Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

prím

(n.)
Grammar
prím, prime, the first hour, six o'clock; also the service held at that hour, v. prím-sang
Entry preview:

Onginnaþ heáfudcwido tó prím ( ad primam ), Rtl. 166, 17. Gibedd tó prím, 171, 27. On ðysum tídum wé herien úrne scyppend ... on dægréd, on prím, on undem, on middæg, on nón, on ǽfen, on nihtsange, R. Ben. 40, 13.

pund-mǽte

(adj.)
Grammar
pund-mǽte, adj.
Entry preview:

Weighing a pound Gif hý on twá mǽl etaþ, sý gehealden ðæs pundmǽtan hláfes se þridda dǽl tó ðam ǽfengifle, R. Ben. 63, 16

racsan

(v.)
Grammar
racsan, raxan
Entry preview:

Scott. rax to stretch the limbs.]

Linked entry: raxan

racu

(n.)
Grammar
racu, e ; f.
Entry preview:

Rǽde him mon ða raca oððe líf ðæra heáhfædera, R. Ben. 66, 17. comedy Racu, túnlíc spǽc comedia, Wrt.

Linked entry: eá-racu

rád

(n.)
Grammar
rád, e; f.
Entry preview:

Kmbl. 349, 11; Rún. 5

rád

(n.)
Grammar
rád, L. Wih. 50; Th. i. 38, 21.

Similar entry: rǽd

-rád

(suffix)

Similar entry: ge-

rád-here

(n.)
Grammar
rád-here, es.

Similar entry: rǽde-here

rád-hors

(n.)
Grammar
rád-hors, es; n.
Entry preview:

A horse for riding, a saddle-horse Man sceal Jǽtan hine rídan on ðæs cyninges rádhorse, Anglia ix. 35, 235

rǽde

(adj.)
Grammar
rǽde, adj.
Entry preview:

Ready, prompt On hwan mæg se iunga on gódne weg riht[r]an ne (ðe ?) rǽdran rǽd gemittan ðonne hé ðíne wísan word gehealde in quo corrigit junior viam sitam? in custodiendo sermones tuos, Ps. Th. 118, 9. Rǽdan (?) biionges exercitationis, Wrt.

rǽdere

(n.)
Grammar
rǽdere, es; m.
Entry preview:

Nánes mannes stefn gehýred ne sý bútan ðæs rǽderes ánes, R.

rǽding

(n.)
Grammar
rǽding, e; f.
Entry preview:

Rdr. 97, 62-65. Gé sculon singan sunnanúhtan ǽfre nigon ræpsas mid nigon rǽdingum, L. Ælfc. P. 44; Th. ii. 384, 5. Man þreó rǽdinga rǽde, R. Ben. 33. 14.

Linked entry: bóc-rǽding

rǽd-leás

(adj.)
Grammar
rǽd-leás, adj.
Entry preview:

Drihten ase þu ert redlease (gen. pl. ) red, red me þet am redles O. E. Homl, i. 211, 32 -213, 1. Nis nevre mon redles Ar his heorte beo witles, O. and N. 691.]

rǽd-þeahtende

(v.; part.)
Grammar
rǽd-þeahtende, part.
Entry preview:

Consulting, deliberating Gesǽton sigerófe rǽdþeahtende ymb ða róda þreó, Elen. Kmbl. 1734; El. 869: 895; El. 449. Cf. rǽd-hycgende and next word

rǽs

(n.)
Grammar
rǽs, es; m.
Entry preview:

a race, swift or violent running, rush Wæs se þridda hlýp, rodorcyninges rǽs ðá hé on róde ástág, Exon. Th. 45, 30; Cri. 727. Micle rǽse ( magno impetu ) worn tódrifen wæs on sǽ, Mk. Skt. Rush. 5, 13. Mycelum rǽse, Lk. Skt. 8, 33.

Linked entry: rǽs-bora

ram

Linked entry: EÓWU

ram-gealla

(n.)
Grammar
ram-gealla, an; m.
Entry preview:

Ram-gall (a plant name); menyanthes trifoliata Ramgeallan ðone fágan, Lchdm. ii. 124, 13. Hramgeallo, 140, 13

Linked entry: hram-gealla

rán

(n.)
Grammar
rán, es; n.
Entry preview:

Unlawful seizure of property, robbing Rán quod dicunt apertam rapinam, L. W. iii. 12; Th. i. 493, 6

ranc-strǽt

(n.)
Grammar
ranc-strǽt, e; f.
Entry preview:

A road in which bravery is displayed (?) God ðé wǽpnum lǽt rancstrǽte forþ rúme wyrcan God let thee with weapons work an ample road where thy bravery was shewn (of Abraham's rescuing Lot), Cd. Th. 127, 17; Gen. 2112

ráp-gang

(n.)
Grammar
ráp-gang, (?), es; m.
Entry preview:

Rope-dancing Rápgong (MS. -gon. Cf. 1. 33, where gegon is written for gegong [v. p. 33, 65]) funambulus, Wrt. Voc. ii. 38, 36