Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

Temes

(n.)
Grammar
Temes, Temese the Thames. In the declension both weak and strong forms are found. [In Latin, nom. Temis, Cod. Dip. Kmbl. i. 30, 12, Temes, ii. 23, 12: gen. Tamisae, i. 98, 1: dat. Taemise, 216, 25: acc. Tamesim Bd. 1, 2; S. 42, 34 may be cited]
Entry preview:

Neáh ðære ié ðe mon hǽt Temes (Temese, MS. C.) ad flumen Tamesim, Ors. 5, 12; Swt. 238, 22. Sý eá hátte Temese, Chr. Erl. 5, 11. Ymbe heora landgemǽra: andlang Temese (on Temese, 8), L. A. G. 1; Th. i. 152, 18.

wrigels

(n.)
Grammar
wrigels, es; m. n.

a covering ⬩ a garment ⬩ veil

Entry preview:

God áfyrde hym ðone unrihtan wrigels of heora heortan, Wulfst. 252, 4. a garment, veil Hí mon midðæm hálgan wrigelse bewríhþ, Blickl. Homl. 61, 16. Hálgum wriilcse sacro velamine, Rtl.106, 4.

Linked entry: wyrgels

brǽdan

(v.)

to broaden ⬩ to extend ⬩ enlarge ⬩ unfold ⬩ pitch ⬩ To spread ⬩ increase

Entry preview:

R. 23, 5. to extend, enlarge Ðæt is ðæt mon his mearce brǽde terminum suum dilatare est, Past. 367, 13. to spread out, unfold, pitch a tent Similar entries (v. brǽding) Wé þǽr úre geteld brǽddon ealle cuncta erecta temptoria, Nar. 22, 25.

Linked entry: brǽding

bucca

Entry preview:

Ðár mon ðane chiorl slóh for ðan buccan, C.D. iii. 434, 21. Buccan wé offriað oððe ticcen, gif wé úres líchaman gálnysse oferswíðað, Hml. Th. ii. 210, 31. Fearra flǽsc oððe buccena blód, i. 590, 15. Add

ceáce

Entry preview:

Gif monnes ceácan mon forslihð, ꝥ hié beóð forode, Ll. Th. i. 94, 14. Ceócan maxillas. Bl. Gl. Cécan, Ps. Srt. 31, 9. chaps, fauces

císe

(n.)
Grammar
císe, es; m.
Entry preview:

Gif hit festendæg sié, selle mon uuége cǽsa, 460, 19-22. Ne ete níwne císe, Lch. ii. 88, 7. Ðonne þú cýse habban wille, Tech. ii. 123, 20: Goll. M. 34, 27. XL. and CC. hlába, I. wége césa, Cht. Th. 468, 24. Cýswyrhtan gebyreð hundred cýse (-a?), Ll.

Linked entries: cése cýse

eást-dǽl

Entry preview:

Hé is eást irnende from eástdǽle þurh Æthiopica wéstenne ( orientem versus per Aethiopica deserta prolabi ), and þǽr mon hǽt þá eá Ion oþ þone eástdǽl, Ors. 1, 1; S. 12, 27. Eástdǽlas Eoae, Wrt. Voc. ii. 31, 73. Add

Hagustaldes-eá

Grammar
Hagustaldes-eá, Hagustealdes-hám
Entry preview:

Mon gehálgode on Agustald tó biscope, 685. Sum Godes þeów of þám bróþrum þǽre cyricean æt Heagostealdes-eá (Hæge*-*stealdes-, Agostaldes-, v. ll. ) quidam de fratribus Hagustaldensis ecclesiae, Bd. 3, 2; Sch. 196, 19.

nihtes

Entry preview:

Þá hét Pompeius þæt mon þæt fæsten on fuhte dæges and nihtes, simle án legie æfter óþerre unwérig, Ors. 5, 11; S. 238, 9. Hit hagolade seofon niht dæges and nihtes, 5, 10; S. 234, 6. Ægþer ge dæges and nihtes, Bt. 35, 6 ; F. 168, 8

notian

(v.)
Grammar
notian, <b>I a.</b>
Entry preview:

Ðis synd þára bóca tácn þe mon on cyrican tó godcundum þeówdóme notigan sceal . . . Ðonne þú anti-phonariam habban wille . . . for þon hé is genotod, Tech. ii. 119, 1-4. Notian, 120, 24. Tyrn . . . swilce þú notian wille, 119, 12.

