Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

deópnes

(n.)
Grammar
deópnes, diópnes,deóp-ness, deóp-nys, deóp-nyss,deóp-niss,e ; f.

DEEPNESS, depth, an abyss prŏfundum, altitūdo, ăbyssus = άβυσσos, vŏrāgo

Entry preview:

DEEPNESS, depth, an abyss; prŏfundum, altitūdo, ăbyssus = άβυσσos, vŏrāgo Onafæstnod ic eom on líme deópnesse ... ic com on deópnysse sǽ infixus sum in līmo profundi ... vēni in altitudĭnem măris, Ps. Lamb. 68, 3. Ǽnig ne wát ða deópnesse Drihtnes mihta

Linked entry: diópnys

a-wéstnis

(n.)
Grammar
a-wéstnis, -niss, e; f. [a-wést wasted, ness]

Desolationdesolatio

Entry preview:

Desolation; desolatio, Lk. Rush. War. 21, 20

clǽnnes

(n.)
Grammar
clǽnnes, -ness, -niss, -nyss, e ; f.

CLEANNESS, chastity, purity, modestypuritas, castimonia

Entry preview:

CLEANNESS, chastity, purity, modesty; puritas, castimonia Clǽnnesse riht castimoniæ jura, Bd. 2, 5; S. 507, 1. Heó on clǽnnesse Gode þeówode she served God in chastity, 4, 9; S. 576, 21: L. Eth. v. 9; Th. i. 306, 20. Mid clǽnnesse with purity, L. Eth

emnes

(n.)
Grammar
emnes, -ness, -niss, -nyss, e; f.

Evenness, equity, justiceæquĭtas

Entry preview:

Evenness, equity, justice; æquĭtas Drihten ðú gelíffæst me on efnesse oððe emnesse ðínre Dŏmĭne vivĭfĭcābis me in æquĭtāte tua, Ps. Lamb. 142, 11. Emnesse geseah anwlita his æquĭtātem vīdit vultus ejus, 10, 8. He démþ ymbhwyrft eorþan on emnisse ipse

Linked entries: emnis emnys

eorþ-styrennis

(n.)
Grammar
eorþ-styrennis, -niss, e; f. [styrenes motion]

An earthquaketerræ mōtus

Entry preview:

An earthquake; terræ mōtus Eorþstyrennis gewarþ micelu terræ mótus factus est magnus, Mt. Kmbl. Rush. 28, 2

here-nes

(n.)
Grammar
here-nes, -nis, -ness, e; f.

Praise

Entry preview:

Praise Herenes mín laudatio mea, Ps. Th. 103, 32: 110, 8: 117, 14. Herenis laus, Rtl. 30, 23: 174, 31. In herenesse Godes in laudem Dei, Bd. 4, 24; S. 597, 17: 599, 12; Ps. 55, 10. Hé geearnode ðæt hé ða hálgan hærenesse gehýrde laudes beatas meruit

Linked entries: here-word hærenes

ge-þwǽrnes

(n.)
Grammar
ge-þwǽrnes, -ness, niss, -e; f.

Concordagreementmildnessconcordiamansuetudo

Entry preview:

Concord, agreement, mildness; concordia, mansuetudo Mid fægerre geþwǽrnesse pulchra concordia, Bd. 4, 23; S. 596, 23. Sibb and geþwǽrnyss pax et concordia, Coll. Monast. Th. 31, 25: Blickl. Homl. 109, 16. He ðæt ríce heóld on gódre geþwǽrnesse and on

ge-nédan

(v.)
Grammar
ge-nédan, -niedan, -nýdan; p. de; pp. ed

To compel, force, urge

Entry preview:

To compel, force, urge Ðú tunglu genédest ðæt hí ðé to héraþ thou compellest the stars to obey thee, Bt. Met. Fox 4, 9; Met. 4, 5: 4, 30; Met. 4, 15. Seðe ðec genédes quicunque to angariaberit, Mt. Kmbl. Lind. 5, 41. Sihhem geniédde ðæt mǽden Sichem

from-slitnis

(n.)
Grammar
from-slitnis, from-slit[t]nis, se; f.

Desolationdesolatio

Entry preview:

Desolation; desolatio, Mk. Skt. Rush. and Lind. 13, 14

Linked entry: slítness

a-wyrgednes

(n.)
Grammar
a-wyrgednes, a-wyrgednys, a-wirgnis, -niss, e; f.

