Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-feoht

Entry preview:

And þeáh hit sié on middum felda gefohten, 106, 1-10. a fight, combat, battle, war. military, between opposing forces Næs mid Rómánum ǽr ne siþþan swá heard gefeoht ( pugna ) swá þǽr wæs, Ors. 5, 7; S. 230, 13. On þǽre frymþe þæs gefeohtes, Bl.

yfel-sacian

(v.)
Entry preview:

Hé yfelsacode . . . þá forðbigférendan yfelsacedon on hine, Nap. 88. Hé lange ǽr wæs yfelsaciende, and swá þeáh lifde gesund blasphemus vixerat , Gr. D. 289, 27

fóran-to

(prep.)
Grammar
fóran-to, prep.

Beforeante

Entry preview:

Fóran-to middum sumera before midsummer, 920; Erl. 104, 31: fóran-to uhtes antelūcānum tempus, Nar. 15, 31

Linked entry: fóran

un-oferswíðed

(adj.)
Grammar
un-oferswíðed, adj.

Unconquered

Entry preview:

Ðú unoferswýðda Alexander in gefeohtum invicte belli Alexander, Nar. 29, 9

wídgalness

(n.)
Grammar
wídgalness, e; f.
Entry preview:

vastness, extensiveness Be ðære wídgal*-*nisse his síðfata and his fóra ðe hé ( Alexander ) geond middaneard férde, Nar. 1, 6. discursiveness, wandering Wídgalnys módes vagatio mentis, Greg. Dial. 2, 3

columne

(n.)
Grammar
columne, (-a?), an; f. (m.?)
Entry preview:

A column Gyldene columnan columnae aureae, Nar. 4, 21. Greáte swá columnan, 14, 4. Ðæt godweb ymb mínes fæder Dauides columban hangode on ðissum temple, Sal. K. p. 152, 25

feón

(v.)
Grammar
feón, p. feah, pl. fǽgon; pp. fegen, fægen

To rejoice

Entry preview:

Þý lǽs on Þ fǽgon Þ ic swá lytle hwíle lifgean móste, Nar. 32, 20

ge-bræc

Entry preview:

Ger. ka-preh I and add Ðá cwóm þǽr semninga swíðe micel wind and gebræc tum repente euri uentus tanta vis flantis exorta est, Nar. 22, 27

hreógan

(v.)
Entry preview:

to get rough (of weather) Mid þý hit ǽfenne neáléhte, ðá ongunnon þá windas eft weaxan and ꝥ weder hreógan (printed breogun, but see Angl. 1. 511), Nar. 23, 11

mis-feng

(n.)
Grammar
mis-feng, es ; m.
Entry preview:

A mistake, fault, misdeed Hé ús gegearwað þá heofonlican for ðám eorðlicum . . . gif wé ælmyssan dón willað on úrum lífe, and gif wé dǽdbóte dón willaþ úrra misfenga, Nap. 45

manigfeald-lic

Entry preview:

Unárimedlicu goldhord þǽr wǽron inne and úte, and monigfealdlicu hié wǽron and missenlicra cynna, Nar. 5, 11. [Þurh mistlice and mænigfealdlice unriht and gyld, Chr. 1104 ; P. 239, 22.] Add: —

bearn

(n.)
Grammar
bearn, es; n.

A BEARNchildsonissueoffspringprogenynatusinfanspuerfiliussobolesproles

Entry preview:

Híg næfdon nán bearn non erat illis filius, Lk. Bos. 1, 7. Þurh bearnes gebyrd through the birth of a child, Exon. 8 b ; Th. 3, 18 ; Cri. 38. Beón mid bearne gravidam esse, Somn. 370. Bearn soboles vel proles, Ælfc. Gl. 91; Som. 75, 19.

Linked entries: barn beærn byre beorn

un-medume

(adj.)
Grammar
un-medume, (-ome, -eme); adj.

Unmeetunfitunworthy

Entry preview:

Gestíran ðære wilnunge ðǽm unmedemum, ðæt hiera nán ne durre grípan on ðæt ríce ne imperfecti culmen arripere regiminis audeant, 4; Swt. 41, 5. Ða ðe hé unmedume gemétte ðes Godes geleáfan, Anglia x. 141, 18

Linked entry: medume

wíc-stów

(n.)
Grammar
wíc-stów, e ; f.
Entry preview:

Siþþan hé wícstówa náme, 2, 4; Swt. 76, 10: Num. 11, 31

ge-liger

Grammar
ge-liger, l. ge-ligere (ge-ligre),
Entry preview:

Sameramis . . . mid ungemetlicre wrǽnnesse manigfeald geligre fremmende wæs. . . æt néhstan hyre ágene sunu hió genam hyre tó geligere . . . hió gesette . . . þæt nán forbyrd nǽre æt geligere betwuh nánre sibbe haec, libidine ardens, . . . inter incessabilia

ge-nyhtsumian

(v.)
Entry preview:

Ben. 89, 10. to have enough of, be satisfied with Næs ic genihtsumigende on þám geongum, ac ic eác swylce manega ælðeódige besmát, Hml. S. 23 b, 395. [O. H. Ger. ge-nuhtsamón abundare, sufficere, locupletare.?

drý-lic

(adj.)
Grammar
drý-lic, adj.
Entry preview:

Mambres ontýnde ðá drýlican béc ( libros magicos ) his bréðer, Nar. 50, 13

wiþer-dúne

Entry preview:

Neara and wiðerdéne is se hálega weg, swá swá Dryhten sylf cwæð, Nap. 69

ge-wanian

(v.)
Grammar
ge-wanian, -wonian; p. ode; pp. od.

to lessendiminishto be wanting

Entry preview:

He his godcundnesse nán wiht ne gewanode he did not at all diminish his divinity, Blickl. Homl. 91, 9. Gewanude, Th. Chart. 203, 36. Gewonade, Exon. 44 a; Th. 148, 19; Gú. 747.

Linked entries: ge-wonian ge-wane

á-wǽgan

to deceiveto make of no effect,to fail to performto invalidatenullify

Entry preview:

Án stæf ne bið ne án strica áwǽged iota unum aut unus apex nan praeteribit, Thw. Hept. 159, 31. Áwǽgune (-ede?) yrfebéc inritum testamentum, Wrt. Voc. ii. 49, 15