Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

un-þeáw

(n.)
Grammar
un-þeáw, es; m.

A bad habitan evil practicea vicefault

Entry preview:

Ðæt is ðara monna unþeáw ðæt hí nyton hwæt hí send sese ignorare hominibus vitio venit, Bt. 14, 3; Fox 46, 8.

líhtan

(v.)
Grammar
líhtan, p. te

To shinelighten

Entry preview:

Ne hér dæg lýhteþ day shines not here, Cd. 215; Th. 271, 14; Sat. 105. Líhte auroresceret, Wrt. Voc. ii. 88, 54. Ðá dæg lýhte at dawn, 180; Th. 225, 23; Dan. 158: Andr.

scirian

(v.)
Grammar
scirian, p. ede; pp. scired, scirred (v. á-scirred)
Entry preview:

Sié hira dǽl scired mid Marian may their part be assigned with Mary, Elen. Kmbl. 2462; El. 1232, Ðǽr womsceaþan on ðone wyrsan dǽl scyrede weorþaþ, háteþ Scyppend him gewítan on ða winstran nond, Exon. Th. 75, 26; Cri. 1227

Linked entries: scerian scyrian swyrige

wirming

(n.)
Grammar
wirming, e; f.

Warming

Entry preview:

Warming Se cyning gestód æt ðam fýre and hine wyrmde; and ðá betwih ða wærminge (werminge, M. 196, 27) (inter calefaciendum) gemunde hé ðæt word, Bd. 3, 14; S. 540, 34

Linked entry: wærming

mearc-stede

(n.)
Grammar
mearc-stede, es; m.

Desolateborder-land

Entry preview:

Desolate, border-land Saga mé from ðam lande ðǽr nǽnig fira ne mæg fótum gestæppan ... Hé on ðam felde geslóg xxv dracena,.. forðan ðás foldan ne mæg fira ǽnig, ðone mearcstede, mon gesécan, fugol gefleógan, ne ðon má foldan neát, Salm.

hróf-leás

(adj.)
Entry preview:

Ealdréð hæfð geunnen Ædestán sumne dǽl landes, ðæt synd twá hída mid ðám ðe hé ǽr hæfde and mid ðám hrófleásan lande, C. D. iv. 262, 14

land-leód

(n.)
Grammar
land-leód, es; m.[?]: e; f.
Entry preview:

The people of a country Se wer gebiraþ mágum, and seó cynebót ðám leódum; other reading:-- Ðam were habbaþ ða mǽgas and ðam cynebót se [seó?] landleód, L. Wg; Th. i. 190, 9, and note 14.

hearh

(n.)
Grammar
hearh, hearch, herh, es; m: pl. hearga, f.

A temple, an idollucus, nemus, fanum, delubrum, ara

Entry preview:

Sona ðæs ðe hé gelíhte tó ðam hearge ðá sceát hé mid his spere ðæt hit sticode fæste on ðam hearge nec distulit ille, mox ut propiabat fanum, profanare illud, injecta in eo lancea quam tenebat, 13; S. 517, 11.

Linked entries: hearh-eard hearh-lic

wíh

(n.)
Grammar
wíh, (wih?), weoh ; gen. wíges (weós?); m.

An idol

Entry preview:

An idol Hié gecwǽdon ðæt hié ðæs wíges (the golden image) ne róhton, ne hié tó ðam gebede mihte gebǽdon hǽðen heriges wísa, Cd. Th. 228, 12 ; Dan. 201. Hié ne willaþ ðysne wígwurðigean, 228, 24; Dan. 208.

Linked entries: wíg wíg-bora

orped

(adj.)
Grammar
orped, adj.

Grown up, of full strength, stout, active, bold

Entry preview:

Swá gedafenaþ esnum ðam orpedan, ðonne hé gód weorc ongynþ, ðætðæt geornlíce beswynce, 324, 17. Orped[n]e, snellne adultum, Hpt. Gl. 485, 25

hlýp

(n.)
Grammar
hlýp, es; m.

