Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

fergan

(v.)
Grammar
fergan, p. ede; pp. ed.

to carryconveybearportārevehĕreferreto goīre

Entry preview:

to carry, convey, bear; portāre, vehĕre, ferre We willaþ Hláford fergan to ðære beorhtan byrg we will bear the Lord to the bright city, Exon. 18 a; Th. 32, 26; Cri. 518: 104 b; Th. 397, 1; Rä. 16, 13. Bearn fergaþ and féðaþ fæder and módor father and

ge-hérian

(v.)
Grammar
ge-hérian, [or -herian; cf. Goth. hazjan] ; p. ode, ede; pp. od, ed [hérian to praise]

To praisehonourglorifylaudārehŏnōrārecelebrāre

Entry preview:

To praise, honour, glorify; laudāre, hŏnōrāre, celebrāre Unlǽde biþ se ne can Crist gehérian wretched is he who cannot honour Christ, Salm. Kmbl. 48; Sal. 24. On Gode byþ gehérod mín siwl in Dŏmĭno laudābĭtur anĭma mea, Ps. Th. 33, 2. Ðeáh he seó ánum

singallíce

(adv.)
Grammar
singallíce, adv.
Entry preview:

Perpetually, continually, constantly Hieremias wilnode singallíce ( sedulo ) hine geþiédan tó ðære lufan his Scippendes, Past. 7, 1 ; Swt. 49, 16 : Blickl. Homl. 101, 27. Wé him gyldaþ sin*-*gallíce, and hý ús hýnaþ dæghwamlíce, Wulfst. 163, 10. Swíðe

Linked entry: ge-singallícode

stánig

(adj.)
Grammar
stánig, stǽnig; adj.
Entry preview:

Stony, rocky Of ðan hǽðenan byrgelse on ðone stánigan beorh; of ðan stánigan beorge óð ða heáfda, Cod. Dip. Kmbl. iii. 454, 2-4. On ðone stánigan weg, vi. 186, 19. On stǽnig lond in petrosa ... on ða stánige lond supra petrosa, Mt. Kmbl. Rush. 13, 5,

Linked entry: stǽnig

Breoten

Grammar
Breoten, (-on).
Entry preview:

Albanum seó wæstmberende Bryton (-en, v. l.) forðbereð, Bd. l, 7 ; Sch. 19, 18. Micelne dǽl Breotone (Brytene, v. l.), 1, 5; Sch. 17, 3. Hí férdon of ðisse Brytene, Shrn. 137, 3. Sé wæs on ðisse Brytene, 134, 12. Breotone, 93, 28. Ongla ðeód com on þás

cnódan

(v.)
Grammar
cnódan, cneódan; pp. [ge-]cnóden.
Entry preview:

to impute, attribute Gif hwæt welgedónes bið, ðonne cnódað him ðæt ealle ðá ðe him under*-*ðiédde bióð mid herenesse omnes subditi, si qua bene gesta sunt, laudibus efferunt, Past. 111, 3. to attribute, call by a person's name, name after a person

ear

(n.)
Grammar
ear, an ear of corn. l. eár,
Entry preview:

and add Eár spica, Wrt. Voc. i. 38, 47: 287, 20. In eher (æhher, R.) in spica, Mk. L. 4, 28. Geberen eár, Lch. ii. 124, 17. Þá hié heora corn ripon ealle þá eár ( spicae ) wǽron blódge, Ors. 4, 8; S. 188, 28. Ðára ehera spicarum, Mk. p. 2, 16. Eára,

Linked entry: æhher

lyffettan

Entry preview:

Þænne hí lyfetað dum adulantur, R. Ben. 1. 110, 11. Mardocheus sæt þǽr úte and nolde álútan ne lyffettan þám Amane cum A man vidisset Mardochaeum sedentem ante fores palatii, et non solum non assurrexisse sibi, sed nec motum qtiidem de loco sessionis

ge-scrífan

(v.)
Grammar
ge-scrífan, p. -scráf, -screáf; pp. -scrifen.
Entry preview:

to judge, deem, assign, impose, appoint; judicare, assignare, imponere, designare Se ðe him gescráf weán who to him had assigned misery, Cd. 148; Th. 186, 16; Exod. 139. Swá him wyrd gescráf so fate assigned to him, Beo. Th. 5142; B. 2574: Elen. Grm.

