Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

friþ-leás

Entry preview:

Cf. friþ, Gif hwá þæne friðleásan man (hominem pro culpa exiliatum, expulsion quem Angli uocant friðleásne man, exlegem) healde, Ll. Lbmn. 318, ii

ge-híwcáþlician

(v.)
Grammar
ge-híwcáþlician, p. ode
Entry preview:

To make familiar to For ðí is eallum geleáffullum mannum tó wacienne, for ðan ðe seó éstfulnys þǽre wæccan is gehíwcúþlicud eallum hálgum, Nap. 30

ge-cígung

(n.)
Grammar
ge-cígung, e; f.
Entry preview:

A calling, invocation Bletsien hí hí selfe mid Crístes róde tácene þurh gecíginge þǽre hálgan þrynnysse, Nap. 28. Giceigingcum úsum invocationibus nostris, Rtl. 97, 37

sár

(adj.)
Grammar
sár, adj.
Entry preview:

Heó wæs gehǽled, ꝥ on hire líce næs gesýne áht þǽra sárra wunda, Hml. S. 7, 278. Add

Linked entry: sárian

swellan

Entry preview:

Add: p. sweoll (v. á-swellan) His fét wǽron swellende and áþundene for þý wǽtan þǽre fótádle pedes podagrae humore tumescentes, Gr. D. 302, 7

un-geǽsce

(adj.)
Grammar
un-geǽsce, adj.
Entry preview:

That cannot be found out by enquiry, indescribable Se leóma geteáh mid ungeǽscre fyrhtu (inaestimabili pavore ) þá heortan þǽra ætstandendra wífa, Gr. D. 284, 20

út-gánde

(n.; adj.)
Entry preview:

out-going Gehycgan ymb ꝥ líf þǽre útgándan (-gangen-dan, v.l. ) sáwle of líchaman vit am animae exeuntis a corpore perpendere, Gr. D. 269, 8

Linked entries: út-gangende gán

on

Grammar
on, Add: <b>A. I.</b> 5 ¶
Entry preview:

On þæs arcebisceopes geméde, Cht. Th. 355, 23. Gif hé hine on bismor tó homolan bescíre, Ll. Th. i. 84, 5.

Eáster-gewuna

(n.)
Grammar
Eáster-gewuna, an; m.
Entry preview:

An Easter custom Hé tó þám mynstre férde on þǽre ylcan tíde þe heora Eástergewuna wǽron (wæs ?) tógædere becuman, Hml. S. 23 b, 643

Linked entry: ge-wuna

fiþerling

(n.)
Grammar
fiþerling, es; m.

A quarter

Entry preview:

A quarter Quadrans, ꝥ ys fyðerlinc . . . quadrans byð se feórða dǽl þǽra þinga þe man mæg rihtlíce tðdǽlan on feówer, Angl. Viii. 298, 10

frófor-gást

Entry preview:

Se þridda hád is on þǽre hálgan þrynnysse se Hálga Fróforgást, Hml. A. 1, 13. Fæder and Sunu and Frófergást, Wlfst. 73, 5. Add

stór

Entry preview:

Ná beóþ borene leóhta on þǽre nihte, ac stór (incensum) ꝥ án, 425, 857. Add: —

sulphor

(n.)
Entry preview:

sulphur On þǽre ylcan scíre Sicilian landes is án byrnende munt (Etna) onǽled mid sulphore, ꝥ is swæfel on Englisc, Hml. S. 8, 219

tó-cirran

Entry preview:

Hí mid áþum fryþ gefæstnodon on þǽre stówe þe genemned is æt Eámótum ... and syþþan mid sibbe tócyrdon, Chr. 926; P. 107, 26. Add

þridda

Grammar
þridda, I.
Entry preview:

add: one in every three: — Ælfstán aƀƀ begeat . . . ꝥ him gewearð se þridda penig of þǽre tolne on Sandwíc, C. D. iv. 56, 30

þurh-leornian

(v.)
Entry preview:

to learn thoroughly Þes Godes wer þurhleoraode ( penetravit ) þá deóglan þing þǽre godcundnysse, Gr. D. 136, 4. See þurh-féran, and þurh-leóran; II

Linked entry: leornian

án-rǽdlíce

(adv.)
Entry preview:

I. 50, 3. of a single act, definitely, decidedly, positively, resolutely, without hesitation or uncertainty Heó cwæð ánrǽdlíce: 'Ne gewurð þæt náfre swá,' Hml. A. 128, 401: Ælfc. T. Grn. 17, 37 : Hml. S. 18, 247.

blind

(adj.)

darkdimblind

Entry preview:

Þæs blindan lustes. Bt. 7, 2; F. 18, 3. Blindre fyrhto ceca formidine, Wrt. Voc. ii. 130, 81. of a place, without light, dark On blindum scræfe in carcere caeca, Dóm. L. 230. Sécað án blind cweartern, þǽr nán leóht ne mage inn, Hml.

frum-sceaft

(n.)
Grammar
frum-sceaft, e; f.
Entry preview:

Substitute: and add: a first shaping, birth Þé wǽre sélre . . . þǽr þú wurde ǽt frymþe (frumsceafte, v. l.) fugel . . . þonne þú ǽfre on moldan man gewurde it had been better for thee . . . if thou hadst been born a bird . . . than that thou shouldst

híwan

Entry preview:

Hí(g)na ealdor the head of a household: Gemétte hé þǽr fǽmnan wæs nift þæs hína ealdres (patris familias), Bd. 3, 9; Sch. 231, 11.