A cursednesswickednessa curserevilingmalignitasmaledictio

Entry preview:

A cursedness, wickedness, a curse, reviling; malignitas, maledictio Ðæs mid awyrgednesse [of awyrgednysse, Ps. Spl. C.] múþ full is cujus maledictione os plenum est. Ps. Lamb. second 9, 7 : 13, 3 : Deut. 11, 29: Th. Diplm. A. D. 970; 243, 16

Linked entry: a-wirgnis

regnian

(v.)
Grammar
regnian, p.ode

To set in order, arrange, dispose, regulate

Entry preview:

To set in order, arrange, dispose, regulate Tungelcræftum Chaldaeorum, scincræfta hierophantorum, ða ðæt womfreht réniaþ ariolorum, wyrmgalera marsorum, Wrt. Voc. ii. 82, 6-9. Gemyne ðú, mucgwyrt, hwæt ðú ámeldodest, hwæt ðú rénadest, Lchdm. iii. 30,

niccan

(v.)
Grammar
niccan, to say no (v. nic),
Entry preview:

refuse a person something Ic bidde ðé þurch ðene Drictene gif ic ongén ne cóme ðat ðú it néfre ne lét welden míne unwynan æfter mé ðe mid unrichte sitteð ðéron, and niccað it mé éuere tó unðanke, C. D. vi. 201, 6. [v. N. E. D. nick to deny.]

Linked entry: nic

neowol

(adj.)
Grammar
neowol, nifol, nihol, nihold, neól, niwol; adj.

proneprostratedeep downlowprofound

Entry preview:

prone, prostrate Nihol pronus, Ep. Gl. 20 b, 2. Nihold, Wrt. Voc. ii. 118, 20. Hwí líst ðú neowel on eorþan cur jaces pronus in terra? Jos. 7, 10. Hé feóll niwel on ða eorþan, Gen. 33, 3. Niwol, Bt. 1; Fox 4, 3. Neowol, Met. 1, 80. Ðǽrrihte férde eall

fram-slítnes

(n.)
Grammar
fram-slítnes, (-slit- ?). v. from-slit[t]nis
Entry preview:

in Dict

eorþ-slihtes

(adv.)
Grammar
eorþ-slihtes, adv. [slihtes, old gen. of sliht destruction, slaughter, like nihtes of niht]

In an earth-destroying manner in mŏdo vastante terram

Entry preview:

In an earth-destroying manner; in mŏdo vastante terram Swá swá oxa gewunaþ to awéstenne gærs, óþ ða wirttruman, eorþslihtes mid tóðum as an ox is accustomed to consume grass with his teeth, even to the roots, in an earth-destroying manner, Num. 22, 4

eáþ-módnis

(n.)
Grammar
eáþ-módnis, -nys, -niss, -nyss, e; f.

Humility humĭlĭtas

Entry preview:

Humility; humĭlĭtas Mid micelre eáþmódnisse with great humility, Th. Diplm. A. D. 804-829; 459, 15. On eáþmódnysse míne in humĭlĭtāte mea, Ps. Spl. 118, 50

Linked entry: eád-módnes

ge-sweopornes

(n.)
Grammar
ge-sweopornes, -swiopernis, -ness, -niss, e; f.

Cunningcraftinesshypocrisyastutia,

Entry preview:

Cunning, craftiness, hypocrisy; astutia, Mk. Skt. Rush. 12, 15

bútun

(con.)
Grammar
bútun, unless, save; nisi, Mt. Bos. 11, 27: 12, 4. v. bútan; conj.

ge-nýdan

(v.)
Grammar
ge-nýdan, -nédan, -niédan, he -nýt; p. de; pp. ed
Entry preview:

To compel, force, press; cogere, compellere, expellere Alexander ðæt folc to him genýdde Alexander forced the people to him, Ors. 3, 9; Bos. 65, 18, 19, 20. Genýddon, Mk. Bos. 15, 21. Genýt, Mt. Bos. 5, 41. Gást hine on wésten genýdde spiritus expulit

Linked entries: nídan ge-nýt

-eáge

(suffix)
Grammar
-eáge, (-ége, -íge). v. án-, glæsen-, niht-, sceolh-, siwen-, súr-, toren-eáge (-ége, -íge).

Linked entry: -íge