A leap, jump

Entry preview:

Se dæg is geháten saltus lunæ ðæt is ðæs mónan hlýp the day is called saltus lunæ, that is, the moon's leap, Lchdm. iii. 264, 24: Exon. 18 b; Th. 45, 16, 29; 46, 1, 13; Cri. 720, 726, 730, 736. Hlýpum by leaps, Th. 46, 31; Cri. 747.

sáwel

(n.)
Grammar
sáwel, ol, ul, sáwl, sául, sówhul, ¨ e; f.

The soulthe soul, the animal lifethe soul,a soul, a human creature

Entry preview:

Hé geseah ðæt on ðæm clife hangodan manige swearta sáula be heora handum gebundne . . . Ðis wǽron ða sáula ða ðe hér on worlde mid unrihte gefyrenode wǽron, and ðæs noldan geswícan ǽr heora lífes ende, 209, 34-211, 7.

Linked entry: sáwel-leás

-swát

(adj.; suffix)
Grammar
-swát, adj. in ge-swat
Entry preview:

sweaty, sweating Ðara breósta biþ deáwig wǽtung, swá swá sié geswát, Lchdm. ii. 258, 18. Gebeþe ða hamma mid ðam stánbaðe; ðonne hié sién geswáte, ðonne recce hé ða bán, 68, 6

máðum-hirde

(n.)
Grammar
máðum-hirde, es; m.

A treasurer

Entry preview:

A treasurer Ða máðmhyrdas ðe ðæt feoh heóldon ðe mon ðám ferdmonnum on geáre sellan sceolde, Bt. 27, 4; Fox 100, 13

teóða

(n.; num.; adj.)
Grammar
teóða, teogeða; ord. num.
Entry preview:

In regula ða teiða in canone decimo, Mt. Kmbl. p. 3, 17. On ðone teogeþan dǽg ðæs mónðes, Shrn. 102, 22. Teogþan, 84, 1. marking division Syle ðone teóðan dǽl ealra ðínra wæsma, Deut. 14, 22.

Linked entries: teigða téþa

hálig-mónaþ

(n.)
Grammar
hálig-mónaþ, -mónþ, es; m.

Holy month, September

Entry preview:

are thirty days.

word

(n.)
Grammar
word, es; n.

a worda single part of speechwordsa written worda worda group of wordsa sayingsentencewordsa sayingmaxima talestorya reporttidingsfamename(good) word,(good) reporta commandan orderordinancea messagean announcementwordsolemn statementpromiseoathan (expressed) intentionopinionspeechlanguagewordslanguagestylewordword of God

Entry preview:

Sóna swá ðæt word becom tó Neróne, Blickl. Homl. 173, 35. Ða sprang ðæt word, ðæt hé on ðam holte dwelode, óð ðæt hine wulfas tótǽron, Homl.

un-spédig

(adj.)
Grammar
un-spédig, adj.

without meanspoorindigentbarrenpoorunproductive

Entry preview:

Gif hwylc wíf tó ðam unspédig wǽre ðæt heó ðás ðing begytan ne mihte, Homl. Th. i. 140, 3. Generigende unspédigne eripiens inopem, Ps. Spl. 34, 12: Blickl. Gl. Hégeendebyrde ðone unspédigan fiscere ætforan ðam rícan cásere, Homl. Th. i. 578, 9.

niht-slǽp

(n.)
Grammar
niht-slǽp, es; m.

Sleep during the night

Entry preview:

Sleep during the night Ðæt ilce geþanc ðe heom amang ðam nihtslǽpe wæs on heora heortan, eall ðá hí áwac. Odon hí ðæt sylfe geþohton, Homl. Skt. 23, 442

bróc

(n.)

a brook

Entry preview:

On cocbróc . . . on mylenbróc . . . on beánbróc . . . on ðan lace ðǽr ðá brócas twisliað, C. D. v. 198, 34. Add