Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

líc-tún

(n.)
Grammar
líc-tún, es; m.

a grave-yardcemetery

Entry preview:

On ðæra bróðra líctune wæs bebyriged in cœmeterio fratrum sepultum est, Bd. 3, 17; S. 543, 46: 4, 10; S. 578, 2, 17, 28: Chart. Th. 157, 23. Hé nǽfre binnan nánum gehálgodum líctúne ne licge let him never lie in a consecrated graveyard, L.

mése

(n.)
Grammar
mése, meóse, míse, mýse, an; f.

A tablewhat is on a table

Entry preview:

Be ðære mýsan cwæþ se wítega: Drihten ðú gegearcodest mýsan on mínre gesihþe, Homl. Th. ii. 114, 24-28: i. 330, 31, 34: Ps. Spl. 127, 4: Mk. Skt. 7, 28: Lk. Skt. 12, 21, 30

Linked entries: meóse mýse

purpure

(n.)
Grammar
purpure, an ; f.
Entry preview:

A purple garment Constantinus hiene benǽmde ǽgðer ge ðæs onwaldes ge ðære purpuran ðe hé werede, Ors. 6, 31 ; Swt. 284, 23. Hí scrýddon hine mid purpuran induunt eum purpura, Mk. Skt. 15, 17.

ge-endebyrdan

(v.)
Grammar
ge-endebyrdan, p. -byrde; pp. byrded, -byrd

To set in orderarrangedisposeordĭnāredispōnĕre

Entry preview:

To set in order, arrange, dispose; ordĭnāre, dispōnĕre Manega þohton ðæra þinga race geendebyrdan multi cōnāti sunt ordĭnāre narrātiōnem rērum, Lk. Bos. 1, 1.

ge-hlýd

(n.)
Grammar
ge-hlýd, -hlýde, es; n.

A cryclamournoisetumultmurmuringclāmortumultusmurmur

Entry preview:

A cry, clamour, noise, tumult, murmuring; clāmor, tumultus, murmur Mycel gehlýd wæs on ðære menigeo be him murmur multum ĕrat in turbo de eo, Jn. Bos. 7, 12 : Mt. Bos. 27, 24 : Homl. Th. ii. 336, 18.

un-ásmeágendlíc

(adj.)
Grammar
un-ásmeágendlíc, adj.

Unsearchablepast finding outinscrutable

Entry preview:

Ðære sáwle brógan, unásmeágendlícu yrmðu ( misery beyond the power of man to explore ), Wulfst. 249, 19. He mé gefrætwode mid unásmeágendlícra wurðfulnesse, Homl. Skt. i. 7, 31.

Linked entry: á-smeágendlic

un-mann

(n.)
Grammar
un-mann, es; m.

a bad manan inhuman personone who is not a mere mana hero

Entry preview:

Ger. un-mensch: Icel. ú-mannan a person fit for nothing.] one who is not a mere man, a hero Ðá gemunde hé ða strangan dǽda ðara unmanna (perhaps iumanna should be read; the Latin is: Valida priscorum heroum facta reminiscens. v. geó-, iú-mann) and ðæra

brýd-búr

Entry preview:

Ðǽre forman brýdniht, þá hí twá wǽron on ðǽm brýdbúre, Shrn. 49, 3. On þǽre nyhte þá heó wæs ingelǽded on þone brýdbúr, 149, 22. Gibloetsa, Drihten, brýdbúre ( thalamum ) ðis, Rtl. 110, 38.

cycene

(n.)
Grammar
cycene, an.
Entry preview:

Ðǽre kycenan wicþénas, 59, 6. Cycenan culinae, An. Ox. 8, 274. Cycene culine, Wrt. Voc. ii. 83, 29: Hpt. Gl. 494, 56. Cicene, An. Ox. 3755. Fram cycene de culina, 56, 76. Tó kicenan, Hml. S. 12, 60. In þá cycenan, Gr. D. 123, 25

cwéne

Grammar
cwéne, l. cwene, for last reference substitute Wlfst. 161, 20,
Entry preview:

