóp Th. 40; Wíd. 19: 131; Wíd. 65

Linked entry: Burgendan

loccian

(v.)
Entry preview:

Add: to allure, entice, win over by gentle means Mon sceal ðone welegan ofermódan tó him loccian mid líðelicre ólicunga superbus dives exhorlationis blandimento placandus est, Past. 183, 19

byrele

(n.)
Grammar
byrele, es; m.
Entry preview:

Ðǽm birilum ministris; the servants who bore the wine, Jn. L. 2, 5

ofer-drincan

Entry preview:

Þá þe lufiað ꝥ hí hí sylfe an wíne oferdrincon diligentes se inebriari uino, Chrd. 74, 3.

berie

a berrya grape

Entry preview:

Berian, 14, 62. a grape Ne bið þæt wín of Sure berian, ac of manegum, Hml. Th. ii. 276, 27. Wín bið of manegum berium áwrungen, 268, 10. Bergeum racemis, Wrt. Voc. ii. 83, 58. Bergean racemos, 97, 32.