Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

a-sǽd

(v.; part.)
Grammar
a-sǽd, pp. of a-secgan, q. v.

said outrelatedtold

Entry preview:

said out, related, told,Bd. 4, 22; S. 590, 32;

cawel-sǽd

(n.)
Grammar
cawel-sǽd, es; n.
Entry preview:

Cabbage-seed; brassicæ semen Nim cawel-sǽd take cabbage-seed, Lchdm. iii. 72, 5

cyric-sang

(n.)
Grammar
cyric-sang, cyric-song, es; m.

A church-song ecclesiasticum carmen

Entry preview:

A church-song; ecclesiasticum carmen He ða cyricsangas lǽrde, ðe hí ǽr ne cúðan quæ illi non noverant, carmina ecclesiastica doceret, Bd. 5, 20; S. 642, 8. He wæs on cyric-songe se gelǽredesta qui cantandi in eeclesia erat peritissimus, 2, 20; S. 522

dægréd-sang

(n.)
Grammar
dægréd-sang, es; m.

Morning songmatutīna cantio

Entry preview:

Morning song; matutīna cantio, C. R. Ben. 20

heóf-sang

(n.)
Grammar
heóf-sang, es; m.

An elegy,

Entry preview:

An elegy, Lye

lane-sang

Similar entry: lác-sang

leóþ-sang

(n.)
Grammar
leóþ-sang, es; m.

A songpoem

Entry preview:

A song, poem In swinsunge leóþsanges in modulationem carminis, Bd. 4, 24; S. 597, 35. For his leóþsongum cujus carminibus, S. 596, 36

lín-sǽd

(n.)
Grammar
lín-sǽd, es; n.

Linseed

Entry preview:

Linseed Línsǽd elimos vel lini semen, Wrt. Voc. 69, 32. Mid línsǽde, Herb. 39, 3; Lchdm. i. 140, 13

middæg-sang

(n.)
Grammar
middæg-sang, es; m.

The midday service

Entry preview:

The midday service Úhtsang and prímsang, undernsang and middægsang, nónsang and ǽfensang, and nihtsang, L. Ælfc, C. 19; Th. ii. 350, 7. De officio sextae horae. Middægsang. On midne dæg wé sculon God herian, Btwk. 216, 13: R. Ben. 39, 19: 40, 7

nǽp-sǽd

(n.)
Grammar
nǽp-sǽd, es; n.

Seed of turnip or of rape

Entry preview:

Seed of turnip or of rape Genim senepes sǽdes dǽl and nǽpsǽdes, Lchdm. ii. 24, 15. Nim senepsǽd and nǽpsǽd, iii. 88, 15

niht-sang

(n.)
Grammar
niht-sang, es; m.

the service at the seventh of the canonical hourscomplinea copy of the service

Entry preview:

the service at the seventh of the canonical hours, compline Nú gebyraþ mæssepreóstum ðæt hí ða seofon tídsangas gesyngon . . . nihtsang seofoþan, L. Ælfc. C. 19; Th. ii. 350, 3-7 : R. Ben. 40, 7. Hwænne wylle gé singan nihtsangc ( completorium ), Coll

nón-sang

(n.)
Grammar
nón-sang, es; m.

The service held at the ninth hournones

Entry preview:

The service held at the ninth hour, nones Ða seofon tídsangas . . . nónsang, L. Ælfc. C. 19; Th. ii. 350, 7. De officio nonae horae (nónsang), Btwk. 216, 31 : R. Ben. 39, 19 : 40, 7. Nónsang wé singaþ nonam psallimus, Hymn. Surt. 60, 35

sealm-sang

(n.)
Grammar
sealm-sang, es; m.
Entry preview:

a psalm Sealmsang psalmus, Ps. Lamb. 146, 1. Salmsang, 60, 9. On sealmsangum in psalmis, Hymn. Surt. 7, 34. psalm singing, psalmody Ðá ðá se sealmsang gefylled wæs expletis psalmodiis, Bd. 4, 7; S. 575, 2. Ðæs dæglícan sealmsanges diurne psalmodie

senep-sǽd

(n.)
Grammar
senep-sǽd, es; n.
Entry preview:

Mustard-seed Nim senepsǽd, Lchdm. iii. 88, 15

tíd-sang

(n.)
Grammar
tíd-sang, es; m.
Entry preview:

A song used at a particular time, the service held at one of the canonical hours Seofon tídsangas hí gesetton ús tó singenne dæghwamlíce . . . Se forma tídsang is úhtsang mid ðam æftersange ðe ðártó gebiraþ, prímsang, undernsang, middægsang, nónsang,

Linked entry: tíd-þegnung

un-sǽd

(n.)
Grammar
un-sǽd, es; n.

Bad seed

Entry preview:

Bad seed Ealle unþeáwas áweallaþ of deófle, and hé ðæt unsǽd sáweþ tó wíde, Wulfst. 40, 23

byrg-sang

(n.)
Grammar
byrg-sang, (byrig-), es; m.
Entry preview:

A dirge Birisang tragoedium, luctum, Hpt. Gl. 488, 57

Linked entry: byrgen-song

corn-sǽd

(n.)
Grammar
corn-sǽd, es; n.
Entry preview:

A grain of corn Hé gemænigfealdað feáwa cornsǽda in unárímede wæstmas æora pauca seminis grana in innumera segetum frumenta multiplicat, Gr. D. 253, 1

foranniht-sang

Similar entry: foran-niht

god-sǽd

Entry preview:

Substitute: A divine progeny (?), children of God. In Dan. 901 the same meaning seems to be intended as in 89: ginge and góde = æðele cnihtas and in godǽde (among the children of God ?) = ǽfæste