smittian
To smear, pollute, defile ⬩ illitus, unctus
Entry preview:
T. and C. v. 1544 Ismittet (smeared) wið smirles H. M. 13, 23. Bismitted (-smuddet, MS. T.) and bismeoruwed A. R. 214, 22. Besmetted ine herte mid kueade þoȝtes Ayenb. 229, 20.]
Linked entry: be-smittian
felt-wurma
The plant wild marjoram ⬩ orĭgănum
Entry preview:
The plant wild marjoram; orĭgănum, Som. Ben. Lye: Lchdm. Glos. vol. iii. p. 349, col. 2, 32
Linked entry: feld-wurma
grǽg-
Entry preview:
a grey goose, wild goose Grǽg-gós canta, Wrt. Voc. 280, 15: 62, 11: Mone Gl. 314
á-scortian
to run short ⬩ run out ⬩ be exhausted
Entry preview:
to run short, run out, be exhausted Æt ðám giftum áscortode wín, Hml. Th. ii. 56, 10
Linked entry: á-sceortian
be-cnedan
to knead up
Entry preview:
to knead up Merces sǽd on hláf be-cneden oþþe on wín gegniden, Lch. ii. 248, 4
Linked entry: cnedan
for-hwyrfan
to change for or from ⬩ transform ⬩ transfer ⬩ remove ⬩ avertĕre ⬩ transformāre ⬩ to turn aside ⬩ pervert ⬩ deprave ⬩ subvertĕre ⬩ pervertĕre ⬩ deprāvāre
Entry preview:
Hwyrf ðé wið ða forhwyrfdan cum perverso pervertēris, Ps. Th. 17, 25
Linked entry: for-hwerfan
ylp
Entry preview:
Hé sende þrittig ylpas tó wíge gewenode . . . and on ǽlcum ylpe wæs án wíghús getimbrod, Homl. Skt. ii. 25, 561. Hé ( the unicorn ) fiht wið ðone myclan ylp, and hine oft gewundaþ on ðære wambe óþ deáþ, Wrt. Voc. i. 78, 1.
Linked entry: elp
ge-gaderung
Entry preview:
Wið ealle gegaderunga þæs yfelan wǽtan of þám líchoman, 236, 18. Wið cyrnlu and wið ealle yfele gegaderunga, 300, 1. Wið gehwylce gegaderunge, 322, 1 note
scyldig
Entry preview:
Homl. 53, 7. with inst.
Linked entries: scildig deáþ-scyldig for-scyldigian sceldig
ge-hlyttrod
Entry preview:
(e)de, ode To make clear, clarify, purify Genim wín and fearres geallan . . . gemeng wiþ þý leáce, dó on ǽrfæt, lǽt standan nigon niht, áwring þurh cláþ, and gehlýttre wel. Lch. ii. 34, 7. Gehlýttrod win meracum vinum Wrt. Voc. i. 27, 61
ge-hlyttrod
Purified ⬩ pure ⬩ mĕrācus
Entry preview:
Purified, pure; mĕrācus Gehlyttrod wín mĕrācum vīnum, Ælfc. Gl. 32; Som. 62, 7; Wrt. Voc. 27, 61
un-sǽd
Bad seed
Entry preview:
Bad seed Ealle unþeáwas áweallaþ of deófle, and hé ðæt unsǽd sáweþ tó wíde, Wulfst. 40, 23
clacu
Entry preview:
Hurt, harm, injury Sceal áspringan wíde and síde sacu and clacu, hól and hete, Wlfst. 86, 10
Linked entry: clæc-leás
steall
Entry preview:
(v. treów-, wíg-steall). v. beorg- (borg-), cyric-, him-, mæsse-, mere-, sealtærn-, tún-, wígbed-steall
réðen
Wild
Entry preview:
Wild Ðæt hé hine gereordode mid ðám réðenum (MS. U. réðum) nýtenum, Homl. Skt. i. 10, 102
frum-meolc
Entry preview:
, the best milk Frummeoluc nectar (in the same glossary nectar is variously rendered by wín, þone swétan smæc, wín-gedrinc, hunig oððe mildeáw, and nectareus by hunígteárlic, the word, as in later times, seems to have been used vaguely in a favourable
tó-berstan
to burst asunder, ⬩ to break (intrans) in two, or in pieces, ⬩ be rent asunder ⬩ to break out in sores, ⬩ to break out
Entry preview:
Skt. 8, 29. to break out in sores, v. tó-borstenness Wið springas and wið tóborsten líc for carbuncles and for a body with breakings out. Lchdm. i. 272, 18.
Linked entries: bersting tó-borstenness
wuldor-word
A glorious word
Entry preview:
A glorious word Ðú, ealra cyninga þrym, clypast ofer ealle; bið ðín wuldorword wíde gehýred, Hy. 7, 46
á-fæstan
Entry preview:
To entrust, let out land to a person Hé áfæste wín-geard ðǽm londbígengum, Mk. R. 12, l