Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

un-geendigendlíc

(adj.)
Grammar
un-geendigendlíc, adj.

Indefiniteinfinitive

Entry preview:

Ðæt fífte gemet is infinitivus, ðæt is ungeendigendlíc, forðan ðe ðær ne byð nán sprǽc geendod, 21; Zup. 126, 7

Linked entry: endigend-lic

weorold-gestreón

(n.)
Grammar
weorold-gestreón, es ; n.
Entry preview:

Worldly gain, this world's wealth Wéndest ðú, gif ðú mé sealdest ówiht ðínes, ðæt ðé ðonne wǽre ðín woruldgestreón eall gelytlad? Wulfst. 260, 19. Ðás woruldgestreón, Exon. Th. 106, 15 ; Gú. 41.

a-deádan

(v.)
Entry preview:

Lǽcedómas be ádeádedum líce . . . gif ðæt líc tó þon swíþe ádeádige ðæt þǽr gefélnes on ne sý, Lch. ii. 8, 7-14. Ðætte se milte ðám monnum ádeádige oþþe of sié, 242, 23. Wið ádeádodum magan and tácn ádeádodes magan, 158, 14. Sáwul góde ádeádod, Hml.

fore-stæppan

Entry preview:

Hig þæne forman dæg forestæppað, Angl. viii. 330, 23. Se dæg forestóp þá niht eall oð Crístes ǽriste; ac syððan hé þá niht gewuldrode mid his ǽriste, heó forestóp þæne dæg, 319, 40. Hé hí forestóp on heofenan ríce, Hml. Th. i. 50, 3.

Linked entry: fore-steppan

med-trum-ness

(n.)
Grammar
med-trum-ness, <b>, med-trym-ness, met-trum-ness, met-trym-ness</b> e; f.

Infirmityill-healthsicknessillness

Entry preview:

Se ðe biscephád underféhþ hé underféhþ ðæs folces mettrymnesse quasi ad ægrum medicus accedit, 9; Swt. 59, 23. Hé gefór on ðære mettrymnesse, Ors. 6, 30; Swt. 282, 21. Ðá gehǽldon hié sum wíf of micelre medtrumnesse, Shrn. 135, 16. Mettrumnesse, Ps.

sláw

(adj.)
Grammar
sláw, slǽw, sleáw; adj.
Entry preview:

On óðre wísan sceal man manian ða sláwan (cf. late, Swt. 281, 16), on óðre ða ðe beóþ tó hrade, Past. "23; Swt. 175, 25. Ðá sláwan ( pigri ) sint to manianne ðæt hié ne forielden ðone tíman ðe hié tiola on dón mǽgen, 39, l ; Swt. 281, 19.

Linked entries: slǽw sleáw

beán-belgas

(n.)
Grammar
beán-belgas, beán-coddas; pl. m. [beán a bean, belg or codd a bag]

Bean-podshuskscodsshellsfabarum sacculisiliquæ

Entry preview:

Bean-pods, husks, cods or shells; fabarum sacculi, siliquæ Of ðám beáncoddum de siliquis, Lk. Bos. 15, 56: Cot. 200

Linked entry: bién-codd

funde

(v.)
Grammar
funde, pl. fundon; pp. funden

Found

Entry preview:

Found, Cd. 72; Th. 87, 6; Gen. 1444: 122; Th. 156, 27; Gen. 2595: 174; Th. 220, 5; Dan. 66;

fyrest

(num.; adj.)
Grammar
fyrest, adj.

Firstfrontprīmus

Entry preview:

First, front; prīmus Æt ðám feówer tóþum fyrestum for the four front teeth, L. Ethb. 51; Th. i. 16, 2

leornung-cild

(n.)
Grammar
leornung-cild, es; n.

A scholarpupildisciple

Entry preview:

A scholar, pupil, disciple Benedictus bemǽnde ðæt his leorningcild Maurus ðæs óðres deáþes fægnian sceolde, Homl. Th. ii. 164, 10

mægen-wundor

(n.)
Grammar
mægen-wundor, es; n.

A very great wonder

Entry preview:

A very great wonder (of the circumstances attending the day of judgement), Exon. 21 b; Th. 57, 31; Cri. 927

norþ-gemǽre

(n.)

a boundary to the north

Entry preview:

a boundary to the north Ðara landa norþgemǽro sindon æt ðǽm beorgum Caucasus, Ors. 1, 1; Swt. 10, 26, 33

ceder-beám

Grammar
ceder-beám, m.
Entry preview:

Fram ðám heágan cederbeáme, ... tó dǽre lytlan ysopan, Hml. Th. ii. 578, 5. Ceodorbeámas cedros, Ps. L. 28, 5. Add

geréf-land

Entry preview:

Substitute: Land held by a reeve þa mǽde þa ge-byrað tó ðám geréflande, C. D. B. i. 544, 1

þeófian

(v.)
Entry preview:

Ne willað gé nú leng þeófian ne yfeldón ... geswícað fram ðám þweoran þǽre þýfðe, Gr. D. 202, 9-13. Add

wídian

(v.)
Grammar
wídian, p. ode
Entry preview:

To widen, grow wide Þá seáðas weaxað daga gehwilce and wídiað ollae laxatis quotidie sinibus excrescunt, Gr. D. 315, 4

upon

(adv.)
Grammar
upon, adv.

From above

Entry preview:

From above Swá fæger drops ðe on ðás eorðan upon dreópaþ sicut stillicidia stillantia super terram, Ps. Th. 71, 6

smeá-wyrhta

(n.)
Grammar
smeá-wyrhta, an; m.

A skilled workman, an artisan

Entry preview:

A skilled workman, an artisan Gif hé smeá-wyrhtan hæfþ ðám hé sceal tó tólan fylstan Anglia ix. 263, 16

sprýtan

(v.)
Grammar
sprýtan, sprítan (?); p. te

To sproutspring as a plant

Entry preview:

To sprout, spring as a plant Of ðam blado bealwa gehwilces sprýtan (spryttan?) ongunnon, Cd. Th. 61, 10; Gen. 995

Linked entry: a-sprýtan

mirce

(adj.)
Grammar
mirce, adj.

darkmurkydarkblackevil

Entry preview:

dark, murky Ða mircan gesceaft ( Hell ), Exon. 116 a; Th. 446, 23; Dóm. 26. Gang ofer myrcan mór her course o'er the dark moor, Beo.