Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

freót

(n.)
Grammar
freót, freód, es; m.

Freedomlibertyan enfranchisementa setting a man freelībertasmănūmissio

Entry preview:

E. G. 7; Th. i. 170, 17. We scylon todǽlan freót and þeówet we ought to distinguish between freedom and slavery, L. C. S. 69; Th. i. 412, 9: L. Ed. 9; Th. i. 164, 10

Linked entry: freód

méle

(n.)
Grammar
méle, mǽle, es; m.

A cupbowlbasin

Entry preview:

A cup, bowl, basin Meeli aluium, Ep. Gl. 26, 38: Wrt. Voc. ii. 99, 72. Méli avum ( = alvium? ), 101, 31. Méle albium, 8, 27: i. 285, 9: patera, 24, 39. Mélas karchesia, 24, 42: ciatos, ii. 22, 44. Dó méle fulne buteran on, L.

hæn-fugul

(n.)
Grammar
hæn-fugul, hen-, es; m.

A hen

Entry preview:

Ecg. C. 40; Th. ii. 164, 21. Gewurp tó sumum hen [hæn, MS. B.] fugule throw it to a hen, Herb. 4, 10; Lchdm. i. 92, 16.iiii hænfugulas four hens, Th. Chart. 509, 18. Ðǽr æfter swulten ða henne fugeles after that the hens died, Chr. 1130; Erl. 259, 25

awel

(n.)
Grammar
awel, Add:, es; m.
Entry preview:

Ꝥirlie hé his eáre mid ánum æle (subula), Ex. 21, 6. Man sceal habban ... awel, Angl. ix. 264, 7. Awelas fuscinicula, Wrt. Voc. ii. 34, 60. Awlas angulae, An. Ox. 46, 43. Awlum uncis, Germ. 393, 110

þearfan

(v.)
Grammar
þearfan, p. de; pp. ed
Entry preview:

Hé þearfendra éhte persecutus est hominem pauperem, Ps. Th. 108, 16. Se ðe his ǽhta þearfendum ( pauperibus ) gedǽleþ, 111, 8. Ðearfendum, Past. 44; Swt. 327, 20. Ðarfendum egenis, Lk. Skt. Rush. 12, 5.

fléd

(n.)
Grammar
fléd, es; n. [flód a flood]

A flowingfloodflūmen

Entry preview:

A flowing, flood; flūmen in fléde the river in its flow, Cd. 12; Th. 15, 12; Gen. 232: Andr. Kmbl. 3006; An. 1506. cf. Grein, infléde

ge-wis

(n.; adj.)
Grammar
ge-wis, ge-wiss, es; n.
Entry preview:

sciat quid dat et quid recipit, R.

INNOÞ

(n.)
Grammar
INNOÞ, innaþ, es; m. f.

the insidestomachwombbowelsthe breastheart

Entry preview:

Hálig gást hreðer weardode æðelne innoþ, Elen. Kmbl. 2289; El. 1146. Mæg hé eft cuman on his módor innoþ numquid potest in ventrem matris suæ iterato introire? Jn. Skt. 3, 4. Inneþas viscera, Wrt. Voc. 283, 76.

burga man

(n.)
Grammar
burga man, es; m.
Entry preview:

A citizen; civis Sí hit burga man sim civis sit ille, Deut. 1. 16

burg-hleoþ

(n.)
Grammar
burg-hleoþ, es; n.
Entry preview:

A fortress-height, Exon. 107b; Th. 409, 17; Rä. 28, 2

burh-gemót

(n.)
Grammar
burh-gemót, es; n.
Entry preview:

Edg. ii. 5; Th. i. 268, 3: L. C. S. 18; Th. i. 386, 4

burh-ræced

(n.)
Grammar
burh-ræced, es; n.
Entry preview:

A city-dwelling

burh-sæl

(n.)
Grammar
burh-sæl, es; n.
Entry preview:

A castle-hall, city-dwelling

burh-scipe

(n.)
Grammar
burh-scipe, es; m.
Entry preview:

A township, [BOROUGH-SHIP], free borough, an incorporated city or town; municipium, Ælfc. Gr. 10; Som. 14, 50: Ælfc. Gl. 54; Som. 66, 104

Linked entry: ge-burh-scípe

burh-sele

(n.)
Grammar
burh-sele, es; m.
Entry preview:

A castle-hall, city-dwelling

burh-steal

(n.)
Grammar
burh-steal, es; m.
Entry preview:

A city-place; arcis locus, arx

burh-tún

(n.)
Grammar
burh-tún, es; m.
Entry preview:

A city-inclosure, city-dwelling; urbis septum, urbana domus

burh-wered

(n.)
Grammar
burh-wered, es; n.
Entry preview:

A city-multitude; urbis multitudo Heánra burhwered vulgus vel plebs, Wrt. Voc. 18, 37

býcniend-líc gemet

(n.)
Grammar
býcniend-líc gemet, es; n.
Entry preview:

The indicative mood; indicativus modus, Ælfc. Gr. 21; Som. 23, 18, MS. C

byrc-holt

(n.)
Grammar
byrc-holt, es; n.
Entry preview:

A birch holt or grove; betuletum, Ælfc. Gl. 47; Som. 65, 21

Linked entry: birc-holt