Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

sídling-weg

(n.)
Grammar
sídling-weg, es ; m.
Entry preview:

A road that runs obliquely (?) Ofer feld on ða rihtlandgemǽre on ðone sídlingweg tó wuda, Cod. Dip. Kmbl. iii. 446, 19. Cf. Halliwell Dict. sidelings aslant, sideways : Jamieson sideling, oblique ; sydlingis obliquely, not directly

scild-wíga

(n.)
Grammar
scild-wíga, an; m.
Entry preview:

A warrior who bears a shield: — Scearp scyldwíga. Beo. Th. 581; B. 288

tún-weg

(n.)
Grammar
tún-weg, es; m.
Entry preview:

A road on a tún, a private road Ealles hereweg publica via, tuunweg privata via, Wrt. Voc. i. 37, 39-40. Tó túnweges ende, Cod. Dip. Kmbl. v. 281, 21. Ðǽr túnwegas út sceótaþ . . . þurh ðone tún, vi. 235, 6

þeód-weg

(n.)
Grammar
þeód-weg, es; m.
Entry preview:

A highway In þiódweg; æftær þiódwege, Cod. Dip. Kmbl. v. 187, 30. On ðeódweg norð ofer ðone weg, 42, 30. [Icel. þjóð-vegr a high road.] Cf. þeód-herpaþ

þeód-wíga

(n.)
Grammar
þeód-wíga, an; m.
Entry preview:

A mighty warrior Se þeódwíga ( the panther ) ... ellenróf, Exon. Th. 357, 33; Pa. 38

wan-ǽht

(n.)
Grammar
wan-ǽht, e; f.
Entry preview:

Scant possession Náh ic fela goldes . . . ic mé sylf ne mæg fore mínum wonǽhtum willan ádreógan, Exon. Th. 458, 19 ; Hy. 4, 103. Cf. wan-spéd

wan-feax

Similar entry: wann-feax

wan-fýr

Similar entry: wann-fýr

wan-hæfelness

Similar entry: wan-hafolness

wan-hæfenness

(n.)
Grammar
wan-hæfenness, e ; f.
Entry preview:

Want, need Wanhæfænysse and metelǽste famis inedia, Hpt. Gl. 480, 33

Linked entry: hæfenness

wan-hǽle

(adj.)
Grammar
wan-hǽle, ; adj.
Entry preview:

Having bad health Ealle ða ðe wonnhiǽle wǽron, healtte and blinde, dumbe and deáfe, Nar. 48, 31

Linked entry: wan-hál

wan-hafa

(n.)
Grammar
wan-hafa, an; m.
Entry preview:

A poor person Wanhafa and þearfa ic eom inops et pauper sum ego. Ps. Spl. 85, 1

Linked entry: hafa

wan-hafol

(adj.)
Grammar
wan-hafol, adj.
Entry preview:

Needy, destitute Him embe stódon wépende wyde*-*wan and wanhafele þearfan, Homl. Skt. i. 10, 65. Widewena bigleofa and wanhafolra manna, ii. 25, 765. Gehelp wanhafolum mannum mid ðínum ágenum spédum, i. 21, 363

wan-hafolness

(n.)
Grammar
wan-hafolness, , e; f.
Entry preview:

Need, want, destitution Nis wanhafolnes [inopia) ondrǽdendum hine. Ps. Lamb. 33, 10. Úre wanhæfelnesse inopiae nostrae, 43, 24

Linked entry: wan-hæfelness

wan-hálian

(v.)
Grammar
wan-hálian, p. ode
Entry preview:

To weaken, impair the health or soundness of something

Linked entry: ge-wanhálian

wan-hálness

(n.)
Grammar
wan-hálness, e; f.
Entry preview:

Weakness, sickness, unsoundness, infirmity Ðæm abbode is á tó behealdenne heora (fratrum infirmorum) wanhálnes (imbecillitas), R. Ben. 75, II. Wanhálnysse (debilitate) ealles líchaman, Scint. 38, 7. Dysig æfter untrumnysse his ongyt, and æfter wanhálnysse

Linked entries: hál-ness wan-hǽþ

wan-hlyte

(adj.)
Grammar
wan-hlyte, adj.
Entry preview:

Not having a share in something, destitute of Wanhlytne expertem, Wrt. Voc. ii. 33, 8

Linked entry: or-hlyte

wan-sǽlig

(adj.)
Grammar
wan-sǽlig, adj.
Entry preview:

Unblest, miserable, evil Grendel, wonsǽlig wer, Beo. Th. 210; B. 105. Wineleás, wonsǽlig genimeþ him wulfas tó ge*-*féran. Exon. Th. 342, 24; Gn. Ex. 147. In ðisse wonsǽlgan worulde lífe, 158, 33; Gú. 919. Weras wansǽlige mé (Christ) slógon and swungon

wan-spéd

(n.)
Grammar
wan-spéd, e; f.
Entry preview:

Poverty, indigence Þurh wanspéde per inopiam, Scint. 226, 6. On ðæm gefeohte wæs ǽrest anfunden Sciþþia wanspéda ea res primo fidem inopiae Scythicae dedit, Ors. 3, 7; Swt. 116, 34

wan-wegende

(adj.)
Grammar
wan-wegende, adj. (ptcpl.)
Entry preview:

Waning On wanwegendum mónan, Lchdm. i. 100, 20. Wanwægendum, 98, 17