Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

þanan-weard

(adj.)
Grammar
þanan-weard, adj.
Entry preview:

Moving thence Bebeád hé him, ðæt hé geara wiste, ðæt hé hine nǽfre underbæc ne besáwe, siþþan hé þononweard wǽre lex dona coerceat, ne dum Tartara liquerit, fas sit lumina flectere, Bt. 35, 6; Fox 170, 9

uf-weard

Similar entry: ufe-weard

wan-ǽht

(n.)
Grammar
wan-ǽht, e; f.
Entry preview:

Scant possession Náh ic fela goldes . . . ic mé sylf ne mæg fore mínum wonǽhtum willan ádreógan, Exon. Th. 458, 19 ; Hy. 4, 103. Cf. wan-spéd

wan-feax

Similar entry: wann-feax

wan-fýr

Similar entry: wann-fýr

wan-hæfelness

Similar entry: wan-hafolness

wan-hæfenness

(n.)
Grammar
wan-hæfenness, e ; f.
Entry preview:

Want, need Wanhæfænysse and metelǽste famis inedia, Hpt. Gl. 480, 33

Linked entry: hæfenness

wan-hǽle

(adj.)
Grammar
wan-hǽle, ; adj.
Entry preview:

Having bad health Ealle ða ðe wonnhiǽle wǽron, healtte and blinde, dumbe and deáfe, Nar. 48, 31

Linked entry: wan-hál

wan-hafa

(n.)
Grammar
wan-hafa, an; m.
Entry preview:

A poor person Wanhafa and þearfa ic eom inops et pauper sum ego. Ps. Spl. 85, 1

Linked entry: hafa

wan-hafol

(adj.)
Grammar
wan-hafol, adj.
Entry preview:

Needy, destitute Him embe stódon wépende wyde*-*wan and wanhafele þearfan, Homl. Skt. i. 10, 65. Widewena bigleofa and wanhafolra manna, ii. 25, 765. Gehelp wanhafolum mannum mid ðínum ágenum spédum, i. 21, 363

wan-hafolness

(n.)
Grammar
wan-hafolness, , e; f.
Entry preview:

Need, want, destitution Nis wanhafolnes [inopia) ondrǽdendum hine. Ps. Lamb. 33, 10. Úre wanhæfelnesse inopiae nostrae, 43, 24

Linked entry: wan-hæfelness

wan-hálian

(v.)
Grammar
wan-hálian, p. ode
Entry preview:

To weaken, impair the health or soundness of something

Linked entry: ge-wanhálian

wan-hálness

(n.)
Grammar
wan-hálness, e; f.
Entry preview:

Weakness, sickness, unsoundness, infirmity Ðæm abbode is á tó behealdenne heora (fratrum infirmorum) wanhálnes (imbecillitas), R. Ben. 75, II. Wanhálnysse (debilitate) ealles líchaman, Scint. 38, 7. Dysig æfter untrumnysse his ongyt, and æfter wanhálnysse

Linked entries: hál-ness wan-hǽþ

wan-hlyte

(adj.)
Grammar
wan-hlyte, adj.
Entry preview:

Not having a share in something, destitute of Wanhlytne expertem, Wrt. Voc. ii. 33, 8

Linked entry: or-hlyte

wan-spéd

(n.)
Grammar
wan-spéd, e; f.
Entry preview:

Poverty, indigence Þurh wanspéde per inopiam, Scint. 226, 6. On ðæm gefeohte wæs ǽrest anfunden Sciþþia wanspéda ea res primo fidem inopiae Scythicae dedit, Ors. 3, 7; Swt. 116, 34

wan-wegende

(adj.)
Grammar
wan-wegende, adj. (ptcpl.)
Entry preview:

Waning On wanwegendum mónan, Lchdm. i. 100, 20. Wanwægendum, 98, 17

westan-weard

(adj.)
Grammar
westan-weard, adj.
Entry preview:

Westward Mín þrym is from eástewearde middangearde óþ ðæt westanweardne majestas mea peruenit ab occidente usque in orientem, Nar. 25, 25

weste-weard

(adj.)
Grammar
weste-weard, adj.
Entry preview:

Gehergade Ecgbryht cyning on West-Walas from eásteweardum óþ westewearde, Chr. 813; Erl. 62, 2

Linked entry: eáste-weard

wudu-weard

(n.)
Grammar
wudu-weard, es; m.

A wood-keeperforester

Entry preview:

A wood-keeper, forester Be wuduwearde. Wuduwearde gebyreþ ǽlc windfylled treów, L. R. S. 19; Th. i. 440, 9

Cant-ware

Grammar
Cant-ware, (-an).
Entry preview:

Cantwarena landes is fífténe þúsend hýda, C. D. B. i. 414, 30. Sé wæs Cantwara (Cont-, v. l.) leód (leode, v. l.) oriundus de gente Cantuariorum, Bd. 3, 14; Sch. 253, 13. Paulinus huerf eft tó Cantwarum (gewát tó Cent, v. l. ), Chr. 633; P. 24, 21.