Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-feolan

(v.)
Grammar
ge-feolan, p. -fæl, pl. -fǽlon; pp. -folen, -feolen

To stick topersistinsistere

Entry preview:

To stick to, persist; insistere Ðæt he ðám, hálwendum ongynnessum georne gefeole ut captis salutaribus insisteret, Bd. 5, 19; S. 637, 11

steartlian

(v.)
Grammar
steartlian, p. ede
Entry preview:

To kick with the foot, stumble Ðæt ðú ne spear[n]last ł steartlest, stærtlige ut non calcitres, Hpt. Gl. 464, 1

fird-strǽt

(n.)
Grammar
fird-strǽt, e; f.

high road

Entry preview:

A military road, high road Úp tó cynges ferd-strǽte, C. D. iii. 174, 8. Andlang bróces on ðá fyrdstrǽt, 443, 5

Linked entry: here-strǽt

ge-mildian

(v.)
Entry preview:

Ðæt ðú gemildgie ut mitiges, 93, 13

ge-sewenlíce

(adv.)
Entry preview:

Add: evidently Hwæt hé geþwǽrige gesewenlíce hé nát quid consentiat (e)videnter ignorat, Scint. 229, 5. v. un-geswen-líce, ge-sáwenlíce

ge-cyssan

Entry preview:

Shrn. 147, 6. ꝥte gecyste hine ut oscularetur eum, Lk. L.R. 22, 47. Add

treów-lic

Entry preview:

Add: safe, to be trusted Treówlicre hit is be staðe tó [swim]manne ðonne út on sǽ tó seglanne, Prov. K. 64

hlæd-disc

(n.)
Grammar
hlæd-disc, es; m.

A dish on which many things are heaped up [?]; satura [MS. satira]

Entry preview:

A dish on which many things are heaped up [?]; satura [MS. satira], Ælfc. Gl. 30; Som. 61, 69; Wrt. Voc. 26, 66

wítega

(n.)
Grammar
wítega, an; m.

a wise manone who has knowledgeone who has knowledge from a superhuman sourceprophetwise mandivinersoothsayera presage

Entry preview:

Né wé sweotul tácen ús geseóð ǽnig, ne wé wítegan habbaþ, ðæt ús andgytes má secgen, Ps. Th. 73, 9. a wise man, diviner, soothsayer Wítgan, Caldéa cyn, Cd. Th. 218, 19; Dan. 41.

Linked entry: wítiga

æt-íwan

(v.)
Grammar
æt-íwan, æt-íwian (-eáw-, -eów-, -éw-, -iéw-, -ýw-. In Ps. L. 16, 15 a dis-tinction between the mutated and not mutated forms seems to be made, the former being transitive (cf.
Entry preview:

Ús ætiéwde (-iéde, Hatt. MS.) se Hálga Gást on culfran anlíc-nesse, Past. 290, 6. Atíwede, Chr. 1066; P. 196, 2. Ætýwde, Bd. 4, 8; S. 576, 8. . Ðǽm biscope æteáwdon fægre fǽmnan. Shrn. 63, 16.

Linked entry: æt-eáwan

botl

Entry preview:

Wé ceorfað heáh treówu on holte ðæt wé hí eft up árǽren on ðǽm botle, ðǽr ðǽr wé timbran willen altum silvae lignum succidimus, ut hoc in aedificii tegmine sublevemus, Past. 433, 36. of a considerable (royal, monastic, &c.) dwelling On Donafelda

smíc

(n.)
Grammar
smíc, sméc, smýc, es; m.

Smoke, vapour, steam

Entry preview:

Ða þicnyssa smíces stigon upp on ǽlce healfe Homl. Skt. i. 23, 36. Ða ýsla up flugon mid ðam smíce Gen. 19, 18 : Homl. Th. i. 530, 34. Se wǽta gǽþ up swylce mid smíce oððe miste Lchdm. iii. 278, 9. Sméce gelíce sicut fumus Ps. Th. 101, 3.

Linked entries: sméc smoca

a-hebban

(v.)
Grammar
a-hebban, -hæbban; ðú -hefst, he -hefeþ, pl. -hebbaþ; p. -hóf, pl. -hófon; imp. -hefe; pp. -hafen

To heave uplift upraiseelevateexaltfermentlevaretollereelevareerigereexaltareextollerefer-mentare

Entry preview:

To heave up, lift up, raise, elevate, exalt, ferment; levare, tollere, elevare, erigere, exaltare, extollere, fer-mentare Nolde his eágan ahebban up to ðam heofone nolebat oculos ad cælum levare, Lk. Bos. 18, 13. To ahebbanne levare, Gen. 48, 17.

á-sceótan

(v.)
Entry preview:

To shoot, move rapidly Sió costung út ásciét (-sciéð, v. l.) on weorc tentatio usque ad operationem prosilit, Past. 71, 7. Án út ásceát of weorode, Ors. 3, 6; S. 108, 10. Se scyttel ásceát of þǽre fetere, Hml. S. 21, 419.

ge-mynd

(n.)
Grammar
ge-mynd, es; n: e; f.

Mind, memory, memorial, memento, remembrance, commemorationremembrance

Entry preview:

We witon swíþe lytel ðæs ðe ǽr us wæs búton be gemynde and be geacsunge we know very little of that which was before us except by memory and by inquiry, 42; Fox 256, 25. Heora gemynd is forgiten the memory of them is forgotten, Swt. A. S.

æcer-spranca

(n.)
Grammar
æcer-spranca, æcer-spranga, an; m. [æcer, spranca, an; m. a shoot, sprout]

Young shoots springing up from acornssaplingsthe holm oakscarlet oakilex

Entry preview:

Young shoots springing up from acorns, saplings, the holm oak, scarlet oak; ilex Æcer-spranca ilex, Ælfc. Gr. 9, 61; Som. 13, 48

geán-cyme

(n.)
Grammar
geán-cyme, es; m.

A coming againstmeetingoccursus

Entry preview:

A coming against, meeting; occursus Ðæt ðú yfele geáncymas ne ondrǽde ut occursus mălos ne formīdes, Herb. 111, 3; Lchdm. i. 224, 19

Linked entry: gén-cyme

hridrian

(v.)
Grammar
hridrian, p. ode

To siftwinnow

Entry preview:

To sift, winnow Satanas gyrnde ðæt hé eów hridrude swá swá hwǽte Satanas expetivit vos ut cribraret sicut triticum, Lk. Skt. 22, 31

lyb-cræft

(n.)
Grammar
lyb-cræft, es; m.

Magicwitchcraft

Entry preview:

Magic, witchcraft, skill in the use of lybb Hió him sealdon áttor drincan ðæt mid myclen lybcræfte wæs geblanden, Blickl. Homl. 229, 12

ge-éfstan

(v.)
Grammar
ge-éfstan, p. -éfste; impert. -éfst; pp. -éfsted, -éfst

To hastenmake hastebe quickfestīnāreaccelĕrāre

Entry preview:

To hasten, make haste, be quick; festīnāre, accelĕrāre Geéfst oððe hrada ðæt ðú alýse me accĕlĕra ut eruas me, Ps. Lamb. 30, 2