Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

leód-burh

(n.)
Grammar
leód-burh, f.
Entry preview:

Hé eaferum lǽfde lond and leódbyrig he to his children left his land and its towns, Beo. Th. 4933; Th. 2471

gin-fæst

(adj.)
Grammar
gin-fæst, adj.

Very fastlastingfirmissimus

Entry preview:

Cd. 141; Th. 176, 28: Gen. 2919; Beo. Th. 2546: B. 1271: 4370; B. 2182: Exon. 68 a: Th. 252, 24; Jul. 168: Bt. Met. Fox 20, 453; Met. 20, 227

geómor-líc

(adj.)
Grammar
geómor-líc, adj.

Sad, sorrowfulmæstus, flēbĭlis

Entry preview:

Sad, sorrowful; mæstus, flēbĭlis Biþ geómorlíc gomelum eorle to gebídanne, ðæt his byre ríde giong on galgan it is sad for an aged man to experience that his child hang young on the gallows, Beo. Th. 4879; B. 2444: Ors. 4, 5; Bos. 81, 31

ge-saca

(n.)
Grammar
ge-saca, an; m.

An adversaryadversarius

Entry preview:

On gesacum on his adversaries, Cd. 4; Th. 4, 25; Gen. 59: Beo. Th. 3551; B. 1773. Gesaca æmulus, Ælfc. Gl. 114; Som. 80, 17; Wrt. Voc. 60, 51

Scilfingas

(n.)
Grammar
Scilfingas, pl.
Entry preview:

Helm Scylfinga (ðone sélestan sǽcyninga ðara ðe in Swióríce sine brytnade, The compounds Gúþ-, Heaðo-Scilfingas also occur, and the singular Scylfing, Beo. Th. 4968; B. 2487. Scilfing, 5928; B. 2968

steóres-mann

(n.)
Grammar
steóres-mann, es; m.
Entry preview:

Gif man beó æt his ǽhtan bereáfod, and hé wite of hwilcum scipe, ágyfe steóresman ða ǽhta

Linked entry: steór-mann

swelan

(v.)
Grammar
swelan, p. swæl, pl. swǽlon.
Entry preview:

Th. 61, 19; Cri. 987. to burn (of a hot sensation) Sió wund ongon, ðe him se eorðdraca ǽr geworhte, swelan and swellan, Beo. Th. 5419; B. 2713

Linked entry: swyld

ge-hlidad

(v.)
Grammar
ge-hlidad, part.
Entry preview:

[Þes put he hat þat heo beo euer ilided and iwríen, A. R. 58.] Cf. un-hlidian

wæl-dreór

(n.)
Grammar
wæl-dreór, es; m.

The blood of the slain

Entry preview:

The blood of the slain Wæter wældreóre fág, Beo. Th. 3267; B. 1631. Eorðe wældreóre (the blood of Abel), swealh of handum ðínum (Cain's), Cd. Th. 62, 19; Gen. 1016. Ic fylde mid folmum ordbanan Abeles, eordan sealde wældreór weres, 67, 9; Gen. 1098

wel-hwilc

(pronoun.)
Grammar
wel-hwilc, pron.

Every

Entry preview:

Hine gearwe geman witena welhwylc Beo. Th. 537; B. 266. Welhwylc gecwæð ðæt hé fram Sigemunde secgan hýrde 1753; B. 874. Se ðe eów welhwylcra wilna dohte, 2692; B. 1344

brytnian

(v.)
Grammar
brytnian, p. ode, ede, ade; pp. od, ed, ad

To dispense, distribute, administerdispensare, administrare

Entry preview:

To dispense, distribute, administer; dispensare, administrare He sinc brytnade he dispensed treasure, Beo. Th. 4756; B. 2383. Hí weolan brytnodon they dispensed wealth, Chr. 1065; Erl. 197, 40; Edw. 21.

ge-stépan

(v.)
Grammar
ge-stépan, p. -stépte; pp. -stépt [stapan to raise] .

to set erectraiseērĭgĕreto assistsustainsupporthelpsublĕvāresustentārefulcĭreauxĭliāri

Entry preview:

raise; ērĭgĕre Syndon ða fóreweallas fægre gestépte the forewalls are fairly raised, Cd. 158; Th. 196, 26; Exod. 297. to assist, sustain, support, help; sublĕvāre, sustentāre, fulcĭre, auxĭliāri He gestépte sunu Ohtheres he supported Ohthere's son, Beo

ge-þýwe

(adj.)
Grammar
ge-þýwe, adj.

Customaryusual

Entry preview:

Swá him geþýwe ne wæs as was not usual with him, Beo. Th. 4654; B. 2332

dryht-líc

(adj.)
Grammar
dryht-líc, driht-líc, driht-lec; comp. -lícra; sup. -lícest; adj.

Lordly, noble, distinguishedprincĭpālis, nōbĭlis, exĭmius

Entry preview:

Cwæþ drihtlecu mǽg, brýd to beorne his noble mate, his wife, spoke to the chief, 133; Th. 168, 12; Gen. 2781. Drihtlíce cempan hyra sweord getugon the noble warriors drew their swords, Fins. Th. 29; Fin. 14 : Beo. Th. 2320; B. 1158.

Linked entry: driht-líc

freóls

(adj.)
Grammar
freóls, adj.
Entry preview:

Ic wille ðat ðat mynster ... beó swá freóls swá ǽnig óðer mynster is æt eallan þingan, C.D. vi. 203, 27. of a feast or festival Búton dæg freóls hit beó nisi dies festiua fuerit, Angl. xiii. 374, 119. Freóls ǽnig dæg festiua aliqua dies, 389, 349.

irsian

(v.)
Entry preview:

. - Ne beó hé tó sláw, ne beó hé tó eorsigende (printed eornigende). Ll. Th. ii. 416, 16. with dat. Ǽlc ꝥ yrsað (eorsaþ, R.) hys bréðer omnis qui irascetur fratri suo, Mt. 5, 22. with prep. Hwí irsast þú wiþ ús?, Bt. 7, 5 ; F 22, 36.

wacan

(v.)
Grammar
wacan, p. wóc; pp. wacen

To waketo come into beingbe bornspring

Entry preview:

Th. 167, 10; Gen. 2763: Beo. Th. 3925; B. 1960. Of ðam eorle wóc unrím þeóda, Cd. Th. 99, 15; Gen. 1646: 98, 29; Gen. 1637: Beo. Th. 2535; B. 1265. Ðæm feówer bearn in worold wócun, 119; B. 60. Wócon, Cd. Th. 131, 31; Gen. 2184.

Linked entries: on-wacan on-wacan

gum-cyst

(n.)
Grammar
gum-cyst, e; f.

Manly virtueexcellence, munificence,liberality

Entry preview:

Manly virtue or excellence, munificence,liberality Ðú ðé lǽr be ðon gumcyste ongit learn from that, understand liberality, Beo. Th. 3450; MB. 1723.

boden

(v.; part.)

ordered, offered, proclaimed,

Entry preview:

Kmbl. 36; El. 18; pp. of beódan

mǽle

(adj.)
Grammar
mǽle, adj.
Entry preview:

Marked, spotted On mǽlan beorh middeweardne, C. D. v. 166, 3