Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

æt-bredendlíc

(adj.)
Grammar
æt-bredendlíc, adj. [æt-bredende, part. of ætbredan to take away]

Taking awayablativus

Entry preview:

Taking away; ablativus Ætbredendlíc is ablativus: mid ðam casu biþ geswutelod swá hwæt swá we ætbredaþ oðrum, oððe swá hwæt swá we underfóþ æt óðrum, oððe hwanon we faraþ, — Fram ðisum menn ic underféng feóh ab hoc homine pecuniam accepi, Fram ðisum

ge-riht-lǽcan

(v.)
Grammar
ge-riht-lǽcan, p. -lǽhte; pp. -lǽht
Entry preview:

Gif we beóþ fram úrum ðwyrnyssum gerihtlǽhte if we be corrected from our perversities, 124, 35

mód-geþanc

(n.)
Grammar
mód-geþanc, es; m. n.

Mindthoughtsthought

Entry preview:

sceolan herigean metodes módgeþanc (-gidanc) nunc laudare debemus creatoris consilium, Bd. 4, 24; S. 597, 20. Monnes módgeþonc, Beo. Th. 3462: B. 1729: Bt. Met. Fox 5, 45; Met. 5, 23.

weód

(n.)
Grammar
weód, es; n. f. (?)
Entry preview:

A useless or injurious plant, a weed Æceres weód, ðæt ðe bið on ofen ásend faenum agri, quod in clibanum mittitur, Mt. Kmbl. 6, 30. Hwonan hæfð hit ðæt weód ( zizania ) ? Mt. Kmbl. Rush. 13, 27.

ealdnys

(n.)
Grammar
ealdnys, -nyss, e; f.

OLDNESS, age vĕtustas

Entry preview:

We awurpon ða derigendlícan ealdnysse we have cast off pernicious age, Homl. Th. i. 194, 25

gifnes

(n.)
Grammar
gifnes, -ess, e; f.

A favourgracebeneficiumgratia

Entry preview:

A favour, grace; beneficium, gratia Ealle we beþurfon Godes gifnesse we all have need of God's grace, Hy. 7, 114, 110: Hy. Grn. ii. 289, 114, 110

ge-neh

(adv.)
Grammar
ge-neh, adv.

Enough, sufficiently, abundantly

Entry preview:

Enough, sufficiently, abundantly Ðonne sceolon we geneh geþencean emb úre sáula ðearfa then ought we to consider very much about our souls' needs, Blickl. Homl. 101, 32

frǽ-dréman

Entry preview:

., and add singaþ and freádrémaþ strengða þíne cantabimus et psallemus uirtutes tuas, Ps. L. 20, 14. Cf. frǽ-þancian

ge-fædlic

(adj.)
Grammar
ge-fædlic, adj.
Entry preview:

Suitable, proper habbað medomlíce þás þing gehrepod; hit þingð ús gefædlic ꝥ rúmlícor þás gerénu átrahtnion, Angl. viii. 324, 6: 337, 6: Wlfst. 245, 19

Linked entry: -fædlic

weorþung-dæg

Grammar
weorþung-dæg, <b>. II.</b>
Entry preview:

add: a festival Swá oft swá hit ǽnige freólsdagas beón, Sunnandagas oððe mæssedagas oððe þyllice wurðingdagas þe hátað templhálgunga, forlǽten ǽlc óðer wurc, Nap. 68

rétend

(n.)
Grammar
rétend, es; ;m.;

One who cheers; or ;comforts

Entry preview:

; One who cheers; or ;comforts; Wǽron oft gemyngode ðæt sceoldan beón wudewena helpend and steópcilda árigend and earmra rétend and wépendra fréfriend, Wulfst. 257, 4

folc-dryht

(n.)
Grammar
folc-dryht, -driht, e; f. [dryht, driht a multitude]

A multitude of peoplean assemblagepŏpŭli multĭtūdocŏmĭtātus

Entry preview:

A multitude of people, an assemblage; pŏpŭli multĭtūdo, cŏmĭtātus Folcdryht wera bifóran before the assemblage of men, Exon. 23b; Th. 66, 5; Cri. 1067. Folcdriht, Cd. 64; Th. 76, 24; Gen. 1262

mód-gehygd

(n.)
Grammar
mód-gehygd, es; n.

Thought

Entry preview:

Hine fyrwyt bræc módgehygdum his thoughts were distracted by curiosity. Beo. Th. 471; B. 233

ge-cræftgian

(v.)
Grammar
ge-cræftgian, p. ade; pp. ad [cræft I. power, strength]

To strengthenmake powerfulfirmareroborare

Entry preview:

To strengthen, make powerful; firmare, roborare Ða rícu of nánes mannes mihtum gecræftgade ne wurdon the kingdoms were not strengthened by the powers of any man. Ors. 2, 1 : Bos. 39, 2

fen

Entry preview:

Ic gean ꝥ fen þe þurlác mé sealde ... ic gean ... án þúsend werð fen ... ꝥ healfe þúsend fen, C.D. iv. 59, 16-23

bedecian

(v.)
Grammar
bedecian, p. ode

To beg

Entry preview:

Hit is swíðe wel be ðǽm gecweden ðæt hé eft bedecige on sumera, Past. 285, 12

ge-namian

(v.)
Grammar
ge-namian, p. ode; pp. od [nama a name]

To name, call, appointappellare, vocare

Entry preview:

Hí wurdon genamode to ðam ylcan gewinne ðe heora fæderas on wǽron they were nominated to the same warfare in which their fathers were, Homl. Th. ii. 500, 4: i. 88, 3.

Linked entry: namian

reðe

(adj.)
Grammar
reðe, ;adj.;

Right, just

Entry preview:

Mé ðín se góda gást lǽdde ðæt ic on rihtne weg reðne férde ; spiritus tuus bonus deducet me in viam rectam,; Ps. Th. 142, 11. Ic on wísne weg worda ðínra, reðne rinne, 118, 32.

Linked entries: rede reðe-hygdig

wáclíce

(adv.)
Grammar
wáclíce, adv.

weaklyfeeblypoorlymeanlycheaply

Entry preview:

Diminutiva syndon wanigendlíce ... bene wel, and of ðam is belle ná ealles swá wel, bellissime ealra wáclícost, Ælfc. Gr. 38; Zup. 231, 4

herian

(v.)
Grammar
herian, hærian, hergan; p. ode, ede; imper. hera and here; pp. ed

To praise

Entry preview:

ðé hæriaþ we praise thee, Hy. 7, 116; Hy. Grn. ii. 289, 116. Herigaþ, Cd. 214; Th. 267, 33; Swt. 47. Ic nát for hwý gé ða tída swelcra bróca swá wel hergeaþ I know not why ye praise so highly the times of such miseries.

Linked entry: hergan