þanane

(adv.)
Grammar
þanane, adv.

thence ⬩ after that ⬩ whence

Entry preview:

Voc. ii. 139, 63. causal Ðonne mon lǽt tóslúpan ðone ege ..., ðonne wierþ gehnescad ðonone sió ðreáung ðæs anwaldes Past. 40; Swt. 289, 3. whence Wígheard tó Róme wæs onsended, ðonone hí hider onsendon gewritu Bd. 3, 29; S. 561, 3

Linked entries: þanan þanone

ge-dwolian

(v.)
Grammar
ge-dwolian, Add: ge-dwalian.

to go astray, wander from the path. ⬩ to err,

Entry preview:

Gif mon on his wege biþ gedwolod, Lch. ii. 290, 17. 2 fig. :-- Ne eart þú ealles of þám earde ádrifen, þeáh þú ðǽr on gedwolode tu a patria non quidem pulsus es sed aberrasti. Bt. 5, l; F. 36. to err, Bl. H. 87, 30: Mk. R. 12, 27

dryht-guma

(n.)
Grammar
dryht-guma, driht-guma, an ; m.

A popular man, man of the people, warrior, retainer, follower, - pl. men, people ⬩ vir popŭlāris vel nŏbĭlis, mīles, sătelles, - hŏmĭnes

Entry preview:

Weccaþ of deáþe dryhtgumena bearn, eall monna cynn the sons of men, all mankind, shall wake from death, Exon. 20 b; Th. 55, 22; Cri. 887.

Linked entries: driht-guma dryht-mann

EARNIAN

(v.)
Grammar
EARNIAN, p. ode, ade, ede; pp. od, ad; v. trans, gen. acc. To

EARN, merit, deserve, get, attain, labour for ⬩ mĕrēri

Entry preview:

Bos. 21, 43, Hú monna gehwylc earnode éces lífes how every man merited eternal life, Exon. 23 a; Th. 65, 9; Cri. 1052. Ðá he ne earnade elles wuhte when he did not earn anything else, Bt. Met. Fox 9, 39; Met. 9, 20.

ge-cyndelíc

(adj.)
Grammar
ge-cyndelíc, adj. [cyndelíc natural]

Natural ⬩ according to nature ⬩ natūrālis

Entry preview:

Natural, according to nature; natūrālis Hit is gecyndelíc ðæt ealle eorþlíce líchaman beóþ fulran on weaxendum mónan, ðonne on wanigendum it is natural that all earthly bodies are fuller at the increasing moon than at the waning, Bd. de nat. rerum; Wrt

Linked entry: ge-cundelíc

ge-myndig

(adj.)
Grammar
ge-myndig, -mindig; adj.

Mindful, remembering ⬩ mémor

Entry preview:

Gemyndigra monna of mindful men, 34b; Th. 111, 11; Gú. 125

Linked entries: myndig ge-mindig

wól-berende

(adj.)
Grammar
wól-berende, adj.

Pestiferous ⬩ pestilential ⬩ pernicious

Entry preview:

Se wólberenda (pestifer) stenc ðære lyfte monigé ðúsendo monna and neáta fordilgade, Bd. l, 13; S. 482, 8. Ne sceþþeþ ðé wólberendes áwiht, Lchdm. i. 326, 19.

líf-lic

Entry preview:

On ánre nihte ealdne mónan ꝥ cild ꝥ swá bið ácenned, ꝥ bið liflic (lang lifes, v. l. ), 21, 7. vital, necessary to life. physical Swilce hí ðone líflican blǽd forðrǽstne ácwellon, Hml. Th. ii. 92, 12. spiritual þurh líflice láre, . Hml.

æf(e)stig

Grammar
æf(e)stig, æfestig.

envious ⬩ zealous (against)

Entry preview:

Ðaelígm æfstegum invidis Past. 233, 16. in a good sense, zealous (against) Æfstig wið óðra monna yfelu contra aliena vitia aemulator Past. 79, 12

æt-wíndan

(v.)
Grammar
æt-wíndan, p. -wánd, pl. -wúndon; pp. -wúnden

To wind off ⬩ turn away ⬩ escape ⬩ flee away ⬩ aufugere

Entry preview:

Monast. Th. 26, 3