Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-hæftnan

(v.)
Grammar
ge-hæftnan, -hæftnian; p. ede, ade; pp. ed, ad

To takelay hold oftake captivecomprehendĕrecaptīvāre

Entry preview:

To take, lay hold of, take captive; comprehendĕre, captīvāre Ðú me gehæftnedest [gehæftnadest, Exon. 98 a; Th. 368; 29] thou didst take me captive, Soul Kmbl. 63; Seel. 32.

þístra

(n.)
Grammar
þístra, þrístra
Entry preview:

Kmbl. iii. xlii; and see Du Cange coniuncta.]

un-árímed

(adj.)
Grammar
un-árímed, adj.

Unnumberednumberlesscountless

Entry preview:

Mid hú miclan feó woldest ðú habban geboht...? Ic wolde mid unárímedum feó gebycgan quanti aestimabis...? Infiniti, Bt. 34, 9; Fox 146, 11. Unárímede untrumnessa, Blickl. Homl. 209, 13. Unárímedum numerosis, Hpt. Gl. 408, 67: Bt. 1; Fox 2, 11.

Linked entry: á-ríman

un-gesceádwísness

(n.)
Grammar
un-gesceádwísness, e; f.

Unreasonablenessfoolishness

Entry preview:

Unreasonableness, foolishness Hwæt segst ðú ðæt sié forcúþre ðonne sió ungesceádwísnes? hwí geþafiaþ hí ðæt hí bióð dysige? hwí nyllaþ hí spyrigan æfter cræftum and æfter wísdóme? quid enervatius ignorantiae caecitate? an sectanda noverunt?

Linked entry: ge-sceádwísness

wistfullian

(v.)
Grammar
wistfullian, p. ode

To feast

Entry preview:

Tíma is ðæt ðú mid ðínum gebróðrum wistfullige on mínum gebeórscipe, Homl. Th. i. 74, 15. Utan wistfullian epulemur, Wrt. Voc. ii. 143, 62.

Linked entry: wist

wíte-bróga

(n.)
Grammar
wíte-bróga, an; m.

Penal horrora horrid punishmenttorment

Entry preview:

Penal horror, a horrid punishment or torment Ne mé weorce sind wítebrógan, ðe ðú tó mé beótast, Exon. Th. 250, 31; Jul. 135. Eal ðæt man ús foresegð embe helle wítebrógan (cf.

ár-weorþ

Grammar
ár-weorþ, -wierþe (u, y).
Entry preview:

Ðú árwurð fæder, R. Ben. 114, 21. Se árwierþa (-wurþa, v. l. ) wer, Chr. 716; P. 42, 14. Swíð árwyrðe wer, 1052; P. 173, 17: Bl. H. 209, 15. Þæt árwyrðe weófod, 207, 15. Móder árwyrðe mater honorificata, Rtl. 45, 25: veneranda, 66, 21.

ceole

Entry preview:

Add: a throat Gif ðé þynce ðæt ðú tó wrǽne sý, wít ðaét ðínre ceolan for ðám unnyttum lustum, Prov. K. 54. Ceolan gurgustio (cf. gurgustio ceolor ( omitted after Wrt. Voc. i. 43, 34; v. Angl. viii. 451), Wrt.

for-þrǽstan

Entry preview:

Add: to destroy by pressure. to crush, break to pieces Toeð synfulra ðú forðrǽstes ( conteruisti ), Ps. Srt. 3, 8. Forðrǽst ( contere ) earm ðes synfullan, 9, 36. Boga bið forðrésted, 36, 15. Reód forþrést calamum quassatum, R. Ben. I. 108, 8.

for-trúwian

(v.)
Entry preview:

Ðá fortrúwdes ðú ðé for ðǽm habeas fiduciam in pulchritudine tua, 463, 25. Ðæt hié ðencen tó him selfum and ne fortrúwigen hié for óðerra monna weorcum ut ad suum cor redeant, et de alienis actibus non praesumant, 231, 12

ge-tirgan

(v.)
Grammar
ge-tirgan, ge-getirigan; p. de; pp. ed.
Entry preview:

to vex, provoke For ðan þe ðú mé getyrgdest quia egisti, ut me ad iracundiam provocares, Hml. S. 18, 212. Wearð seó módor biterlíce gegremod fram hire ánum cilde ... wolde ðone sunu þe hí getirigde mid wyriungum gebindan, Hml. Th. ii. 20. 6.

Linked entries: ge-tyrgan tirgan

ge-tot

Entry preview:

Se mæssepreóst áxað þriddan síðe, 'Wiðsæcst ðú eallum deófles getotum?,' Hml. Th. ii. 52, 7. Add

sǽ-beorh

(n.)

>a sea-hill

Entry preview:

Hú gewearð ðé ðæt ðú sǽbeorgas sécan woldes, merestreáma gemet, ofer cald cleofu ceóles neósan, Andr. Kmbl. 615; An. 308

scenc

(n.)
Grammar
scenc, es; m.

A draught, cup

Entry preview:

A draught, cup Scenc ðú sylst ús potum dabis nobis, Ps. Spl. C. 79, 6. Cælc ł scenc wætres caldes calicem aquae frigidae, Mt. Kmbl. Lind. 10, 42. Drince scenc fulne, Lchdm. ii. 116, 21. Genim ðysse ylcan wyrte seáw ánne scenc (scænc,MS.

heáne

(adv.)
Grammar
heáne, adv.

Ignominiously, shamefully, abjectly

Entry preview:

Ignominiously, shamefully, abjectly Ðú sylfa mé heáne gehnǽgdest humiliasti me, Ps. Th. 118, 71.

snaca

(n.)
Grammar
snaca, an; m.: snacu (?), e; f.

A reptile, a snake

Entry preview:

Gif ðú gesihst snacan ongeán ðe cuman, ongeán yfele wýfmen ðé bewerian mynegaþ Lchdm. iii. 214, 9. Snacan colubros Wrt. Voc. ii. 21, 37: scorpiones Lk. Skt. 10, 19

á-solcennys

Entry preview:

Þæt ðú mid þínre hýrsumnesse geswince tó Gode gecyrre þe þú ǽr fram buge mid ásolcennysse (per desidiam) ðínre unhýrsumnesse, R. Ben. 1, 5. Náht ásolcenysse (ignavia) fúllícor, Scint. 98, 1. Synna on ásolcennyssa, Angl. xi. 102, 83.

stellan

(v.)
Grammar
stellan, p. stealde, and stillan, styllan, stiellan; p. de
Entry preview:

To leap, rush Ðus hér on grundum Godes éce bearn ofer heáh hleoþu hlýpum stylde; swá wé men sculon heortan gehygdum hlýpum styllan of mægne in mægen, Exon. Th. 46, 28-36; Cri. 744-748.

ofer-hygd

Entry preview:

E. 242, 20. add: magnanimity, highmindedness Geclǽnsa mé ðá hwíle ðe ic on þisse worulde sí, and gedó mé unmódigne; sile mé oferhýda; dó mé gesceádwísne and rihtwísne and foreþancfulne and fulfremedne, and gedó mé lufiende þínes wísdómes jubeas me dum

torr

Entry preview:

</b> a tor :-- On eofede tor; of eofede torre on heán dúne, Cht. E. 266, 18