Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

Éua

(n.)
Grammar
Éua, æ; f.
Entry preview:

Eve; Hēva Éua, ðæt is lí; forðanðe heó is ealra libbendra módor Hēva, id est vīta; eo quod māter esset cunctōrum vīventium, Gen. 3, 30. Be Éuan his gemæccan by Eve [Hēvam] his wife, 4, 1. Éua, Homl. Th. i. 16, 27.

Linked entry: Éfe

gierwan

(v.)
Grammar
gierwan, p. ede; pp. ed

To make readyprepareput onclotheadornpărāreinduĕrevestīre

Entry preview:

Bearn fæder and módor gierwaþ father and mother adorn the child, Exon. 87 a; Th. 327, 23; Vy. 8

clýsing

Entry preview:

I. 26, 14. an enclosed place, cloister, closet Út ágán mǽdenes módor clýsinga egressus virginis matris clausula, Hy. S. 34, 34. Hé lét þá módor tó þám suna on synderlicre clýsincge, Hml. S. 4, 343. Clýsunga mynstres claustra monasterii, R. Ben.

un-treówfæst

(adj.)
Grammar
un-treówfæst, adj.

Unfaithfuluntrustworthy

Entry preview:

Hí cwǽdon tó ðam Hǽlende: 'Wé wyton ðæt ðú of forlygere wǽre ácenned; and óðer ys, ðæt ðýn cynn ys on Bethleem swýþe untreówfæst; and þrydde ðæt ðýn fæder and ðýn módor flugon of Egiptan lande for ðam ðe hig nefdon nánne trúwan tó nánum folce;' Nicod.

Linked entry: treów-fæst

breóst-wylm

(n.)
Grammar
breóst-wylm, es; m.

The fountain of the breast, a breast, teat, emotion of the breast, grief;pectoris fons, uber, pectoris æstuatio, ærumna

Entry preview:

The fountain of the breast, a breast, teat, emotion of the breast, grief; pectoris fons, uber, pectoris æstuatio, ærumna Ðu eart hiht min fram breóstwylmum módor mínre tu es spes mea ab uberibus matris meæ, Ps. Spl. 21, 8.

hús-carl

(n.)
Grammar
hús-carl, es; m. [A word apparently taken from the Scandinavians, as the English form would be hús-ceorl.]
Entry preview:

Man gerǽdde ðæt Ælfgifu Hardacnutes módor sǽte on Winceastre mid ðæs cynges húscarlum hyra suna, 1036; Erl. 165, 5

rárian

(v.)
Grammar
rárian, p. ode.
Entry preview:

of human beings, to wail, lament loudly Seó dreórige módor samod mid ðám lícmannum rárigende hí ástrehte æt ðæs apostoles fótum, Homl.

brédan

(v.)
Grammar
brédan, p. de

To cherishnourish

Entry preview:

Fugelas ne týmað swá swá óðre nýtenu, ac ǽrest hit bið ǽig, and seó módor siððan brét þæt ǽig tó bridde, Hml. Th. i. 250, 24. Been týmað heora teám mid clǽnnysse, of ðám hunige hí brédað heora bród, ii. 10, 17

bósum

wombuter

Entry preview:

Ióhannes on his módor bósm onfangen wæs . . . ꝥ cild his Hláford of his módor bósme on þǽre fæmnan bósm hálette Bl.

a-wǽstan

(v.)
Grammar
a-wǽstan, p. -wǽste ; pp. -wǽsted ; v. trans.

To wastelay wasteeat upvastarecarpere

Entry preview:

To waste, lay waste, eat up; vastare, carpere Swá swá oxa gewunaþ to awǽstenne gærs quo modo solet bos herbas carpere, Num. 22, 4

ang-

(prefix)
Grammar
ang-, a prefix, as in ang-breóst, ang-mód, ang-módnes, ang-sum, etc. from ange

narrowvexed

Entry preview:

narrow, vexed

Linked entry: -sum

wíd-síþ

(n.)
Grammar
wíd-síþ, es; m.
Entry preview:

A far journey, long travel Módor ne rǽdaþ, ðonne heó magan cenneþ, hú him weorðe geond woruld wídsíð sceapen, Salm. Kmbl. 744; Sal. 371. Wérig winneþ, wídsíð onginneþ, Exon.

mánlíce

(adv.)
Grammar
mánlíce, adv.
Entry preview:

Wickedly, (of swearing) falsely, criminally Sé ðe fæder oððe módor mánlíce wyrigð, hé sceal deáðe sweltan, Hml. Th. ii. 324, 29.

fola

Entry preview:

Yip is ormǽte nýten . . . feówer and twéntig mónða gǽð seó módor mid folan, Hml. S. 25, 569. Geméte gyt eoselan and hire folan, Bl. H. 69, 36.

-leás

(suffix)
Grammar
-leás, a frequently occurring suffix used to form adjectives, having the force of without [v. leas I.], modern

-less

Entry preview:

-less. It is found in the cognate dialects

máge

Entry preview:

Ꝥ nán biscop ne nán mæssepreóst næbbe on his húse wunigende ǽnigne wífman, búton hit sý his módor oððe his swustor, faðu oððe móddrige, oððe máge of þám þe ne mage nán unhlísa áspringan, Ll. Th. ii. 376, 23.

ge-tirgan

(v.)
Grammar
ge-tirgan, ge-getirigan; p. de; pp. ed.
Entry preview:

Wearð seó módor biterlíce gegremod fram hire ánum cilde ... wolde ðone sunu þe hí getirigde mid wyriungum gebindan, Hml. Th. ii. 20. 6. Sume ðá hǽðenan wurdon mid andan getyrigde, i. 562, 29. to vex, afflict, oppress Getyrged pertritus, Wrt.

Linked entries: ge-tyrgan tirgan

hen

Entry preview:

Hú Bonefatius ádýdde þone fox þe bát his módor henna. His módor gewunode tó fédenne henna on hire húses cafortúne, ac hig gelómlíce áweg bær án fox . . . Cóm se fox, swá his gewuna wæs, and gelæhte áne henne (hæn, v. l.), Gr. D. 69, 22-70, 2.

mága

(n.)
Grammar
mága, an; m. (cf. nið

a relativea sona man

Entry preview:

Ic ( Christ ) sylf gestág mága in módor, Exon. 28 b; Th. 87, 4; Cri. 1420. Fæder eft lǽrde mágan, 80 a; Th. 301, 32; Fä. 28. Ðonne módor mágan cenneþ, Salm. Kmbl. 742; Sal. 370. On mágan, ðín ágen bearn, Cd. 109; Th. 144, 26; Gen. 2395.

á-uht

(adv.)
Grammar
á-uht, adv.

At allby any meansomninoullo modo

Entry preview:

At all, by any means; omnino, ullo modo Áuht ne gebétaþ hiora scearpnesse nor by any means improve their sharpness, Bt. Met. Fox 21, 46; Met. 21, 23: 6, 12; Met. 6, 6