Wylt ðú hit eal ðǽre cwenon syllan?, Lch. iii. 428, 2. Sume mæssepreóstas habbað twá [wíf] oððe má, and sume forlǽtað þá hig ǽr hæfdon, and be lifiendre cwenan eft óðre nimað, Wlfst. 269, 23.

fugel-cynn

Entry preview:

Add: a kind or species of birds On ðǽre dúne bið ꝥ fugelcynn þe grifus hátte . . . On þǽre ylcan stówe byð óðer fugelcynn fénix hátte mons ubi est griphus auis . . . In eo etiam monte est auis faenix, Nar. 39, 1-3. On culfran híwe . . .

gítsung

Grammar
gítsung, Add: <b>giétsung, gídsung</b>
Entry preview:

For ðǽre gewilnunga woruldgielpes and giétsunga (gídsunge, v. l. ), Past. 157, 2. Gítsunge philargiria, Wrt. Voc. ii. 96, 67: An. Ox. 7, 226. Ðiófento, gítsunge (gítsungas, L.) furta, auaritiae, Mk. R. 7, 22.

hringe

(n.)
Grammar
hringe, an; f.
Entry preview:

'Gange him tó mínre byrgene and áteó áne hringan úp of ðǽre þrýh; and gif seó hringe him folgað æt þám forman tige . . . Gif seó hringe nele úp . . .' Se smið . . . genam áne hringan . . . Héé Hringan legulam, Wrt. Voc. ii. 87, 18

lustfull-nes

Entry preview:

Sió gítsung ðæt mód ðæt hió gebindeð mid ðǽre lustfulnesse, hió hit gewundað avaritia capti animum, dum quasi delectat, exulcerat, Past. 71, 21. Gehiren hí ðæt ðás andweardan gód bióð from ǽlcre lustfulnesse ( a delectatione) gewítende, 441, 20: Gr.

swég

Entry preview:

</b> add :-- Tó ðǽre hristendan ... swége ( ad stridulae (buccinae) sonum, Ald. 65, 15), Wrt. Voc. ii. 3, 46

wíse

Grammar
wíse, <b>. I.</b>
Entry preview:

Ie mid ðǽre hálgan Crístes róde tǽcne ðás word and ðás wísan fæstnie and wríte, C. D. ii. 122, 2. Add Þá gelamp sum wundorlic wíse (þing, v.l.) mira valde res, Gr. D. 16, 23 : 53, 19. <b>IV a.

réwet

(n.)
Grammar
réwet, réwett, es; m. n. (?)

Rowinga shipnavigium

Entry preview:

On ðǽre sǽ swuncon on nihtlícum réwette, ii. 384, 25. Gif hwá hreóhnysse on réwytte þolige, Lchdm. i. 302, 5. a ship; navigium Lǽtaþ ðæt nett on ða swíðran healfe ðæs réwettes ( nauigii) Jn. Skt. 21, 6; Homl. Th. ii. 290, 11

Linked entry: rówet

sǽt

(n.)
Grammar
sǽt, e; f.

An ambush,

Entry preview:

An ambush, a place where one lies in wait Hý sǽtiaþ mín and sittaþ swá gearwe swá seó leó déþ tó ðam ðe hé gefón wyle and swá swá his hwelp byþ gehýd æt ðære sǽte susceperunt me sicut leo paratus ad praedam, et sicut catulus leonis habitans in abditis

Linked entry: sǽtere

weámódness

(n.)
Grammar
weámódness, e; f.

Anger, passionateness, irascibility

Entry preview:

Ðære sáwle miht is ðæt heó sylf beó geðyldi and ǽlce weámódnysse fram hire áwyrpe, Basil admn. 3; Norm. 38, 27. [ Ira, þet is on Englisc wemodnesse, O. E. Homl. i. 103, 19.]

gyte

(n.)
Grammar
gyte, es; m.

A pouringsheddinginundationflood

Entry preview:

Ne mihton hí for ðam ormǽtan gyte heora fét of ðære cytan astyrian they could not move their feet from the cottage for the excessive flood, Homl. Th. ii. 184, 6.