Linked entry: ge-scrif

Róm

(n.)
Grammar
Róm, e; f.
Entry preview:

Rome Ðá wæs ábrocen burga cyst, beadurincum wæs Róm gerýmed, Met. 1, 19. Hér onféng Ecgbriht pallium æt Róme, Chr. 735; Erl. 47, 19. Petrus gesæt biscepsetl on Róme, 45; Erl. 6, 20. Hér sendon Brytwalas tó Róme, 443; Erl. 10, 21 : 721; Erl. 44, 25. Ðæt

Linked entry: Róme-burh

niht

Entry preview:

Add Leóht niht þǽr on sumera bið, Bd. 1. 1; Sch. 9, 16. Ðú settes ðeóstru and geworden wæs naeht (nyht, Ps. Rdr.), Ps. Srt. 103, 20. Nípende niht, B. 649. Niht helmade, brúnwann oferbrǽd beorgas steápe, An. 1307. Niht bið wedera þeóstrost, Sal. 310.

FRUMA

(n.)
Grammar
FRUMA, an; m. [frum primitive, first] .

a beginningcommencementoriginprincĭpiuminĭtiumŏrīgoprīmordiumexordiuman originatorauthorfounderinventorauctorinventora chiefprincerulerkingprŏcerprincepsrex

Entry preview:

a beginning, commencement, origin; princĭpium, inĭtium, ŏrīgo, prīmordium, exordium Hí sendon ǽrendgewrit, wæs se fruma ðus awriten mittunt epistŏlam, cūjus hoc princĭpium est, Bd. 1, 13; S. 481, 41: 4, 17; S. 585, 17: Ps. Spl. 118, 160: Cd. 1; Th. 1

afýrida

(n.; part.)
Grammar
afýrida, afýryda, an; m. [a-fýred; pp. of a-fýran]

A eunucha castrated animalservantcourtiereunuchusservus

Entry preview:

A eunuch, a castrated animal, servant, courtier; eunuchus, servus Se afýrida the servant, courtier [eunuch ], Gen. 39, 1. Hí sealdon Iosep Putifare ðam afýrydan Faraones vendiderunt Joseph Putiphari eunucho Pharaonis, 37, 36

Linked entries: a-fýrd a-fýryda

æðel-líce

(adv.)
Grammar
æðel-líce, æðel-íce; adv.

Noblynobiliter

Entry preview:

Nobly; nobiliter Wæs se wer on hálgum gewritum æðellíce gelǽred vir erat sacris litteris nobiliter instructus, Bd. 5, 23; S. 646, 17: 4, 26; S. 603, 9: 2, 1; S. 501, 8

Linked entry: æðel-íce

and-wyrde

(n.)
Grammar
and-wyrde, es; n.

An answerresponsum

Entry preview:

An answer; responsum Hétan him ðæt andwyrde secgan they commanded them to deliver this answer, Ors. 1, 10; Bos. 32, 23: Cd. 27; Th. 36, 17; Gen. 573: Elen. Grm. 544: 618

andget-full

(adj.)
Grammar
andget-full, andgit-full; adj.

Sensiblediscerningknowingintelligentiæ plenusintelligensintelligibilis

Entry preview:

Sensible, discerning, knowing; intelligentiæ plenus, intelligens, intelligibilis Ðæt ǽnig mon síe swá andgetfull [andgitfull, MS. Cot.] that any man is so discerning, Bt. 39, 9; Fox 226, 1: R. Ben. 7: 63

Linked entry: andgyttol

be-snyðian

(v.)
Grammar
be-snyðian, p. ede; pp. ed
Entry preview:

To deprive; privare Ongénþeów ealdre besnyðede Hǽþcyn Ongentheow had deprived Hæthcyn of life, Beo. Th. 5841; B. 2924 : Andr. Kmbl. 2650; An. 1326 : Exon. 107 a; Th. 407, 29; Rä. 27, 1

Linked entry: -snyðian

dræge

(n.)
Grammar
dræge, es; n?

A DRAG, drag-nettragŭla, verricŭlum

Entry preview:

A DRAG, drag-net; tragŭla, verricŭlum Dræg-netvel dræge tragŭla, Ælfc. Gl. 1; Som. 55, 13; Wrt. Voc. 15, 13. Dræge tragŭla vel verricŭlum, 105; Som. 78, 40; Wrt. Voc. 57, 22

dícian

(v.)
Grammar
dícian, p. ode ; pp.od

To DIKE, bank, moundaggārāre, cingĕre

Entry preview:

To DIKE, bank, mound; aggārāre, cingĕre : Ðǽr Severus hét dícian and eorþwall gewyrcan there Severus commanded to raise a bank and to make an earth wall, Bd. 1, 12; S. 481, 9

Linked entry: ge-dícian

Denisses burna

(n.)
Grammar
Denisses burna, an; m.

DENISESBURN, the river Denis Denisi rīvus

Entry preview:

DENISESBURN, the river Denis; Denisi rīvus On ðære stówe ðe Engle nemnaþ Denisses burna in loco qui lingua Anglōrum Denises burna, id est rivus Denisi vocātur, Bd. 3, 1; S. 524, 10