Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

brítan

(v.)
Grammar
brítan, p. te

To poundbruisecrush

Entry preview:

Genim wyrte leáf and brýt hý, Lch. i. 72, 4. Genim hý (garclive) dríge and dype on wearmum wætere, swá þú eáþelícost hý brýtan mæge, 130, 6. Brýtende friens, Wrt. Voc. ii. 37, 38 : 150, 74

Linked entry: brýtan

hón

(n.)

tendrils of a vine [?]

Entry preview:

Ðá geseah ic gyldenne wíngeard trumlícne and fæstlícne and ða twígo his hongodon geond ða columnan. ða wundrode ic ðæs swíðe. wǽron in ðæm wíngearde gyldenu leáf and his hón and his wæstmas wǽron cristallum and smaragdus eác ðæt gimcyn mid ðæm cristallum

cwice

(n.)
Grammar
cwice, an; f.

Quick-growing grass, couch-grass, quitch-grass gramen

Entry preview:

Genym ðysse wyrte leáf, ðe man gramen, and óðrum naman cwice nemneþ take leaves of this herb, which is named gramen, and by another name quitch, Herb. 79 ; Lchdm. i. 182, 8: Lchdm. iii. 12, 28: 16, 8. Genim cwican take quitch, L.

gagel

(n.)
Grammar
gagel, es; m? gagelle, gagille, gagolle, an; f.

Galesweet galemyrica gale

Entry preview:

Nim þré leáf gageles take three leaves of gale, Lchdm. iii. 6, 17. Genim gagellan ... dó of ða gagellan take gale ... remove the gale, L.M. 2, 51; Lchdm. ii. 264, 27 : 2, 53; Lchdm. ii. 274, 10. Genim gagollan take gale, 3, 14; Lchdm. ii. 316, 15

ge-wringan

(v.)
Grammar
ge-wringan, p. -wrang, pl. -wrungon; pp. -wrungen

To wringcomprimereconstringere

Entry preview:

To wring; comprimere, constringere Gewring ða wós of hyre leáfon wring the juice from its leaves, Th. An. 116, 22. Munt gewrungen mons coagulatus, Ps. Lamb. 67, 16. Gewrungan wrung, Herb. 72, 2; Lchdm. i. 174, 11

hentan

(v.)
Grammar
hentan, p. te

To pursuefollow afterseize[?]

Entry preview:

Nime ðonne leáfe ðæt hé móte hentan æfter his ágenan let him then take leave to follow after his own, 19; Th. i. 386, 17

seld-hwanne

(adv.)
Grammar
seld-hwanne, adv.
Entry preview:

Ðeáh seldhwænne leáf geseald sié tó sprecenne quamvis rara loquendi concedatur licentia, R. Ben. 21, 16. Heó wolde seldhwænne hire líc baðian, Homl. Skt. i. 20, 44. Seld*-*hwonne biþ ðaette áuht manegum monnum ánes hwæt lícige, Bt. 18, 3 ; Fox 64, 29

Linked entry: hwanne

sund-corn

(n.)
Grammar
sund-corn, es; n.
Entry preview:

Sundcornes leáf, ii. 342, 9. Gif men weaxan stánas on ðære blǽdran, wyl sundcorn on ealaþ, 320, 6. Genim neogon piporcorna, fífténe sundcorn ( saxifragia ), iii. 18, 13

ge-dirfan

(v.)
Grammar
ge-dirfan, pp. ed.
Entry preview:

Betere ys þæt for manegra hǽlþe án beó genyþerud, þænne þurh ánes leáfe manega beóð gedyrfede ( periclitentur ), Scint. 115, 20. Scypu beóð gedyrfed (per[i] clitautur) on wídsǽ, Archiv cxx. 297, 19

ge-saca

Entry preview:

D. 158, 26. where a case is tried, an accuser Him wæs leaf seald þæt he moste him scyldan on andweardnesse his gesacena (-ona, v. l.)

út-fær

Entry preview:

Add: egress from an inclosure Ꝥ man næbbe infær ne útfær bútan leáfe ut nulli nisi per licentiam aditus potest intrandi aut exeundi, Chrd. 20, ll: 21, 16. agoing away, departure Hwæt gemǽnað þá þreó útfæru (-faru, v.l.) þe God Abrahame beád þus cweþende

sealh

(n.)
Grammar
sealh, salig, es; m.
Entry preview:

Reádes seales leáf ( red sally lythrum salicaria, Plant Names, p. 413), 58, 28. Genim sealh, ii. 18, 26: 86, 7. On salig (saligum, Ps. Lamb.: salum, Ps. Surt.: sealum. Ps. Spl.) wé úre organan up áhéngan in salicibus snspendimus organa nostra, Ps.

