Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

cum-líþe

Entry preview:

Beón manþwǽre and cumlíþe esse mansueti et hospitales, Ll. Th. ii. 224, 26. Ꝥ mæssepreóst his hýremen lǽre ꝥ hig cumlýðe sýen, and nǽnegum farendum men hyra húsa ne wyrnen, 422, 6. Beón wé ǽfre cumlíðe; úre sáwel bið Crístes cuma on dómes dæge, Wlfst.

cum-líþian

(v.)
Entry preview:

Substitute: To be a guest Þá geond mistlicora hús cumlíðiað qui per diversorum cellas hospitantur, R. Ben. I. 11, 1

cum-líþness

Entry preview:

Add: hospitality Ꝥ hé lufige cumlíðnysse, and nánum cuman ne forbeóde ꝥ hé ne móte on his húse gerestan, for ðan ðe manega Gode gelícodon þurh ꝥ ꝥ hí cuman onféngon, Hml. A. 147, 83: Ll. Th. ii. 422, 13. a living as a guest, sojourn Mon meahte his líf

cum-pæder

(n.)
Grammar
cum-pæder, Cf. ge-fædera, ge-fædere.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

cum-líðnys

(n.)
Grammar
cum-líðnys, nyss, e; f.

Hospitableness, hospitality hospitalitas

Entry preview:

Hospitableness, hospitality; hospitalitas Cumlíðnys is swíðe hlísful þing hospitality is a very excellent thing, Homl. Th. ii. 286, 16. Þurh ða cumlíðnysse by hospitality, Homl. Th. ii. 286, 2, 7, 8, 11, 13, 17, 27

mǽg-cúð

(adj.)
Grammar
mǽg-cúð, adj.

Related

Entry preview:

Related Mǽgcúðre sibbe cognate propinquitatis, Wrt. Voc. ii. 133, 34

cum-feorm

Entry preview:

Add: For the nature of this exaction

mǽg-cúð

Entry preview:

Mǽgcúþre cognate An. Ox. 2700. Add

cum-líþe

Entry preview:

Wé sýn gemingode ꝥ wé cumlíðe beón instruimur in colligendis hospitibus, Chrd. 51, 6. Add

CWUDU

(n.)
Grammar
CWUDU, cwuda, cweodo, cwidu, cudu; gen.ues wes; n.

What is chewed, a cud, quid manducatum, rumen

Entry preview:

What is chewed, a cud, quid ; manducatum, rumen Ðe heora cudu ne ceówaþ: ða clǽnan nýtenu ðe heora cudu ceówaþ M. H. 138b. ¶ Hwít cwudu white cud, mastich; an odoriferous gum from the mastich-tree, which was called by Lin. pistacia lentiscas. This gum

CUMAN

(v.)
Grammar
CUMAN, part. cumende; ic cume, ðú cymst, cymest, he cumeþ, cymþ, cymeþ, cimþ, pl. cumaþ; p. ic, he com, cwom, ðú cóme, pl. cómon, cwómon; imp. s. cum, cym, pl. cumaþ; subj. indef. ic cume, cyme, pl. cumon, cumen, cymen; p. cóme, pl. cómen; pp. cumen, cymen.

COME go, happen venire, ire, accidere, evenire

Entry preview:

to COME go, happen ; venire, ire, accidere, evenire Sceal se gást cuman the spirit shall come, Soul Kmbl. 17 ; Seel. 9 . Cuman ongunnan they attempted to come, Beo. Th. 494 ; B. 244 . Cum to ðam lande, ðe ic ðé geswutelige come to the land, which I will

Linked entry: aweg-cuman

sám-cwic

(adj.)
Grammar
sám-cwic, -cucu; adj.

