Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

mearc-wæd

(n.)
Grammar
mearc-wæd, es; n.

Boundary-waterthe water by the shore

Entry preview:

Boundary-water, the water by the shore Wlanc monig on stæþe stódon stundum wrǽcon ofer mearcwaðu and ðá gehlódon hildesercum wǽghengestas many a proud one stood on the shore; now and again they pressed over the border-floods, and then laded the wave-steeds

Linked entry: mearc-pæð

metod-wang

(n.)
Grammar
metod-wang, es; m.

The plain where the decrees of fate are executeda battlefield

Entry preview:

The plain where the decrees of fate are executed, a battlefield Ðonne rond and hand on herefelda helm ealgodon, on meotudwange, Andr. Kmbl. 21; An. 11

græs-wang

(n.)
Grammar
græs-wang, -wong, es; m.
Entry preview:

A grassy plain, Exon. 57 a; Th. 203, 2; Ph. 78: 65 b; Th. 243, 5; Jul. 6

grund-wang

(n.)
Grammar
grund-wang, -wong, es; m.
Entry preview:

The bottom, ground, floor, the earth He ðone grundwong ongytan mihte he could perceive the bottom [of the lake ], Beo. Th. 2996; B. 1496: 5533; B. 2770. Grundwong ofgyfan to give up the earth, to die, 5169; B. 2588

ge-wegan

Entry preview:

Add:

stede-wang

(n.)
Grammar
stede-wang, es; m.
Entry preview:

A plain, open place On ðam stedewange, Elen. Kmbl. 2040; El. 1021: 1346; El. 675: Andr. Kmbl. 1548; An. 775. Stedewangas, 667; An. 334. Æfter stedewonga stówum, Exon. Th. 154, 23; Gú. 847

wan-ǽht

(n.)
Grammar
wan-ǽht, e; f.
Entry preview:

Scant possession Náh ic fela goldes . . . ic mé sylf ne mæg fore mínum wonǽhtum willan ádreógan, Exon. Th. 458, 19 ; Hy. 4, 103. Cf. wan-spéd

wan-feax

Similar entry: wann-feax

wan-fýr

Similar entry: wann-fýr

wang-beard

(n.)
Grammar
wang-beard, es; m.
Entry preview:

A whisker Teóh him ða loccas, and wringe ða eáran, and ðone wangbeard twiccige, Lchdm. ii. 196, 13

Linked entry: beard

wan-hæfelness

Similar entry: wan-hafolness

wan-hæfenness

(n.)
Grammar
wan-hæfenness, e ; f.
Entry preview:

Want, need Wanhæfænysse and metelǽste famis inedia, Hpt. Gl. 480, 33

Linked entry: hæfenness

wan-hǽle

(adj.)
Grammar
wan-hǽle, ; adj.
Entry preview:

Having bad health Ealle ða ðe wonnhiǽle wǽron, healtte and blinde, dumbe and deáfe, Nar. 48, 31

Linked entry: wan-hál

wan-hafa

(n.)
Grammar
wan-hafa, an; m.
Entry preview:

A poor person Wanhafa and þearfa ic eom inops et pauper sum ego. Ps. Spl. 85, 1

Linked entry: hafa

wan-hafol

(adj.)
Grammar
wan-hafol, adj.
Entry preview:

Needy, destitute Him embe stódon wépende wyde*-*wan and wanhafele þearfan, Homl. Skt. i. 10, 65. Widewena bigleofa and wanhafolra manna, ii. 25, 765. Gehelp wanhafolum mannum mid ðínum ágenum spédum, i. 21, 363

wan-hafolness

(n.)
Grammar
wan-hafolness, , e; f.
Entry preview:

Need, want, destitution Nis wanhafolnes [inopia) ondrǽdendum hine. Ps. Lamb. 33, 10. Úre wanhæfelnesse inopiae nostrae, 43, 24

Linked entry: wan-hæfelness

wan-hálian

(v.)
Grammar
wan-hálian, p. ode
Entry preview:

To weaken, impair the health or soundness of something

Linked entry: ge-wanhálian

wan-hálness

(n.)
Grammar
wan-hálness, e; f.
Entry preview:

Weakness, sickness, unsoundness, infirmity Ðæm abbode is á tó behealdenne heora (fratrum infirmorum) wanhálnes (imbecillitas), R. Ben. 75, II. Wanhálnysse (debilitate) ealles líchaman, Scint. 38, 7. Dysig æfter untrumnysse his ongyt, and æfter wanhálnysse

Linked entries: hál-ness wan-hǽþ

wan-hlyte

(adj.)
Grammar
wan-hlyte, adj.
Entry preview:

Not having a share in something, destitute of Wanhlytne expertem, Wrt. Voc. ii. 33, 8

Linked entry: or-hlyte

wan-spéd

(n.)
Grammar
wan-spéd, e; f.
Entry preview:

Poverty, indigence Þurh wanspéde per inopiam, Scint. 226, 6. On ðæm gefeohte wæs ǽrest anfunden Sciþþia wanspéda ea res primo fidem inopiae Scythicae dedit, Ors. 3, 7; Swt. 116, 34