Linked entries: seal sælen salh

streáw-berige

(n.)
Grammar
streáw-berige, (streá-, streów-, stréu-), an; f.
Entry preview:

Streáwbergean leaf, Lchdm. ii. 350, 27. Streáwbergean wíse, 36, II. Streáwberian wísan nioþowearde, 34, 24: 334, 11. Genim Streáwberian nyþeweardan, iii. 2, 18. Streábergan vel eorþbergan fragium i. pumorum, Wrt. Voc. ii. 150, 30

merece

(n.)
Grammar
merece, merce, es; m.

Marchesmallageapium graveolens

Entry preview:

Grénes merces leáf, L. M. 1, 39; Lchdm. ii. 98, 23. Genim merce nioðoweardne, 1, 61; Lchdm. ii. 134, 3. Merece (meric, Lind.) mentam, Lk. Skt. Rush. 11, 42

nám

(n.)
Grammar
nám, e; f.

Seizure of property belonging to one which is in the hands of another

Entry preview:

Ne nime nán man náne náme, ne innan scíre ne út of scíre, ǽr man hæbbe þríwa on hundrede his rihtes gebeden; (but on the failure of legal means ) nime ðonne leáfe ðæt hé móte hentan æfter his ágenan, L. C. S. 19; Th. i. 386, 9-17. Cf.

brǽdan

(v.)
Grammar
brǽdan, brédan; to brǽdanne, brédanne; part. brǽdende; he brǽdeþ, brǽd; p. brǽdde, pl. brǽddon; pp. brǽded, brǽdd, brǽd [brád
broad; latus
].

broadlatusTo make broad, BROADEN, extend, spread, stretch outdilatare, propalare, expandereTo be extended or developed, grow or rise up;dilatari, adolescere

Entry preview:

To be extended or developed, grow or rise up; dilatari, adolescere Leáf and gærs brǽd geond Bretene leaves and grass are extended [lit. leaf and grass is extended] over Britain, Bt. Met. Fox 20, 197; Met. 20, 99.

sceafoþa

(n.)
Grammar
sceafoþa, sceafþa, scæfþa,an ; m. (or -e; f. ?)

A shaving, chip, what is shaved, scraped, or rubbed of

Entry preview:

Man scóf ðara bóca leáf and ða sceafþan (ipsam rasuram) dyde on wæter, 1, 1; S. 474, 38. Monige spónas and sceafþan (astulas) nimaþ, 3, 2; S. 524, 31: 3, 17; S. 544, 44, col. 2. Genim heorotes sceafoþan of ðam horne, Lchdm. ii. 72, 13.

Linked entry: sceafþa

seolfren

(adj.)
Grammar
seolfren, seolofren, seolfern, silfren, sylofren, sylfren; adj.
Entry preview:

B.) leáf, Salm. Kmbl. 129; Sal. 64. Nim mínne sylfrenan læfyl. Gen. 44, 2 : Bd. 1. 25 ; S. 487, 3. Seolferne silver coins , Mt. Kmbl. p. 20, 2. Sylfrenu (selfrenu, Cott. MS.) fatu, Bt. 36, 1 ; Fox 172, 19. Ða seolfrenan stánas, 34, 8; Fox 144, 31.

wringan

(v.)
Grammar
wringan, p. wrang, pl. wrungon; pp. wrungen

To wringto twistto squeeze out

Entry preview:

Genim ðære ylcan wyrte leáf, ðonne heó grénost beó, wyl on wætere, and wring ðæt wós, Lchdm. i. 72, 7. Wring ðæt seáw, ii. 110, 26: 240, 8. Ne miht ðú wín wringan on midne winter. Bt. 5,2; Fox 10, 31. Tó wringen[n]e ad exprimendos, Hpt. Gl. 468, 32.

Linked entry: a-wringan

wós

(n.)
Grammar
wós, es; n.

Moisturejuice

Entry preview:

Genim leaf, wyl on wætere and wring ðæt wós (press 'he moisture out of the leaves'), 72, 8. Genim ðás wyrte, cnuca hý swá gréne, wring ðæt wós, 126, 7: 208, 12: iii. 102, 14. Wring ðæt wós on eced, i. 200, 15.

Linked entries: ge-wésan wésan