Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

weorold-gewuna

(n.)
Grammar
weorold-gewuna, an; m.
Entry preview:

The custom of the world Hé ásmeáde ðæt godcunde be woruldgewunan he considered the religious question from a secular standpoint, L. Edg. S. 1; Th. i. 270, 15

weorold-hlísa

(n.)
Grammar
weorold-hlísa, an ; m.
Entry preview:

Worldly fame, earthly renown Habbon hí ðone woruldhlísan ðe hí sóhton, ná ða écan méde ðe hí ne róhton, Homl. Th. ii. 566, 6

weorold-ríca

(n.)
Grammar
weorold-ríca, an; m.
Entry preview:

Unrihtwíse déman and geréfan and ealle ða wóhgeornan woruldrícan mid heora golde and seolfre and godwebbum and eallum ungestreónum. Wulfst. 183, 8. v. next word

weorold-þearfa

(n.)
Grammar
weorold-þearfa, an; m.
Entry preview:

One who is needy in the matter of this world's goods Ic eom wǽdla and worldþearfa ego egenus et pauper sum, Ps. Th. 69, 6

ymb-hoga

(n.)
Grammar
ymb-hoga, an; m.
Entry preview:

Byð ǽlc man gedréfed on ídlum sorgum and on ymbhogum universa vanitas omnis homo vivens, Ps. Th. 38, 13.

Linked entries: hoga hoga

ymbren-wicu

(n.)
Grammar
ymbren-wicu, an; f.
Entry preview:

A week in which Ember-days fall .iiii. Wódnesdagas on .iiii. ymbrenwican, L. Alf. pol. 43 ; Th. i. 92, 9

ymele

(n.)
Grammar
ymele, an; f.
Entry preview:

A scroll, leaf of paper Ymele sceda vel scedula, Wrt. Voc. i. 75, 15. Ymle scedula, 46, 69. Ðæt ðú ðás áne synne, ðe on ðyssere ymlan stent, þurh ðíne gebedu ádilige, Homl. Skt. i. 3, 642

be-genga

(n.)
Grammar
be-genga, an; m.
Entry preview:

A cultivator Þaacute; begengu agricolae, Mt. R. 21, 35, 38. Begengum agricolis, 33. Begængum, 34. v. eard-, land-begenga in Dict., and bí-genga

cweorn-burna

(n.)
Grammar
cweorn-burna, an; m.
Entry preview:

A mill-stream Andlang mearcellan ꝥ hit cymð þǽr cwyrnburna and mearcella sceótað tógædere; þonne forð andlang cwyrnburnan, C. D. iii. 458, 12-14

cyninge

(n.)
Grammar
cyninge, an; f.
Entry preview:

A queen Æfter þǽre bysne þǽre hálgan Godes cyningan, Bl. H. 13, 1

cræt-wísa

(n.)
Grammar
cræt-wísa, an; m.
Entry preview:

A charioteer Israheles cræt and his wissigend, ꝥ is crætwísa currus Israhel et auriga ejus, Hml. S. 18, 293

dalmatice

(n.)
Grammar
dalmatice, an; f.
Entry preview:

A dalmatic Man álegde ofer þá bǽre his dalmatican ( dalmaticam ), . . . and sum man gehrán þǽre dalmatican, Gr. D. 329, 24

deópe

(n.)
Grammar
deópe, an; f.

drýicge

(n.)
Grammar
drýicge, an; f.
Entry preview:

A sorceress Cwǽdon Rómware ꝥ heó wǽre drýegge, Shrn. 56, 13. Þá þe hér bióð þá mǽstan drýicgan, and gealdorcræftigan, Nap. 43

Linked entry: drýegge

efen-wel

Grammar
efen-wel, as well.
Entry preview:

Riht is ꝥ preóstas, and efenwel nunnan, regollíce libban, Ll. Th. ii. 324, 2. Add

egle

(n.)
Grammar
egle, an; f.

frence

(n.)
Grammar
frence, an; f.
Entry preview:

A rough cloak Frence coculus (cf. amphibalum; coculus, Ld. Gl. H. 43, col. 2, 18, and rúh hrægel amphibalum, Wrt. Voc. i. 25, 65), Wrt. Voc. ii. 135, 41

ge-hæcca

(n.)
Grammar
ge-hæcca, an; m.
Entry preview:

A sausage Gehæcca farcimen, Wrt. Voc. ii. 39, 77

Linked entry: -hæcca

ge-leáfa

(n.)
Grammar
ge-leáfa, an; m.
Entry preview:

Leave Be þes cynges gelǽfan (leáfe, lǽfe, v. ll. ), Chr. 1043; P. 165, 10

genge

(n.)
Grammar
genge, an; f.
Entry preview:

A privy, drain; latrina Genge latrina, Wrt. Voc. ii. 112, 15: 52, 15: 71, 8. Gengan latrine (ilia Arii in latrinae cuniculum defluxerant, Ald. 39, 7), 80, 65. Gengena latrinarum (spurca purgamenta, Ald. 54, 30), 84, 9: 52, 39. Cf. gang; XII