Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

sice

(n.)
Grammar
sice, es; m.
Entry preview:

A sigh, groan; gemitus Ic mé on Godes helde bebeodewiðð ðane sára[n] sice, wið ðane sára[n] slege, wið ðane grymma[n] gryre... an wiþ eal ðæt láð ðe intó land fare, Lchdm. i. 388, 12

síde

(adv.)
Grammar
síde, adv.
Entry preview:

Widely, extensively, amply Síde prolixius, Hpt. Gl. 526, 60. ¶ The word generally occurs along with wíde, far and wide :-- *-*Síde and wíde longe lateque, Wrt. Voc. ii. 53, 59: Cd. Th. 8, 3; Gen. 118: El. 554; El. 277. Hé Godes lof rǽrde wíde and síde

síde

(n.)
Grammar
síde, an ; f.
Entry preview:

Silk Sídan sericum, Coll. Monast. Th. 27, 7

-siht

(suffix)
Grammar
-siht, -sihte.

silf

(pronoun.)

Similar entry: self

sillan

Similar entry: sellan

siltan

(v.)
Grammar
siltan, p. te
Entry preview:

To salt, season Ic sylte condio, Ælfc. Gr. 30 ; Zup. 192, 13. Selt condit, Wrt. Voc. ii. 135, 55. On ðæm ðe gé hit syltaþ ( condistis ), Mk. Skt. 9, 50. Selte mon hiora mettas, Lchdm. ii. 234, 14. Láreówum gedafenaþ ðæt hí mid wísdómes sealte geleáffulra

Linked entries: seltan syltan

sinnan

(v.)
Grammar
sinnan, p. sann, pl. sunnon ; pp. sunnen ;
Entry preview:

with gen. To care for, mind, heed Ne ic mé eorþwelan ówiht sinne, ne mé mid móde micles gyrne, Exon. Th. 121, 18 ; Gú. 290. Hé wæs swungen sárslegum . . . hrá weorces ne sann ( the body cared not for pain ), Andr. Kmbl. 2556 ; An. 1279. Hié fægerra

sídian

(v.)
Grammar
sídian, p. ode
Entry preview:

To make or to become wide, ample (síd) Sídaþ, Exon. Th. 354, 53 ; Reim. 65. v. be-sídian ; sídung

sido

Similar entry: sidu

siftan

(v.)
Grammar
siftan, p. te
Entry preview:

To sift, pass through a sieve Ic syfte cribro, Ælfc. Gr. 24 ; Zup. 137, 10. Siftiþ (-it, -id) crebrat, Txts. 55, 596. Syfteþ, Wrt. Voc. ii. 15, 44. Sift, 136, 61. Swá swá mon melo sift (seft. Cott. MS.), Bt. 34, 11 ; Fox 152, 2. Sifte. cribraret, Wrt

Linked entry: a-siftan

sige

(n.)
Grammar
sige, es ; m.
Entry preview:

Victory, triumph. success in war Sige victoria, Wrt. Voc. i. 84, 19. Ic siges mihte eów sille, ðæt gé eów tó gamene feónda áfillaþ, Wulfst. 132, 19. Se cyng áhte siges geweald victory remained with the king, Chr. 1066 ; Erl. 201, 12. Hí mid mycele sige

Sigen

(n.)
Grammar
Sigen, e ; f.
Entry preview:

The Seine ; Sequana Andlang Sigene, Chr. 887 ; Erl. 84, 31. Be Sigene (Signe, MS. A.). 660 ; Erl. 35, 8 : 897 ; Erl. 94, 28

sinu

Similar entry: seonu

síras

Similar entry: sígere

siru

(n.)
Grammar
siru, gen. sirwe ; f.
Entry preview:

An artifice, a snare, wile, crafty device ; as a military term, an ambush Gif hwá gewealdes ofsleá his ðone néhstan þurh syrwa (with guile, Exod. 21, 14), L. Alf. 13 ; Th. i. 48, 1, note. Sette syrwa pone insidias, Jos. 8, 2

Linked entries: sirwe syrwa

síþ

(adj.)
Grammar
síþ, [] ; cpve. síþra ; spve. síþest, síþ[e]mest ; adj.
Entry preview:

Late Biþ seó síþre tíd sǽda gehwylces mǽtræ in mægne, Exon. Th. 104, 31 ; Gú. 16. Se síþemesta dóm (síþemesða demm, Hatt. MS.) extrema damnatio, Past. 2 ; Swt. 30, 21. Sardanopolus wæs se síþmesta cyning ðe on ðæm londe rícsade novissimus apud Assyrios

sibban

Entry preview:

Dele, gifeþ, not sifeþ, is the reading. (?)

síde

Entry preview:

Wíde and síde geondsprang (cujus Gloria) longe lateque percrebruit, An. Ox. 2839. Oþ þá ancleów síde (mafortes) talo tenus prolixius (dependunt), 5336. Add

síde

Entry preview:

Add Saga mé on hwæðere Adames sídan nam úre Dryhten ðæt rib ðe hé ðæt wíf of geworhte, Sal. K. 198, 8. Add On sídum húses þínes in lateribus domus tuae, Ps. L. 127, 3. <b>II a.</b> the side of a hill :-- Of þǽre wídgyllan sídan þæs muntes