Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

on-setness

(n.)
Grammar
on-setness, e; f.

constitution, appointmentambush, artifice, plot

Entry preview:

Rush. 11, 50. (cf. sittan) ambush, artifice, plot Allo onsetnisse fióndes omnes insidias inimici, Rtl. 121, 40

eðða

(con.)
Grammar
eðða, conj.

Or aut

Entry preview:

Rush. 5, 18

gár-rǽs

(n.)
Grammar
gár-rǽs, es; m.

A rush of spearsbattlewarwarfarehastārum impĕtusprœlium

Entry preview:

A rush of spears, battle, war, warfare; hastārum impĕtus, prœlium Ðæt gé ðisne gárrǽs mid gafole forgyldon that ye buy off this warfare with tribute, Byrht. Th. 132, 46; By. 32

scrynce

(adj.)
Grammar
scrynce, adj.
Entry preview:

Withered Menigo ðara unbálra blindena haltra scryngcara (giscrungeura, Rush.: forscruncenra, W. S. ) multitudo languenlium, caecorum, claudorum, aridorum, Jn. Skt. Lind. 5, 3. Cf. scrence, and for the inflexion tuoegara, 8, 17

beadu-mægen

(n.)
Grammar
beadu-mægen, gen. -mægnes; n.

Battle-strengthmilitary powermilitaris visexercitus stragem faciens

Entry preview:

Battle-strength, military power; militaris vis, exercitus stragem faciens Beadumægnes rǽs, grím-helma gegrind the rush of battle-strength, the crash of grim helmets, Cd. 160; Th. 198, 28; Exod. 329

ge-wépan

(v.)
Grammar
ge-wépan, p. -weóp, pl. -weópon; pp. -wópen

To weeplamentflere

Entry preview:

Giweópun alle flebant omnes, Rush. 8, 52. Gewópen fletum, Ælfc. Gr. 26, 1; Som. 28, 28

un-býed

(adj.)
Grammar
un-býed, adj.

Uninhabiteddesert

Entry preview:

Rush. 6, 35. Wéstig ł unbýed deserta, Mt. Kmbl. Lind. 23, 38. In unbýedum londæ in deserto, p. 9, 14

Linked entry: býed

un-geleáfa

(n.)
Grammar
un-geleáfa, an; m.

Unbelief

Entry preview:

Rush. 13, 58: 17, 20

Linked entry: ge-leáfa

hilde-wóma

(n.)
Grammar
hilde-wóma, an; m.

The crash and rush of battle.

Entry preview:

The crash and rush of battle. Andr. Kmbl. 436; An. 218: Exon. 75 b; Th. 282,15; Jul. 663: 67 b; Th. 250, 32; Jul. 136. v. Grmm. And. u. El. xxx

Linked entry: wóma

willa

(n.)
Grammar
willa, wella, wylla, an. ; m.

A well, spring, fountain (lit. and fig.)

Entry preview:

Rush. 4, 6, 14. In ðæm wælla, 9, 7. Tó ðé ðam willan ealles wísdðmes ad te fontent omnis sapientiae Bd. 5, 24 ; S. 649, 3. Mid ðam willan fulluhte bæþes fonte baptismatis 5, 7; S. 620, 33. Ðiosne pytt ł uælla puteum Jn. Skt. Lind. Rush. 4, 12.

smolt

(adj.)
Grammar
smolt, smeolt; adj.

Serene, quiet, peaceful

Entry preview:

Smolt dæg ł restdæg (smolte dæge, Rush.) sero die Jn. Skt. Lind. 20, 19. Éfern ł smolt (efern smolt, Rush.) sero Mk. Skt. Lind. 6, 47. Wé hæfdon smolte niht nox serena reddita est nobis Nar. 23, 52. [With smeþe smylyng and smolt Gaw. 1763.]

Linked entry: smeolt

ǽfen-glóm

(n.)
Grammar
ǽfen-glóm, es; m.

The evening gloom or twilightcrepusculum

Entry preview:

The evening gloom or twilight; crepusculum From ǽfenglóme óþ ðæt eástan cwom dægrédwóma from evening twilight there came the rush of dawn from the east, Exon. 51b; Th. 179, 21; Gú. 1265

híwen

(n.)
Grammar
híwen, es; n.

A family, household

Entry preview:

Rush. 10, 36

ofer-líðan

(v.)

to cross

Entry preview:

Rush. 9, 1: Shrn. 88, 28: Cd. Th. 200, 26; Exod. 362. Oferlíðan transire, transfretare, Hpt. Gl. 492, 50

ge-rísan

(v.)
Grammar
ge-rísan, pp. -risen

To seize, takerapere

Entry preview:

Rush. 13, 19. Gerísaþ rapiunt, 11, 12. Sóna wæs gerisen and genumen of middanearde rapta confestim de mundo, Bd. 4, 19; S. 589, 5, note

ofer-gitness

(n.)
Grammar
ofer-gitness, e; f.

Forgetfulness, oblivion

Entry preview:

Rush. 12, 6

Linked entry: gitness

sunu

(n.)
Grammar
sunu, gen. a, u; dat. a, u; n. pl. a, u, o: there are also weak forms sing. suna; n. pl. sunan; gen. sunena; m.
Entry preview:

a son Mín se gecorena sunu (sune, Rush.), Mt. Kmbl. 3, 17. Sum man hæfde twegen suna (suno, Lind. Rush.) . . . ealle his þing gegaderude se gingra sunu (suno, Rush.), Lk. Skt. 15, 11, 13. Sunu Healfdenes, Beo. Th 1294; B. 645.

Linked entry: suna

slǽpan

(v.)
Grammar
slǽpan, slépan ; p. te. [The Northern Gospels also shew forms from slépian
Entry preview:

Slépiaþ ł slépeþ árísaþ (slépiaþ árísas, Rush. ), Mk. Skt. Lind. 4, 27. Slépade (geslépedon, Lind. ) dormitaverunt, Mt. Kmbl. Rush. 25, 5.] to sleep Ðú slépes, Mk. Skt. Lind. , Rush. 14, 37. Slépes dormit. Mt. Kmbl. Lind. , Rush. 9, 24.

Linked entry: slépan

mand

(n.)
Grammar
mand, mond, e; f.

A basketmandmaund

Entry preview:

Rush. 14, 20: 16, 9. Hú monig monda quot sportas, Lind. 16, 10. Mondo, Mk. Skt. Lind. 8, 8. Huu monig mondo (monde, Rush.) quot cophinos, 19

sweger

(n.)
Grammar
sweger, swegr, e; f.
Entry preview:

., Rush.: suoegir. Lind.), Lk. Skt. 12, 53. Maria is Godfæder snoru and Godes suna módur and háligra sáuwla sweger, Shrn. 118, 7. Sweger socrum, Wrt. Voc. ii. 72, 51. Ða geseah hé Petres swegre (swægre, Rush.. Snore ongén hyre swégre (swegran, MS.

Linked entry: sweór