wuldor-hama
A glorious garb
Entry preview:
Him is engel mid, hafaþ beorhtne blǽd, ne mæg him bryne sceþþan, wlitigne wuldorhaman, 196, 24; Az. 179
forþ-lífan
To stand out ⬩ appear ⬩ promĭnēre
Entry preview:
To stand out, appear; promĭnēre Mid ðý me of sweoran forþlífaþ seó reádnes and bryne ðæs swyles dum mihi de collo rŭbor tŭmōris, ardorque promĭneat, Bd. 4, 19; S. 589, 30
á-beornan
Entry preview:
Hé ábarn ( exarsit ) mid ðý bryne wælhreównesse, Gr. D. 162, 22. Ðæt his mód áburne ( exardesceret ), 337, 33. Áburnon exarserunt Ps. L. 117, 12. Add
wǽtan
To wet, moisten
Entry preview:
Mec ( an animal's skin ) brýd wǽteþ in wætre. Exon. Th. 393, 34 ; Rä, 13, 10. Heó genam ðæs gehálgodan sealtes, and wǽtte, Guthl. 22; Gdwin. 98, 2. Wǽt ðæt gewrit on ðam drence, Lchdm. ii. 350, 15. Wǽt wulle mid biccean hlonde. 362, 17.
Linked entry: wǽtian
un-lífed
Unallowed ⬩ illicit
Entry preview:
Fleón ðone unliéfedan bryne úres líchoman illicita carnis incendia declinare, Swt. 397, 36. Ða ðe ðæt unliéfde herigaþ qui illicita laudant, 55; Swt. 427, 11
a-býwan
To adorn ⬩ purify ⬩ clarify ⬩ exomare ⬩ purgare
Entry preview:
To adorn, purify, clarify; exomare, purgare Beóþ monna gǽstas beorhte abýwde þurh bryne fýres the souls of men are brightly adorned [clarified] through the fire's heat, Exon. 63 b; Th. 234, 24; Ph. 545
wraþu
Entry preview:
Add Hé gesomnode mycel feoh him tó bryce and tó wræþe þæs langan lífes cum multas pecunias pro longioris vitae stipendiis collegisset, Gr. D. 339, 27.
fǽr
Sudden, intense, terrible, horrid ⬩ sŭbĭtus, terrĭbilis, horrĭdus
Entry preview:
Used in the compounds,-Fǽr-bifongen, -bryne, -cóðu, -cwealm, -cýle, -deáþ, -dryre, -fyll, -gripe, -gryre, -haga, -inga, -líc, -líce, -níþ, -sceaða, -scyte, -searo, -slide, -spel, -unga, -wundor, -wyrd
GRÁPIAN
Entry preview:
On ðæt bánleáse brýd grápode hondum touched with hands that boneless bride, Exon. 112 b; Th. 431, 20; Rä. 46, 3.
Linked entry: grópian
blanden-feax
Having mixed or grizzly hair, grey-haired, old ⬩ comam mixtam vel canam habens, senex
Entry preview:
Abraham ne wénde, ðæt him Sarra, brýd blondenfeax, bringan meahte on woruld sunu Abram thought not that Sarah, his grey-haired wife, could bring a son into the world, Cd. 107; Th. 141, 7; Gen. 2341: 123; Th. 157, 5; Gen. 2600: Beo.
Linked entry: blonden-feax
un-mǽte
Entry preview:
Hé ábarn mid þý bryne þǽre unmǽtestan (-mǽtt-, v.l.) wælhreównesse ardore immanissimae crudelitatis exarsit, Gr. D. 162, 23
stíþe
Entry preview:
Add Hí hæfdon ǽlce scíre on West-Sexum stíðe gemearcod mid bryne and mid hergunge, Chr. 1006; P. 137, 18. austerely, asceticly. v. stíþ; Þá gewunode se hálga wer manega geár on ðám ancerlífe swíðlíce stíðe, Hml. Th. 146, 7
wudu-fæsten
a place rendered secure by woods ⬩ a wood as a place of security ⬩ a place of security built of wood
Entry preview:
Ða flugon ða Bryt-Walas tó ðam wudufærstenum (cp. silvis sese obdidere, Bd. I. 2), pref. ; Erl. 5, 12. a place of security built of wood Sceal fæsl wesan cwiclifigendra cynna gehwylces on ðæt wudufæsten(Noah's ark) gelǽded, Cd.
Linked entry: wudu-wésten
holm
Entry preview:
.), Laym. 20861.] sea Brym vel holm cataclismus, diluvium Wrt. Voc. ii. 129, 42. Sǽýþa vel holmas equo[r], maria 143, 74. low-lying land by a stream, occurring in local names Man beónn ealle Cantware tó wigge tó Holme, C.
ge-hwirfedness
Entry preview:
cf. ge-hweorfan ; ) Þone bryne þǽre flǽsclican gehwyrfednysse, Hml. S. 23 b, 523. conversion Seó sóðe gehwyrfednes ( conversio ) mæg beón on þǽre ýle-mestan tíde, Ll. Th. ii. 172, 31.
hád-breca
Entry preview:
Substitute: One who commits hád-bryce (q. v. ), who injures a person in holy orders Hádbrecan (the old Latin versions render this by 'sacrorum ordinum contemptores', 'ordinum uiolatores', 'ordinis in-fractores'), Ll. Th. i. 380, 2.
brycgian
Entry preview:
Wlfst. 239, 9 given under brycg) Brycgaþ calabit (cf. (?) cala a billet; caladia via via strata , Migne), Wrt. Voc. ii. 127, 72. Betweox húsan bricgian, Angl. ix. 262, 22
be-smiþian
Entry preview:
The Emperour dyde doo sette the nayles in his brydel, H. R. 158, 32), H. R. 17, 9. Add
hýf
Entry preview:
Þes náhte náht óþres tó his ágnum bryce búton feáwa hýfa beona (pauca apum vascula), Gr. D. 229, 12 ; Angl. ix. 264, 15. ¶ the following glosses belong to passages referring to bees :-- Hýfe gurgustio, i. cellula. An. Ox. 307.
bladesian
to flame ⬩ blaze ⬩ be hot
Entry preview:
to flame, blaze, be hot Bryne ł bladesige on fíre sóþ lufu flammescat igne karitas, Hy. S. 10, 14. Bladesiendum (blat-, Hpt. Gl. 464, 51) coquentibus, i. assantibus, An. Ox. 2469. to emit an odour Bladesiað redoleant, i. spirent, An. Ox. 554.
Linked entries: bladesnung blatesian