Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

niht-slǽp

(n.)
Grammar
niht-slǽp, es; m.
Entry preview:

Sleep during the night Ꝥ ilce geþanc þe heom ámang þám nihtslǽpe wæs on heora heortan, eall, þá hí áwacodon, hí ꝥ sylfe geþóhton, Hml. S. 23, 442

slæp-ærn

Entry preview:

Slæpyrne dormitorio, Chrd. 55, 26. Add

slǽp-drenc

(n.)
Grammar
slǽp-drenc, es; m.
Entry preview:

A sleeping-draught Slǽpdrenc; rædic, hymlic, wermód, belone, cnuca ealle þá wyrte, dó in ealað, Lch. iii. 22, 27

ofer-slǽp

(n.)
Grammar
ofer-slǽp, es; m.

Excessive sleep

Entry preview:

Excessive sleep Wið overslǽpe, Lchdm. i. 342, 14

mán-slagu

(n.)
Grammar
mán-slagu, e; f.

A wicked blow

Entry preview:

A wicked blow Ne móton hié ðínne líchoman lehtrum scyldige deáþe gedǽlan, ðeáh ðú drype þolige, myrce mánslaga (or manslagan in apposition to scyldige?), Andr. Kmbl. 2437; An. 1220

morþor-slagu

(n.)
Grammar
morþor-slagu, (?), e; f.

Murderhomicide

Entry preview:

Murder, homicide Morþurslaga homicidium, Mt. Kmbl. p. 14, 13. Morþorslago (morþurslagu. Rush.) homicidia, Mk. Skt. Lind. 7, 21

un-sláw

(adj.)
Grammar
un-sláw, -slǽw, -sleáw; adj.

Not slownot sluggishactivereadyquick

Entry preview:

Not slow, not sluggish, active, ready, quick Unslǽw impiger vel praepes, Wrt. Voc. i. 49, 34. Unsleáw inpiger, 74, 34. Hé hine sylfne getengde in Godes þeówdóm æscróf, unsláw, Elen. Kmbl. 403; El. 202. Se ðe wǽre full sláw, weorðe se unsláw tó cyrican

Linked entries: sláw un-sleáw

frum-slǽp

(n.)
Grammar
frum-slǽp, e; f.

First sleepprīmus somnus

Entry preview:

First sleep; prīmus somnus On frumslǽpe in the first sleep, Ors. 2, 8; Bos. 51, 9: Cd. 177; Th. 222, 22; Dan. 108

niht-slǽp

(n.)
Grammar
niht-slǽp, es; m.

Sleep during the night

Entry preview:

Sleep during the night Ðæt ilce geþanc ðe heom amang ðam nihtslǽpe wæs on heora heortan, eall ðá hí áwac. Odon hí ðæt sylfe geþohton, Homl. Skt. 23, 442

slǽp-bǽre

(adj.)
Grammar
slǽp-bǽre, adj.
Entry preview:

Somniferous, soporific Hys gecynde is swíðe hát and slǽpbǽre, Lchdm. i. 284, 22

slǽp-leás

(adj.)
Grammar
slǽp-leás, adj.
Entry preview:

Sleepless Slǽpleás insomne, Germ. 399, 263

wiþig-slæd

(n.)
Grammar
wiþig-slæd, a
Entry preview:

a willow-slade Úp oð wðíigslæd; of wýþigslade, C. D. B. iii. 667, 32

wæter-slæd

(n.)
Grammar
wæter-slæd, es; n.

A valley with water in it

Entry preview:

A valley with water in it On wæterslædes díc, Cod. Dip. Kmbl. v. 297, 11. On ðæt wæterslæd, iii. 394, 17

ge-sleán

(v.)
Grammar
ge-sleán, p. -slóg, -slóh, pl. -slógon; pp. -slagen, -slægen, -slegen

To strikepitch [a tent]smiteslayquellforgefightobtain by fighting

Entry preview:

To strike, pitch [a tent], smite, slay, quell, forge, fight, obtain by fighting Hí lágon swylce hí wǽron deáþe geslegene they lay as if they were stricken by death, Judth. 10; Thw. 21, 23; Jud. 31. Se geslagena biþ mid deáþe gegripen the man stricken

Linked entry: ge-slóh

a-sleán

(v.)
Grammar
a-sleán, p. -slóh, pl. -slógon; pp. -slegen, -slagen, -slægen

To strikebeathammerto fixerectferireicerecæderefigereponere

Entry preview:

To strike, beat, hammer, to fix, erect; ferire, icere, cædere, figere, ponere On býman aslegenum [Lamb. onaslagenum], Ps. Spl. 97, 6; in tubis ductilibus, Vulg; in trumpis beten out, Wyc. Hí aslógan án geteld tetenderunt tentorium, Bd. 3, 17; S. 543,

Linked entries: a-slægen a-slóh

be-sleán

(v.)
Grammar
be-sleán, p. -slóh, pl. -slógon; pp. -slagen, -slægen, -slegen; instr.

To beat, strike or cut off, take away, bereavedecollare, cædendo orbare, privare

Entry preview:

To beat, strike or cut off, take away, bereave; decollare, cædendo orbare, privare Ðǽr wæs heáfde beslagen se strengesta martyr sanct Albanus decollatus itaque martyr fortissimus sanctus Albanus, there the bravest martyr, St. Alban, was beheaded Bd.

for-sleán

(v.)
Grammar
for-sleán, he -slæhþ, -slyhþ, -slihþ; p. -slóh, pl. -slógon; pp. -slegen, -slægen, -slagen [sleán to strike]

To strike with violencesmitebreakslaykilldestroyvehementer fĕrīrepercŭtĕrefrangĕreoccīdĕreinterfĭcĕre

Entry preview:

To strike with violence, smite, break, slay, kill, destroy; vehementer fĕrīre, percŭtĕre, frangĕre, occīdĕre, interfĭcĕre Se ðe cinbán forslæhþ mid xx scillingum forgelde let him who breaks the chin-bone pay for it with twenty shillings, L. Ethb. 50;

Linked entry: for-slegenlic

of-sleán

Entry preview:

Ofslyhst (-slǽst, L. -slǽs, R.), Lk. 13, 34. Sé ðe ofslihð (-sláeð, L. occiderit), Mt. 5, 21. Ofslyhþ (-slǽð, L. R. interficiet), Jn. 8, 22. Gé hig ofsleáð (-slǽs, L. -slǽþ, R. occidetis ), Mt. 23, 34. Hig ofsleáð (-slǽs, L. ) eów, 24, 9.

a-slæccan

(v.)
Grammar
a-slæccan, p. -slæcte; pp. -slæced, -slæct

To slackenloosenremitlaxareremittere

Entry preview:

To slacken, loosen, remit; laxare, remittere

slá

Entry preview:

Gyf þé slána lyste, þonne sete þú þínne winstran þúman on þínes litlan fingres lið and pýt mid þínum scytefingre in þíne wynstran hand on þornes getácnunge þe hí on weaxað, Tech. ii. 124, 24. Add