wyrmsan
Entry preview:
To produce corrupt matter Ðonne se lǽce on untíman lácnaþ wunde, hió wyrmseþ and rotaþ, Past. 21; Swt. 153, 3. Sió wund wolde hálian, æfter ðæm ðe heó wyrmsde (wyrsmde, Cott. MSS.), 36; Swt. 259, 1. Gif hit wille wyrsman, Lchdm. ii. 102, 4
Linked entry: ge-wyrsmed
ymb-hringan
Entry preview:
to ring round, surround, encompass Embhrincþ cingit, Wrt. Voc. .ii. 135, 53. Mé ymbhringde manig yfel circumdederunt me mala, Ps. Th. 39, 13. Mé ymbhringdon sár and sorga and gránung, 17, 4, 5. Mé ymbhringdon swíðe mænige calfru, 21, 10, 14. Míne fýnd
ymb-scrýdan
Entry preview:
To clothe Ymbscrýdaþ eów mid Godes wǽpnunge induite vos armaturam Dei (Eph. 6, 11), Homl. Th. ii. 218, 2. Mid hwam gé sýn ymbscrýdde quid induamini Mt. Kmbl. 6, 25
wrǽsnan
To twist ⬩ change the character of
Entry preview:
To twist, change the character of something Ic (a woodpecker) eom wunderlícu wiht, wrǽsne míne stefne, hwílum beorce swá hund, hwílum blǽte swá gát, hwílum grǽde swá gós (cf. Ic (a woodpigeon) þurh múþ sprece mengum reordum based on the Latin: Vox mea
wrégan
To rouse ⬩ excite
Entry preview:
To rouse, excite Hwílum ic streámas styrge, hwilum wolcnfare wrége, Exon. Th. 386, 33 ; Rä. 4, 71. Hwílum ic (a storm) sceal ýþa wrégan, [streámas] styrgan, 383, 28; Rä. 4, 17
Linked entry: wréhtend
á-blycgan
Entry preview:
to get affected by fear, get dismayed Diriguit, i. obstipuit, horruit, induruit áblycde. Wrt. Voc. ii. 140, 46. Ðá áblicgde Aman unblíþum andwlitan, and ne mihte ná ácuman ðæs cyninges graman, Hml. A. 100, 265. Hé wearð swíðe þearle áblycged vehementer
Linked entries: a-blícgan un-geblýged blycgan
á-brǽdan
Entry preview:
To fry; — Ábrǽd cicel, Lch. ii. 114, 25
Linked entry: brǽdan
á-brǽdan
Entry preview:
To dilate, extend, spread out Ábraed múð ðínne dilata os tuum, Ps. Srt. 80,11. Ðeáh ðe seofon middangeardas sýn ealle onefn ábrǽdde, Salm. K. p. 150, 29. Mid ábrǽdedum handum, Hml. S. 23 b, 701. [Goth. us-braidjan expandere.]
á-cirran
Entry preview:
To turn away, turn over, change Hú lange ácyrrest ðú ( avertis ) ansýne ðín fram mé?, Ps. Spl. T. 12, 1. Hé ácyrde convertit, hí ácyrdon averterunt, ácyrrendum avertente Bl. Gl. Ácer anséne ðíne fram synnum mínum, Ps. L. 50, 11: Ps. Srt. 53, 7: 101,
á-cwilman
Entry preview:
To kill Hí hine bysmorlíce ácwylmdon, oftorfedon mid bánum, Chr. 1012; P. 142, 22 note. Sélre ús ys ðæt wé ús sylfe ofsleán, ðonne hig ús yfelum deáðe ácwylmon, Hml. A. 185, 138. Hé hét Pilatum ðám fúlestan deáðe ácwylman, 190, 257. Titus and Vespasianus
Linked entry: cwilman
be-lífan
Entry preview:
To believe Þone hálgan gást þe þú on beléfst, Hml. A. 177, 266. Þá þe on God belýfað. Hml. Th. i. 114, 8. Þone dracan þe wé on belýfdon, 570, 25. Hí on God belýfdon, 92, 33: 244, 4: ii. 20, 7: Hml. S. 23, 22. [Cf. ge-lífan, which is the earlier form.
be-líman
Entry preview:
To glue together Swylce sé þe belíme tigelan quasi qui conglutinet testam, Scint. 96, 19
be-nídan
Entry preview:
Mín sár (m)é benét tó segen dolor me compellit dicere, Angl. xi. 110.]
be-willan
Entry preview:
To roll about, mix with ingredients Be-welledne (-weledne, v. l.) hláf and mid áttre gemengedne infectum veneno panem, Gr. D. 118, 6. Confectos, i. compositos, mixtos vel be-welde, Wrt. Voc. ii. 133, 22
Linked entry: be-wilwan
be-stǽlan
Entry preview:
To lay a charge of crime on a person, to convict a person (on with dat. ) of crime þæt mé nǽfre deófel náht on ne mæge bestǽlan æt mínum endedæge, Angl. xi. 101, 53. þæt se deófol eów náge náht on tó bestélenne ungeandettes, Wlfst. 135, 31. Sé þe frióne
Linked entry: stǽlan
be-þeódan
To join ⬩ attach
Entry preview:
To join, attach ]þǽm hý mid clǽnum móde hý sylfe beþeóddan and for his lufan manna geþeódrǽdenne forsáwan cui puris mentibus inherserunt, et propter cujus amorem hominum consortia reliquerunt, R. Ben. 134, 20
be-sǽgan
To sink
Entry preview:
To sink (trans.) Besǽgedum convolutis, lapsis, Germ. 388, 85
brigdan
Entry preview:
To seize property improperly held by another Ðus man sceal swerigean, ðonne man hafð his ǽhte gebryid ( =-brigd ?) (cf. ꝥ orf ꝥ ic mid N. befangen hæbbe, l. 15). Ðæs óðres áð ðe mon his orf æt bryideð ( = brigdeð?) . . . Ðæs áð ðe his ǽhte bryideð thus
Linked entries: æt-bryidan bryidan æt-bryidan ge-bryidan
dídan
Entry preview:
To put to death; Ll. Th. i. 172, 13
Linked entry: dýdan
dirfan
Entry preview:
To afflict, molest Ús deriað and ðearle dyrfað fela ungelimpa, Wlfst. 91, 18