Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

sceafan

(v.)
Grammar
sceafan, scafan; p. scóf; pp. sceafen, scafen
Entry preview:

Hé scóf on halig wæter of ðam hálgan treówe, Swt. A. S. Rdr. 102, 216. Man scóf ðæra bóca leáf and ða sceafþan dyde on wæter rasa folia codicum, et ipsam rasuram aquae immissam, Bd. 1, 1; S. 474, 37.

þurh-dúfan

(v.)

to dive through

Entry preview:

to dive through Hé wæter up þurhdeáf, Beo. Th. 3243; B. 1619

un-werod

(adj.)
Grammar
un-werod, adj.

Not sweet

Entry preview:

Not sweet Wæter ðý unwerodre tó drincanne, Past. 58; Swt. 447, 19

ymb-licgan

Grammar
ymb-licgan, <b>. II.</b>
Entry preview:

Wæter wǽt and ceald wangas ymbelicgað, eorðe ælgréno, Met. 20, 77. Add

forþ-flówan

(v.)
Grammar
forþ-flówan, p. -fleów, pl. -fleówon; pp. -flówen

To flow fortheffluĕre

Entry preview:

To flow forth; effluĕre Genihtsum wæter forþflóweþ plentiful water flows forth, Bd. 5, 10; S. 625, 24

þeóte

(n.)
Grammar
þeóte, an; f.
Entry preview:

Ealle heofones þeótan wǽron mid wætere gefylde, Wulfst. 206, 17. In stefne ðeótena ( cataractarum ) ðínra, Ps. Surt. 41, 8. Þeótum fistulis, Wrt. Voc. ii. 108, 67: 35, 59. Hé wundorlíce mid þeótum wæter út áteáh, Homl. Skt. ii. 27, 32.

wyn-líc

(adj.)
Grammar
wyn-líc, adj.

Delightfulpleasingagreeablecharming

Entry preview:

Wynlice wætera þrýðe, Ps. Th. 77, 18. Wæter wynlíco, Exon. Th. 194, 9; Az. 136. Hé gemon tó oft wynlícran wíc, 444, 24; Kl. 52

be-dyppan

Entry preview:

Heó wæs gelǽded tó ánre eá and bedypped in ꝥ wæter (in aquam mersa), Gr. D. 73, 24. Add

spring

Entry preview:

Az. 134). add: v. wæter-spring. add: v. deád-spring. add: Cf. springing

fant-hálgung

(n.)
Grammar
fant-hálgung, e; f.
Entry preview:

Consecration of a font preparatory to baptizing a person Wæter gehálga fonthálgunge hallow water in a font (?), Lch. iii. 24, 17.

stregdan

Entry preview:

'Stregd (spreng, v. l.) þis gehálgode wæter ofer þæs mannes líchaman' . . . Hé þæt wæter stregde (sprengde, v. l.) ofer his limu 'benedictam aquam super corpus projice'. . . Benedictam aquam super membra illius aspersit, Gr. D. 82, 17-22

wíd-scop

(adj.)
Grammar
wíd-scop, -sceop; adj.
Entry preview:

Fugla and deóra wornas wídsceope swá wæter bibúgeþ. Exon. Th. 356, 3; Pa. 8

Linked entry: -scop

dwæscan

(v.)
Grammar
dwæscan, l. dwǽscan, dele 'p. dwæscede,'
Entry preview:

and add Ongunnon hió weorpan wæter and hlýdan, swá þá dóð þe fýr dwǽscað (-eað, v. l. ), Gr. D. 124, 1

be-willan

(v.)
Grammar
be-willan, p. de
Entry preview:

Gewyrce gemilscade drincan, ꝥ is micel dǽl bewylledes wǽteres on huniges gódum dǽle, 202, 27

Linked entry: willan

weorold-hyht

(n.)
Grammar
weorold-hyht, es; m.
Entry preview:

Earthly joy Ðú lǽtest wæter wynlíco tó woruldhyhte of clife clǽnum. Exon. Th. 194, 10; Az. 136

well-will

(n.)
Entry preview:

Cf. wille-wæter

wid-rynig

(adj.)
Grammar
wid-rynig, adj.
Entry preview:

Wide-streaming Háteþ heofona cyning ðæt ðú forð onsende wæter wídrynig, geofon geótende, Andr. Kmbl. 3012 ; An. 1509

mund-leów

Entry preview:

Hé hét geótan wæter on mundleów misit aquam in pelvem Hml. A. 155, 102. Add

scimrian

(v.)
Grammar
scimrian, to shine, glisten
Entry preview:

Scymriendes wǽtes cerulei gurgitis

Linked entries: scymrian scínefrian

pynding

(n.)
Grammar
pynding, e ; f.
Entry preview:

A dam Ðæt wæter, ðonne hit biþ gepynd, hit miclaþ . . . ac gif sió pynding wierð onpennad, ðonne tófléwþ hit eall, Past. 38, 6; Swt. 277, 8

Linked entry: for-pyndan