Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

plegol

(adj.)
Grammar
plegol, adj.
Entry preview:

Playful, sportive, jocose Hwílon wacodon menu ofer án deád líc, and ðǽr wæs sum dysig mann plegol ungemetíce, and tó ðám mannum cwæþ swylce for plegan, ðæt hé Swýðun wǽte, Homl. Skt. i. 21, 292

un-forswǽled

(adj.)
Grammar
un-forswǽled, adj.

Unburntunscorched

Entry preview:

Unburnt, unscorched Ic geseó feówer weras gangende onmiddan ðam fýre ungewemmede and unforswǽlede ego video quatuor viros ... ambulantes in medio ignis, et nihil corruptionis in eis est (Dan. 3, 25), Homl. Th. ii. 20, 15

Linked entry: un-gewemmed

þyrel

(n.)
Grammar
þyrel, (from þyrhel, v. þurh), þyrl, es; n.

A hole made through anythingan apertureorifice

Entry preview:

Gerýme ðæt ðæt þyrel ( the aperture made by a lancet ) tó nearo ne sié, Lchdm. ii. 208, 25. Stól niþan ðyrele, 76, 22. Ðæt ísen ( a scythe ) becom swymmende tó ðam snǽde and tó ðam ðyrle ðe hit ǽr of ásceát, Homl. Th. ii. 162, 14.

Linked entries: þirel þyrl

wífung

(n.)
Grammar
wífung, e; f.

taking a wifemarriagewivesmatrimonia

Entry preview:

Ðás sinoðas forbudon ǽlce wífunga ǽfre weófodþénum, L. Ælfc. P. 30; Th. ii. 374, 35. in plural, wives; matrimonia Eów preóstum þingð, ðæt eów nán sin ne sý ðæt gé mid wífungum swá libban swá lǽwede men, L. Ælfc.

wiþ-útan

(adv.)
Grammar
wiþ-útan, adv. prep.

Withoutwithoutoutside ofwithoutwithout

Entry preview:

Grammar wiþ-útan, as adverb Géo clǽnsiaþ ðæt wiðútan ys caliceas and dixas. . . . Clǽnsa ǽryst ðæt wiðinnan ys calices and disces, ðæt hit sí clǽne ðæt wiðútan ys mundatis quod deforis est calicis et parapsidis . . .

Linked entry: wiþ-innan

mæsse-preóst

(n.)
Grammar
mæsse-preóst, es; m.

A priest not of the Christian churcha priest of the Christian church, who had attained the last of the seven appointed orders, and might celebrate the mass

Entry preview:

Æt ðám giftan sceal mæssepreóst beón mid rihte, L. Edm. B. 8; Th. i. 256, 6. Nán man ne hwyrfe nánes yrfes bútan ðæs geréfan gewitnesse, oððe ðæs mæssepreóstes, oððe ðæs landhláfordes oððe ðæs horderes, oððe óðres ungelygenes mannes, L.

wit-seóc

(adj.)
Grammar
wit-seóc, adj.

Lunaticpossessed

Entry preview:

Wearð se mann geclǽnsod fram ðam fúlan gáste . . . Ðá geáxode se cyning be ðam witseócum menn, Homl. Th. i. 458, 2-8. Hí deóflu fram wittseócum mannum áflígdon, ii. 490, 23. Exorcista is se ðe rǽt ofer ða witseócan men, L. Ælfc.

gylden

(adj.)
Grammar
gylden, gilden; adj.

Goldenaureus

Entry preview:

To ðam gyldnan gylde to the idol of gold, Cd. 182; Th. 228, 18; Dan. 204. Hring gyldenne a golden ring, Beo. Th. 5611; B. 2809

Linked entries: gilden ge-gyld gelden

ymb-færeld

(n.)
Grammar
ymb-færeld, es; n. m.
Entry preview:

Hig férdon seofon síðon embe ða buruh. And on ðam seofoðan ymbfærelde ( circuitu ) . . . burston ða weallas, Jos. 6, 16

wana

(n.; adj.)
Grammar
wana, an; m.
Entry preview:

Gif hwæm ðara twégra hwæðeres wana biþ, Bt. 36, 3; Fox 176, 7. Ðam bið gomenes wana ðe ða earfeða dreógeþ, Exon. Th. 183, 17; Gú. 1328. Mé is wana æt ðam scýrgesceatte ðus micelys ðe míne foregengan hæfdon, Cod. Dip. Kmbl. iii. 327, 4.