Half-dead

Entry preview:

Half-dead Sum mǽden hé gehǽlde, ðæt ðe læg on legerbedde seóc, sámcucu geþúht, Homl. Th. ii. 510, 25. Hé sámcucu læg, Homl. Skt. i. 6, 164: L. Ælfc. C. 31; Th. ii. 354, 10. Hé (Anthony) bebeád ðæt hiene mon on ða ilcan byrgenne tó hiereswá sómcucre álegde

ge-cunnan

(v.)
Grammar
ge-cunnan, p. -cúðe

To know

Entry preview:

To know Huu alle bispello gie gecunnas ł giecunna gie mágon [Rush. gicunniga] quomodo omnes parabolas cognoscetis, Mk. Skt. Lind. 4, 13. Ic ðé gecúðe ǽr ðan ðe ic ðé gesceópe I knew thee ere I created thee, Ælf. Test; Swt. Rdr. 70. 433

Linked entry: ge-cúþ

CUMBOL

(n.)
Grammar
CUMBOL, cumbl , cuml , es; n.

a sign, image, military standard, ensign, banner signum, imago, signum militare, vexillum morbi signum, vulnus

Entry preview:

a sign, image, military standard, ensign, banner ; signum, imago, signum militare, vexillum In campe gecrong cumbles hyrde the standard's guardian fell in battle, Beo. Th. 5004; B. 2505 . Hie fór ðam cumble on cneówum sǽton they sat on their knees before

Linked entries: cuml cumul

CUNNAN

(v.)
Grammar
CUNNAN, ic can, con, ðú canst, const, he can, con, pl. cunnon; p. ic, he cúðe, ðú cúðest, pl. cúðon; subj. cunne, pl. cunnen; p. cúðe, pl. cúðen; pp. [on]-cunnen, cúþ; v. a.

to be or become acquainted with, to know noscĕre, scire CAN scire, posse

Entry preview:

to be or become acquainted with, to know ; noscĕre, scire Ic ða stówe ne can I know not the place, Elen. Kmbl. 1363; El. 683: 1267 ; El. 635 . Ic eów ne con I know you not, Cd. 227; Th. 304, 13; Sat. 629. ÐÚ canst thou knowest, Andr. Kmbl. 135; An. 68

a-wyrgda

(n.)
Grammar
a-wyrgda, an; m. [the def. pp. of a-wyrgian to curse]

The cursedthe devildiabolus

Entry preview:

The cursed, the devil; diabolus, Cd. 220; Th. 284, 3; Sat. 316

a-wergian

(v.)
Grammar
a-wergian, -wirgean, -wyrsian ; p. de; pp. ed [a, wergian to curse]

To accursecursecondemnmalignmaledicerecondemnaremalignari

Entry preview:

To accurse, curse, condemn, malign; maledicere, condemnare, malignari Helle dióful, awerged in wítum hell's devil, accursed to torments, Andr. Kmbl. 2599; An. 1301: Gen. 8, 21: Ps. Spl. 73, 4

Linked entries: a-wirgean a-wyrgian

beótian

(v.)
Grammar
beótian, p. ode; pp. od [from bót a restoring, cure]

To become or grow bettermelius fiericonvalescere

Entry preview:

To become or grow better; melius fieri, convalescere Ðá sóna gefélde ic me beótiende and wyrpende then I felt myself soon getting better and turning, confestim me melius habere sentirem, Bd. 5, 6; S. 620, 12

cúþe-líc

(adj.)
Grammar
cúþe-líc, cúþ-líc; adj.

Known, certainnotus, Som. Ben. Lye

Entry preview:

Known, certain; notus, Som. Ben. Lye

CWIC

(adj.)
Grammar
CWIC, cwyc, cwuc, cuc; def. se cwica, seó, ðæt cwice; adj.

Alive, QUICK vivus, vivax

Entry preview:

Alive, QUICK ; vivus, vivax Enoch cwic gewát mid cyning engla Enoch departed alive with the king of angels, Cd. 60; Th. 73, 25; Gen. 1210: Exon. 16b; Th. 37, 8; Cri. 590: Ps. Th. 118, 57. Cwyc alive, 104, 8. Ne biþ se cwuca nyttra ðe se deáda, gif him