Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

namn

Grammar
namn, v. ge-namn.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

nasu

(n.)
Grammar
nasu, f.

The nose

Entry preview:

The nose Nasu naris; eall seó nasu columpna; forewerd nasu pirula, Wrt. Voc. i. 282, 63-65. Gif nasu þyrel weorþ, L. Ethb. 45; Th. i. 14, 10 : 48; Th. i. 14, 13. Gif man óðerne mid fyste in naso slæhþ, 57; Th. i. 16, 17

Linked entry: nosu

nágan

(v.)
Grammar
nágan, = ne ágan.

not to havenot to be allowedought not

Entry preview:

not to have, Grammar nágan, with acc. Náh se sacerd náne þearfe ( sacerdoti non opus est ), ðæt hé forwyrne ðam men rihtre andetnysse, L. Ecg. P. i. 2; Th. ii. 172, 11. Gif hé náh his selfes geweald, Met. 16, 21. Helle hlinduru nágon hwyrft, Exon. Th

nám

Entry preview:

Add: cf. nǽm

namian

(v.)
Grammar
namian, p. ode.

to namemention the name ofmentionto nameappoint by name to a particular dutynominateto namegive a name to

Entry preview:

to name, mention the name of, mention Git ðú namast Crist dost thou still name the name of Christ? Homl. Skt. 8, 165. Ða twá tabelan getácnodon ða twá bebodu ðe ic nú namode, Homl. Th. ii. 204, 21. On ðære ylcan byrig ðe wé ǽr namodon, 296, 32.

nǽp

(n.)
Grammar
nǽp, es; m.

Turniprape

Entry preview:

Turnip, rape Nǽp napus, rapa, Wrt. Voc. i. 31, 44, 51 : napis, 68, 18 : 286, 26 : ii. 114, 56. Wilde nǽp nap silvatica, i. 31, 27 : diptamnus vel bibulcos, 32, 5. Nim Ængliscne nǽp, Lchdm. iii. 12; 14. Nim smælne nǽp, 40, 5. Healde hine wið nǽpas, and

næs

(adv.)
Grammar
næs, adv.

Not

Entry preview:

Not. Grammar næs, alone Búton hit riht sprǽc sý and behéfe næs ídel nisi recta locutio sit et utilis, non anilis, Coll. Monast. Th. 18, 16. Ic wylle mildheortnesse næs onsægdnesse, Mt. Kmbl. 9, 13. Gif hit fæger is, ðæt is of heora ágnum gecynde, næs

næs

(v.)
Grammar
næs, = ne wæs

was not

Entry preview:

was not Wǽre ðú tódæg on huntnoþe ? Ic næs, Coll. Monast. Th. 22, 1 : 34, 9. Ðú nǽre mildsiend ofer heora cild, Blickl. Homl. 249, 6. Man næs, ðe ða eorþan worhte, Gen. 2, 5. Nǽron ðá welige hámas, ne diórwyrþra hrægla hí ne girndan, forðam hí ðá git

namian

(v.)
Grammar
namian, <b>. I.</b>
Entry preview:

, Angl. vii. 8, 76, to name (with the name as complement) Mercuries sunu þe hí Óðon namiað, Wlfst. 107, 11. with cognate object Ne þú þínes Drihtnes naman ne namie on ídel, Wlfst. 66, 15. Hé ne gecneów þára namena nán ðing þe hé þǽr namode, Hml.

nǽm

(n.)
Grammar
nǽm, e ; f.
Entry preview:

Cf. nám

náht

(pronoun.)

Similar entry: ná-wiht

nápan

Linked entry: ge-nápan

næs

(adv.)
Grammar
næs, adv.
Entry preview:

Add Ðæt ús wǽre gearo his miltsung, næs ðæt ryht, Past. 405, 17. add Rícsian næs ná suá ofer menn, ac suá suá ofer niétenu, Past. 109, 21. Næs nó . . ., ac . . ., 387, 32

nasu

Entry preview:

Add: [a wk. dat. occurs] Dó brálinga þíne hand tó þínre nasan, swilce þú hwæt gestince, Tech. ii. 123, 12

-naþ

(suffix)

Similar entry: -noþ

nám-rǽden

(n.)
Grammar
nám-rǽden, nám-rǽdenn, e; f.

Learningerudition

Entry preview:

Learning, erudition Námrǽdenne litterature, Wrt. Voc. ii. 50, 19

nam-bred

(n.)
Grammar
nam-bred, es; n.

A tablet on which names are writtena register

Entry preview:

A tablet on which names are written, a register Nombred albo, Wrt. Voc. ii. 81, 35

sǽ-naca

(n.)
Grammar
sǽ-naca, an; m.

Entry preview:

A sea- going vessel, Exon. Th. 474, 7; Bo. 26

nǽh

(n.; adj.)

Similar entry: neáh

nalas

(adv.)
Grammar
nalas, (-læs, -les), nalles.

Similar entry: nealles