Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wan-hæfenness

(n.)
Grammar
wan-hæfenness, e ; f.
Entry preview:

Want, need Wanhæfænysse and metelǽste famis inedia, Hpt. Gl. 480, 33

Linked entry: hæfenness

wan-hǽle

(adj.)
Grammar
wan-hǽle, ; adj.
Entry preview:

Having bad health Ealle ða ðe wonnhiǽle wǽron, healtte and blinde, dumbe and deáfe, Nar. 48, 31

Linked entry: wan-hál

wan-hafa

(n.)
Grammar
wan-hafa, an; m.
Entry preview:

A poor person Wanhafa and þearfa ic eom inops et pauper sum ego. Ps. Spl. 85, 1

Linked entry: hafa

wan-hafol

(adj.)
Grammar
wan-hafol, adj.
Entry preview:

Needy, destitute Him embe stódon wépende wyde*-*wan and wanhafele þearfan, Homl. Skt. i. 10, 65. Widewena bigleofa and wanhafolra manna, ii. 25, 765. Gehelp wanhafolum mannum mid ðínum ágenum spédum, i. 21, 363

wan-hafolness

(n.)
Grammar
wan-hafolness, , e; f.
Entry preview:

Need, want, destitution Nis wanhafolnes [inopia) ondrǽdendum hine. Ps. Lamb. 33, 10. Úre wanhæfelnesse inopiae nostrae, 43, 24

Linked entry: wan-hæfelness

wan-hálian

(v.)
Grammar
wan-hálian, p. ode
Entry preview:

To weaken, impair the health or soundness of something

Linked entry: ge-wanhálian

wan-hálness

(n.)
Grammar
wan-hálness, e; f.
Entry preview:

Weakness, sickness, unsoundness, infirmity Ðæm abbode is á tó behealdenne heora (fratrum infirmorum) wanhálnes (imbecillitas), R. Ben. 75, II. Wanhálnysse (debilitate) ealles líchaman, Scint. 38, 7. Dysig æfter untrumnysse his ongyt, and æfter wanhálnysse

Linked entries: hál-ness wan-hǽþ

wan-hlyte

(adj.)
Grammar
wan-hlyte, adj.
Entry preview:

Not having a share in something, destitute of Wanhlytne expertem, Wrt. Voc. ii. 33, 8

Linked entry: or-hlyte

wan-hygdig

(adj.)
Grammar
wan-hygdig, -hýdig; adj.
Entry preview:

Foolish, imprudent, thoughtless, careless, reckless Wonhýdig wer vir insipiens, Ps. Th. 91, 5: Exon. Th. 95, 14; Cri. 1557 : 343, 25 ; Gn. Ex. 162. Ne sceal wita nó tó hátheort, ne tó hrædwyrde, ne tó wác wiga, ne tó wanhýdig, 290, 19. Ne mid swíðran

wan-sǽlig

(adj.)
Grammar
wan-sǽlig, adj.
Entry preview:

Unblest, miserable, evil Grendel, wonsǽlig wer, Beo. Th. 210; B. 105. Wineleás, wonsǽlig genimeþ him wulfas tó ge*-*féran. Exon. Th. 342, 24; Gn. Ex. 147. In ðisse wonsǽlgan worulde lífe, 158, 33; Gú. 919. Weras wansǽlige mé (Christ) slógon and swungon

wan-sceaft

(n.)
Grammar
wan-sceaft, e; -sceafte(-a; m.?), an ; f.
Entry preview:

misfortune, misery, unhappiness Hí sorge ne cúðon, wonsceaft wera, wiht unhǽlo, Beo. Th. 240; B. 120. Ic ne wrecan meahte on wigan feore wonnsceaft míne, ac ic ealle þolige, Exon. Th. 499, 16; Rä. 88, 16. Láð biþ ǽghwǽr fore his wonsceaftum wineleás

wan-spéd

(n.)
Grammar
wan-spéd, e; f.
Entry preview:

Poverty, indigence Þurh wanspéde per inopiam, Scint. 226, 6. On ðæm gefeohte wæs ǽrest anfunden Sciþþia wanspéda ea res primo fidem inopiae Scythicae dedit, Ors. 3, 7; Swt. 116, 34

wan-wegende

(adj.)
Grammar
wan-wegende, adj. (ptcpl.)
Entry preview:

Waning On wanwegendum mónan, Lchdm. i. 100, 20. Wanwægendum, 98, 17

wád-sǽd

(n.)
Grammar
wád-sǽd, es; n.

Woad-seed

Entry preview:

Woad-seed Línséd sáwan, wádsǽd eác swá, Anglia ix. 262, 11

waþema

(n.)
Grammar
waþema, waþuma, an ; m.

Moving water wave flood

Entry preview:

Moving water, wave, flood Ðá cwom wópes hring út faran, weóll waðuman and hé worde cwæð, Andr. Kmbl. 2561; An. 1282. Tungol beóþ áhýded, gewiten under waþeman westdǽlas on, Exon. Th. 204, 13 ; Ph. 97

Linked entry: waþem

wáþ

(n.)
Grammar
wáþ, e ; f.

wandering roving hunting

Entry preview:

wandering, roving Deóra gesíð of wáðe cwom, Nabochodonossor, Cd. Th. 257, 26; Dan. 663. Féðan sǽton, reste gefégon, wérige æfter wǽðe, Andr. Kmbl. 1185 ; An. 593. Ic (a storm) beámas fylle . . . wrecan on wáþe wide sended I fell trees . . . sent driving

Linked entries: wǽðe wǽðan

wǽg-flota

(n.)
Grammar
wǽg-flota, an; m.

A wave-floatera ship

Entry preview:

Gesión brecan ofer bæðweg brimwudu myrgan, sǽmearh plegan, wadan wǽgflotan, Elen. Kmbl. 491; El. 246: Beo. Th. 3818; B. 1907

snirian

(v.)
Grammar
snirian, (snerian?), snyrian; p. ede

To go quickly, hasten swift to make a quick turn, step out quickly

Entry preview:

Gesión brecan ofer bæðweg brimwudu snyrgan, sǽmearh plegan, wadan wǽgflotan Elen. Kmbl. 488; El. 244

Linked entries: snerian snyrian

wræc-lást

(n.)
Grammar
wræc-lást, es; m.

An exile-track

Entry preview:

Ic sceal hweorfan ðý wídor, wadan wræclástas, wuldre benémed, duguþum bedéled. Cd. Th. 272, 17; Sae. 121. Hé longe sceolde hréran mid hondum hrimcalde sǽ, wadan wræclástas (to wander an exile). Exon. Th. 286, 23; Wand. 5.

mist-hliþ

(n.)
Grammar
mist-hliþ, es; n.

A mist-covered hill-side

Entry preview:

Ðis leóhte beorht ( the sun )cymeþ morgna gehwam ofer misthleoþu wadan ofer wǽgas, Exon. 93 a; Th. 350, 8; Sch. 60