Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

andlang-cempa

(n.)
Grammar
andlang-cempa, (?), an; m.
Entry preview:

, who is in line with others Anlangcempa miles ordinarius (cf. ordinarius miles qui integro ordine militat. Corp. Gl. H. 87, 266), Wrt. Voc. ii. 59, 13

Linked entry: anlang cempa

horsc

(adj.)
Grammar
horsc, adj.
Entry preview:

D. iii. 456, 16. v. horh, horu, horsc-lic, foul

dracentse

(n.)
Grammar
dracentse, dracente, dracanse, draconze, an; f.

Dragon-wort, dragons dracontea = δρακόντιoν, arum dracuncŭlus

Entry preview:

Dragon-wort, dragons; dracontea = δρακόντιoν, arum dracuncŭlus, Lin Herba dracontea, ðæt ys dracentse, Herb. Cont. 15, 1; Lchdm. i. 12; 15, 1.

Linked entry: dracan blód

dihtere

(n.)
Grammar
dihtere, dihtnere,es; m.

An informant, expounder, disposer, manager, stewardauctor, commentātor, expŏsĭtor, dispensātor

Entry preview:

An informant, expounder, disposer, manager, steward; auctor, commentātor, expŏsĭtor, dispensātor Ic wríte swá me ða dihteras sǽdon ðe his líf geornost cúðon I write as the informants who knew his life most accurately told me, Guthl. prol; Gdwin. 4, 23

Linked entry: dihtnere

for-gieldan

(v.)

to pay forrepayrequitereddĕre

Entry preview:

Forgield me ðín líf give me thy life, 29 b; Th. 90, 20; Cri. 1477. Forgielde he hine let him pay for him, L. In. 35, 36; Th. i. 124, 9, 18: 9; Th. i. 108, 5: 11; Th. i. 110, 4: 31; Th. i. 122, 6

þridda

(num.; adj.)
Grammar
þridda, þirda (in North.)

third

Entry preview:

Ðý þryddan dæge (ðe ðirda dæg, Lind.), Mt. Kmbl. 16, 21. On ðære þriddan (ða ðirdda, Lind.: ðirda, Rush.) wæccan, Lk. Skt. 12, 38. Æfter ðon ðridan dæge, Blickl. Homl. 181, 2.

Linked entry: þirda

manigfeald-ness

(n.)
Grammar
manigfeald-ness, e; f.

Multiplicitycomplexityabundancegreat number

Entry preview:

Lind. 6, 45. On mænigfealdnysse in multitudine. Ps. Spl. 65, 2: 68, 20: Cant. Moys. 7

plegol

(adj.)
Grammar
plegol, adj.
Entry preview:

Playful, sportive, jocose Hwílon wacodon menu ofer án deád líc, and ðǽr wæs sum dysig mann plegol ungemetíce, and tó ðám mannum cwæþ swylce for plegan, ðæt hé Swýðun wǽte, Homl. Skt. i. 21, 292

ge-beod

(n.)
Grammar
ge-beod, es; n.

A prayersupplicationprĕces

Entry preview:

Lind. 1, 13 : Rtl. 14, 36

ge-tyrfan

(v.)
Grammar
ge-tyrfan, p. de
Entry preview:

To assail with missiles (lit. or fig.), to attack, assault Man gecýdde ꝥ seó nunne wǽre getyrfed mid ormǽtum feforádlum nuntiatum est quod sanctimonialis illa immensis febribus aestuaret, Gr. D. 29, 9. Cf. ge-torfian

Linked entries: tyrfan ge-torfian

un-gníþelíce

(adv.)
Grammar
un-gníþelíce, adv.
Entry preview:

In no mean manner or degree Hé his ꝥ ǽfæste líf leofde swýþe ungnéþelîce (unheánlîce, v.l., non mediocriter), Gr. D. 43, 26. He scan ungnéþelíce ( non mediocriter) mid þý worde þǽre hálgan láre, 175, I

Linked entry: gníþelíce

sár-wracu

(n.)
Grammar
sár-wracu, gen. -wræce; f.

Sore tribulation

Entry preview:

Swá ðæt éce líf eádigra gehwylc æfter sárwræce sylf geceóseþ, 224, 27; Ph. 382: 274, 2; Jul. 527

on-gang

(n.)
Grammar
on-gang, es; m.

an entrancean irruption, attack, a going with violence

Entry preview:

Lind, 5, 13

ge-logian

(v.)
Grammar
ge-logian, p. ode; pp. od

To place, lodge, dispose, regulateponere, disponere, reponere, collocare

Entry preview:

Ða geleáfullan folc híg sylfe gelogiaþ and heora líf for Gode the faithful folk dispose themselves and their life for God, Ælfc. T. Lisle 28, 13. Gelogaþ his ágen líf regulates his own life, Tract. de Spir. Septif : Homl. Th. i. 168, 11.

Linked entry: lógian

úþ-wita

(n.)
Grammar
úþ-wita, -weota, an; m.

a philosopherscribegeo metrician

Entry preview:

Lind. 15, 1. Úðuta (-wutu, Rush.), Mk. Skt. Lind. 1, 22. Úðwutto (-wuta, Rush.), Lk. Skt. Lind. 22, 66. Swá swá úþwitena gewuna is ut geometrae solent, Bt. 34, 4; Fox 138, 28. Sume of úðuutum (-wutum, Rush.) quidam de scribis, Mk. Skt. Lind. 7, 1.

deád

Entry preview:

Ðeáh þá yflan nǽfre ne wurden deáde, Bt. 38, 2; F. 198, 13. of flesh, dead, without sensation Gif ꝥ líc tó þon swíþe ádeádige ꝥ þǽr nán gefélnes on ne sié, þonne scealt þú sóna eal ꝥ deáde of ásníþan oþ ꝥ cwice líc, ꝥ þǽr náwiht þæs deádan líces tó láfe

BÝME

(n.)
Grammar
BÝME, béme, an; f. A trumpet; tuba, salpinx = σάλπιγξ
Entry preview:

Býme sang the trumpet sounded [lit. sang ], Cd. 148; Th. 186, 2; Exod. 132. Ðære býman swég weóx sonitus buccinæ crescebat, Ex. 19, 19: 20, 18: Ps. Spl. 46, 5; Exon. 23b; Th. 65, 29; Cri. 1062.

Linked entry: béme

hwamm

(n.)
Grammar
hwamm, hwomm, es; m.

A corner

Entry preview:

Lind. 12, 10: Lk. Skt. Lind. 20, 17. Ðá eode út of ðæs karcernes hwomme swíðe egeslíc draca then came a very horrible dragon out of a corner of the prison, Nar. 43, 13. Hwommona heágost caput anguli, Ps. Th. 117, 21.

Linked entries: hwem hwom

mand

(n.)
Grammar
mand, mond, e; f.

A basketmandmaund

Entry preview:

Hú monig monda quot sportas, Lind. 16, 10. Mondo, Mk. Skt. Lind. 8, 8. Huu monig mondo (monde, Rush.) quot cophinos, 19

ge-tweógan

(v.)
Grammar
ge-tweógan, -tweón; p. -tweóde; pp. -tweód; v. pers. and impers.

To doubthesitatedŭbĭtāre

Entry preview:

Lind. 11, 23. Forhwon getwiódes tú quare dubitasti, Mt. Kmbl. Rush. 24, 31: Lind. 28, 17. Ðá gehreów him ðæt hyne ǽfre swá on his geþohte getweóde then he repented that he had ever so doubted in his mind, Shrn. 155, 19

Linked entry: tweógan