Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

bismer-full

Entry preview:

Ábúgan tó bismerfullum (bysmor-, v. l.) deófolgylde, Hml. A. 28, 98. Búgan tó þám bysmorfullum godum, Hml. S. 29, 207. Add

drincere

Entry preview:

Add: drunkard, wine-bibber Drinceras, ꝥ synd þá þe druncennysse lufiað ebriosi, Hml. S. 17, 41: Hml. Th. ii. 330, 26

ge-grundstaþelian

(v.)
Grammar
ge-grundstaþelian, p. ode
Entry preview:

To found, build on a firm foundation Hí ne magon áfyllan mín fæstrǽde geþanc þe is gegrundstaþelod, Hml. S. 8, 21

Linked entry: grund-staþelian

hwæt-scipe

Entry preview:

Gé eówerra gewinna and eówres hwætscipes hwetstán forluran cotem splendoris et acuminis sui perdiderunt, Ors. 4, 3; S. 212, 23. Add

morþ-cræft

(n.)
Entry preview:

deadly art Hwæt is seó micele miht þínre morð-cræfte, ꝥ þú þyllic gefremast þurh feóndlicne drýcræft, Hml. S. 35, 173. (?)

sot-mann

(n.)
Grammar
sot-mann, es; m.
Entry preview:

A foolish person Ús sceamað tó segcenne ealle ðá sceandlican wiglunga þe gedwǽsmenn (sotmen, v. l. ) drífað, Hml. S. 17, 101

Speónisc

(adj.)
Entry preview:

Spanish On Ispánian lánde þǽre Spéoniscan léode (the MS. has the accents on the a's and e's), Hml. S. 37, 1

teran

Entry preview:

Geseah hé ꝥ án wulf genam ꝥ cild; þá tær hé his loccas heófende, Hml. S. 30, 180: Jud. 281. Add

wiþer-rǽde

Grammar
wiþer-rǽde, <b>. II.</b>
Entry preview:

Ꝥ úre nán ne beó wiþerrǽde wiþ þá hálgan drohtnunga, ac wilsumlíce dó ꝥ hé dó, Hml. S. 33, 72. Add

á-dreógendlic

(adj.)

agendus, gerendus

Entry preview:

glosses agendus, gerendus Seó átreógenlice agenda, R. Ben. I. 37, 12. Lífes ádreógen(d)lices vite gerende, Hy. S. 103, 3

bryc

(n.)

a bridgepons

Entry preview:

a bridge; pons Ðæt he dó bryc-geweorc that he do bridge-work, L. R. S. 1; Th. i. 432, 2

CÝÐAN

(v.)
Grammar
CÝÐAN, p. ic, he cýðde, cýdde, ðú cýðdest, cýddest; pp. cýðed .

to make known, tell, relate, proclaim, announcenuntiare, annuntiare, narrare, referre, effari, prædicare to declare, reveal, manifest, shew, perform, confess, confirm, testify, prove notum facere, revelare, manifestare, ostendere, perhibere, confiteri, testari, probare

Entry preview:

to make known, tell, relate, proclaim, announce;nuntiare, annuntiare, narrare, referre, effari, prædicare Wordum cýðan to make known in words, Cd. 102; Th. 135, 14; Gen. 2242: Exon. 12a; Th. 19, 7; Cri. 297. Ongan Dryhtnes ǽ georne cýðan he began the

Linked entry: ge-cýðan

Mirce

(n.)
Grammar
Mirce, Mierce, Myrce; pl.

The MerciansMercia

Entry preview:

The Mercians, (and as the name of the people is used where modern English uses the name of their country) Mercia [see Green's The Making of England, p. 85] Hér Mierce wurdon Cristne, Chron. 655; Erl. 28, 1. Ðá námon Mierce (Myrce, MS. E.) friþ wið ðone

Linked entry: Myrce

hám-weard

Entry preview:

Add: towards one's place of abode (temporary or permanent). Cf. hám; <b>VII. I</b> Sé ðe þyder ( to church ) mid clǽnum móde færð . . . and tó Gode georne þencð . . ., hé þe blíðra mæg syððan hámwerd eft gewendan, Wlfst. 281, 24. a. (arrived

mán-dǽd

(n.)
Grammar
mán-dǽd, e; f.

An evil deedcrimesin

Entry preview:

An evil deed, crime, sin Mándǽd crimen, peccatum, Wrt. Voc. ii. 137, 3. Mándǽda scelera, 149, 29. Hé sume mándǽde (aliquid sceleris) gefremede, Bd. 4, 25; S. 599, 34. Mándǽda forlǽtan intermissis facinoribus, S. 601, 27. His synne and mándǽde scelera

ge-stihtian

(v.)
Grammar
ge-stihtian, -stihtan, -stitian; p. ode, ade, ede; pp. od, ad, ed [stihtian to dispose]
Entry preview:

To dispose, order, determine; dispōnĕre, appōnĕre Sunu unrihtwísnesse ne geýcþ oððe ne gestihteþ derian hine fīlius inīquitātis non appōnet nŏcēre eum, Ps. Lamb. 88, 23. Ic gestihtode dispŏsui, Ps. Vos. 72, 25. Gestihtade he and funde ðæt he wolde land-fyrde

Linked entry: ge-stitian

ceówan

Entry preview:

Ceóweþ ruminet, Wrt. Voc. ii. 97, 15. Gnæhð, cíwþ sulcat, An. Ox. 23, 49. Ceúwð ruminat, 26, 48. Wyrm eówre líchaman cýwð, Hml. S. 4, 386. Þá clǽnan nýtenu heora cudu ceówað, 25, 46. Hí ceówað Godes beboda mid smeágunge, 60. Ceówað (cýwat, An. Ox. 101

céne

(adj.)
Entry preview:

Kéne belliger, An. Ox. 26, 42. Swíþe yfel mon ealra þeáwa, búton ꝥ hé wæs céne and oft feaht ánwíg, Ors. 6, 14; S. 268, 27. Sum céne heretoga mid ormǽtre fyrde, Hml. S. 25, 431. Se céna Iudas, 424. Cwæð Moyses tó þám cénan Iosue, 13, 6. Hé ðrowode mid

sand

Grammar
sand, sending.
Entry preview:

Add Hé cóm þurh Godes sande tó þǽre foresǽdan byrig, Hml. S. 24, 129: 35, 254. Add Þá bær man þám cyninge cynelice þénunga on ánum sylfrenan disce . . . þá sende se cyning þám þearfum þone sylfrenan disc mid sande mid ealle (cf. dapes sibimet adpositas

swíþe

Grammar
swíþe, <b>. II a.</b>
Entry preview:

Add Hié þæt dydon for þǽm swíþost þe hié þóhtan þæt hié siþþan hiora underþeówas wǽren, Ors. 2, 8; S. 92, 22; 3, 9; S. 132, 13. add Wé ne mihton secgan swá swíðe embe þæt swá swá wé woldon, Hex. 2, 4. Gemetegung, mid þǽre sceall seó sáwul ealle þing