Linked entries: ge-wana wan wan

stær-blind

(adj.)
Grammar
stær-blind, adj.
Entry preview:

Næfþ nán man tó ðæs unhále æágan, ðæt hé ne máge lybban be ðare sunnan and hire nyttian, gyf hé ényg wiht geseón mæg, búton hé stareblind sí, Shrn. 187, 5. Sume unæáðe áwiht geseóþ; sume beóþ stæreblinde and nyttiaþ þeáh ðare sunnan, 27.

Linked entries: stare-blind blind

regol

(n.)
Grammar
regol, es; m.

a rulea rule, pattern, standard, normprescript, a canonrule

Entry preview:

Wite se abbod, eal ðæt hé dó, ðæt hé hit dó mid gehealdsumnesse ðæs regoles, 16, 6. Munecas ðe under regole ( sub regula ) lifigeaþ, Bd. 4, 4;S. 571, 21. Intó Sanctus Benedictus regole, Chart. Th. 548, 4.

Linked entries: regol-bryce regul

ge-hírend

(n.)
Grammar
ge-hírend, es; m.
Entry preview:

A hearer Sió stefn ðæs láriówes ðurhfærð ðá heortan ðæs gehírendes (-hiér-, v. l.) pastoris vox auditorum cor penetrat Past. 81, 9. Ðá heortan ðára gehírendra (-hiér-, v. l.) audientium corda, 93, 20.

Linked entries: ge-hýrend hírend

útera

(adj.)
Grammar
útera, cpve. útemest, útmest; spve. adj.

Outeroutmostexternalnot of the inner man

Entry preview:

Gif ðæt úterre (úttere, MS. B. útre, MS. H.) bán bið þyrel L. Alf. pol. 44; Th. i. 92, 15. Hié forgeátan ðara útera gefeohta they forgot the foreign wars, Ors. 2, 6; Swt. 88, 24. Wurpaþ hyne on ða úttran (útteran, MS.

Linked entry: ýtera

leáh

(n.)
Grammar
leáh, g. leáge; f.

A lea

Entry preview:

Of ðam clyfe on heán léage: ðæt on lungan leáge .. ðonne on Swonleáge, 48, 6, 7. On Wytleáhe; of Wytleáge, 14, 6. Óð ða lége, 406, 27

Linked entry: leáh

tó-drífan

(v.)
Grammar
tó-drífan, p. -dráf, pl. -drifon; pp. -drifen

To drive in different directions,drive awayto drive asunderseparateto scatter,disperseto scatter,destroyto drive away,send elsewhereto drive away,dispel,put an end to

Entry preview:

Dryhten áwearp hine ðá of ðam wuldre and wíde tódráf. Salm. Kmbl. 928; Sal. 463.

Linked entry: tó-drǽfan

werian

(v.)
Grammar
werian, wergan; p. ede.
Entry preview:

man ðæt land on eallum þingon for áne híde werode, swá swá his yldran hit ǽr gesetton and gefreódon, wǽre ðǽr máre landes, wǽre ðǽr læsse . . .

ríce

(adj.)
Grammar
ríce, adj.

powerfulmightygreatpossessed of powerrichpossessed of wealthstrongpowerfulmightypotent

Entry preview:

Ðá ðá se Hǽlend spræc be ðam rícan, ðá cwæþ hé: 'Sum ríce man wæs' ... Cúð is eów ðæt se ríca biþ namcúðre on his leóde ðonne se þearfa, Homl. Th. i. 330, 3-6. 'Hé forlét ða rícan ídele.'

mǽrsung

(n.)
Grammar
mǽrsung, e; f.

a making knownreportrumourfamerenowncelebritycelebrationa making greatmagnifyingglorificationGreatnessmagnificenceexcellencyhonourfavour

Entry preview:

Ðás fíftig daga sind ealle gehálgode to ánre mǽrsunge, 312, 23. On ðære Eástrena mǽrsunge in celebratione Paschæ, Bd. 3, 17; S. 545, 21.

for-leósan

to loseto destroy

Entry preview:

Titus sǽde þæt hé þone dæg forlure þe hé nóht tó góde on ne gedyde, Chr. 81; P. 8, 8. with dat. (inst.) Hé nǽfre forlýst ðám leánum, Bt. 36, 7; F. 184, 25. Forliést, 37, 2; F. 188, 25. Hé dóme forleás, B. 1470. Þæt hé elne forleóse, Gn. Ex. 188.