un-nytlíc
Useless ⬩ unprofitable
Entry preview:
Ðætte hé ne ðóhte náht ungesceádwíslíces ne unnytlíces (-net-, Hatt. MS.) nec indiscretum quid vel inutile cogitet, Past. 13; Swt. 76, 12
Linked entry: nyt-líc
wudu-bend
wood-bine
Entry preview:
Genim ðysse wyrte wyrttruman ðe man capparis and óþrum naman wudubend hátaþ, Lchdm. i. 302, 11. Wuduhunig ðæt wæxeþ on wudebendum, Mk. Skt. Rush. l, 6. v. wudubind, and cf. wiþo-bend
bráde-leác
Entry preview:
A plant-name Bradelaec (brádæ-, -leác, -léc) serpillum, Txts. 97, 1835. Brádeleác sarpulum, Wrt. Voc. i. 68, 47. Genim rædices .iii. snǽda and brádeleáces gelíce, Lch, ii. 268, 19. Gearwan and brádeleác, iii. 12, 31
Linked entry: leác
eofole
Entry preview:
A plant-name Twá snáda eofolan (but cf. the same recipe in Lch. ii. 324, 20:-- ii. snǽda elenan. See, however: Ebule ł eobulum wealwyrt ł ellenwyrt, iii. 302, Col. 1), Lch. iii. 28, 27
eorþ-gealla
Entry preview:
Nim centaurian, ꝥ is hyrdewyrt, óðre naman eorþgealla, Lch. ii. 248, 14. Hirdewyrt, ꝥ is eorðgealla, 202, 23. Add
spere-healf
The male side or line
Entry preview:
A. 470) Mín yldra fæder hæfde gecweden his land on ða sperehealfe, næs on ða spinlhealfe, Chart. Th. 491, 20
Linked entries: spere-hand spinel-healf
mǽrsian
to make great ⬩ extend ⬩ to make known ⬩ spread the knowledge of anything ⬩ declare ⬩ proclaim ⬩ announce ⬩ celebrate ⬩ to celebrate ⬩ to celebrate ⬩ perform a rite, ceremony, &c. with due solemnity ⬩ to magnify ⬩ exalt ⬩ praise ⬩ glorify
Entry preview:
Ðæt is ðæt mon his mearce brǽde ðæt mon his hlísan and his naman mǽrsige terminum suum dilatare, est opinionis suæ nomen extendere, Past. 48, 2; Swt. 367, 14. Mǽrsedon celebrabant, Hpt. Gl. 514, 21. Mǽrsud [wearþ] crebruit, Wrt. Voc. ii. 23, 71.
gilpan
Entry preview:
Ne mót nán preóst beón tó módig ne tó gilpende, Ll. Th. ii. 386, 10. to boast of (gen), Gif þú þæs gilpst, hú ne gilpst þú heora gódes, næs þínes?, Bt. 14, l; F. 42, 26.
hopa
Entry preview:
Fandung wyrcð hopan ; hopa ná gescynt, 7, 19. Ne þǽr árfsestnes, ne sib, ne hopa, ne swige gegladað nec pax, nec pietas, spes nulla quietis flentibus arrident Dóm. L. 220: Wlfst. 139, 12.
strang
Entry preview:
Manig broc byþ mycle strengre ðonne tóðæce, ðeáh ic nǽfre nán strengre ne geðolode, Shrn. 185, 15.
glædene
Entry preview:
Þás wyrte þe man bulbis scillitici and óðrum naman glædene nemneð, Lch. i. 144, 22. Gladiolum and óþrum naman glædene, 182, 14. Hand fulle secges and glædenan, ii. 356, 1. Wyl secg and glædenan neoðewearde, iii. 20, 4
Beám-fleót
Beamfleet [Beamfled, Hunt.] Bamfleet, Benfleet, Essex ⬩ æstuarii nomen in agro Essexiensi, hodie Benfleet
Entry preview:
The name of places now called Beamfleet [Beamfled, Hunt.] Bamfleet, Benfleet, Essex; æstuarii nomen in agro Essexiensi, hodie Benfleet Hie fóron eást to Beámfleóte they marched east to Benfleet, Chr. 894; Erl. 91, 15
óþ-spurnan
Entry preview:
Næs gecweden ðæt his fót æt stáne óþspurne, 29, 3— Cf. æt-spurnan
scyndel
Entry preview:
Tíwesdæges nama wæs of Martie, Iovis sunu ðæs scyndles (cf. (?) scyndan, ; scyndel one who causes swift movement, referring to the lightning(?). Or cf. (?) scendan, scendele; scyndel, scendel a shameful person (?)), Anglia viii. 321, 16
Sweordoras
Entry preview:
Sweordora þryú hund hýda (the name occurs in a list of districts in the land of the Mercians)
hearpe-nægel
An instrument for striking the strings of a harp
Entry preview:
Apollonius his hearpenægl genam Apollonius took his harp-nail, Ap. Th.17, 7
Linked entry: nægel
hogian
Entry preview:
Hí ne hogodon ná þeáh hí eallunga hyre sáwle ádwǽscton, Gr. D. 73, 18. Se apostol hogiende and geómriende cwæð gemebat dicens Bd. l, 27 ; Sch. 98, 4. where thought implies intention, purpose, endeavour, v. hogung Hogiende (?
mæsse-niht
The night which precedes a festival
Entry preview:
Nágan lǽwede men wífes gemánan mæssenihtum, Wulfst. 305, 23
mánful-ness
Wickedness
Entry preview:
Hé leornode ǽfre máran and máran on his mánfulnysse and ne lét nánne his gelícan on yfele, Ælfc. T. Grn. 17, 28
Wiþer-gild
A man's name
Entry preview:
A man's name Weóldon wælstówe, syððan Wiðergyld læg (cf. syððan Heardréd læg, 4766; B. 2388), æfter hæleþa hryre, hwate Scyldingas, Beo. Th. 4109; B. 2051. Sóhte ic Wiþergield and Freoþeríc, Exon. Th. 326, 5; Víd. 124