Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

mangere

(n.)
Grammar
mangere, es; m.

A mongermerchanttraderdealer

Entry preview:

Icel. prestar skulu eigi fara með mangi né okri), L. Ælfc. C. 30; Th. ii. 354, Wé lǽraþ ðæt preósta gehwilc tilige him rihtlíce and ne beó ǽnig mangere mid unrihte, L. Edg. C. 14; Th. ii. 246, 24.

freóls-ǽfen

(n.)
Grammar
freóls-ǽfen, es; m.

A festival-evevigilfesti vigĭlia

Entry preview:

A festival-eve, vigil; festi vigĭlia Man mót, freólsǽfenum [MS. freólsǽfenan], faran betweonan Eferwíc and six míla gemete one may travel, on festival-eves, between Fork and a distance of six miles, L. N. P. L. 56; Th. ii. 298, 26

flogettan

to fly aboutfluttervolitareto be uncertainwavervacillate

Entry preview:

D. 100, 19. to be uncertain, waver, vacillate Sélre ys on eádmódrum trum faran þænne hangendum gráde on heágrum flogettan (fluctare), Scint. 205, 18

æt-limpan

(v.)
Grammar
æt-limpan, p. -lamp, pl. -lumpon
Entry preview:

To fall away, 4e lost Hí ðára sáwla bemǽndon þe tó heofona ríce faran sceoldon, ꝥ hí Gode swá earm-líce ætlumpon, Hml. S. 30, 67. Mycel is mé unbliss mínra dýrlinga miss, ꝥ hí ús swá fǽrlíce mid ealle sýn ætlumpene, 272

a-yrnan

(v.)
Grammar
a-yrnan, he -yrnþ ; p. -arn, pl. -urnon ; pp. -urnen [a out, yrnan to run]

To run overto pass or go overpassgopræteriredecurrere

Entry preview:

A-urnenre tíde in or at a declining time, the time being far spent or gone. A-urnen biþ is run out, passed, Som

Linked entry: a-urnen

feorran-cumen

(adj.)
Grammar
feorran-cumen, adj.

stranger

Entry preview:

Come from far, stranger Gif feorrancumen man oþþe fræmde búton wege gange, Ll. Th. i. 42, 23. Gif freóndleás man oþþe feorrancuman geswenced weorðe . . . Sé þe freóndleásan and feorrancumenan wyrsan dóm démeð þonne his geféran, 396, 25-29.

Linked entry: feorren

for-lǽran

Entry preview:

Far nú geond þǽra manna hús ðe þú mid þínum drýcræfte forlǽrdest, and gebíg hí eft tó heora Drihtne, Hml. Th. ii. 418, 16. Þá beswác deófol and forlǽrde his (Adam's) wíf, and heó hine, Wlfst. 9, 8. Þæt nǽnig eów forlǽre (seducat), Mt. R. 24, 4.

ealfara

(n.)
Grammar
ealfara, an; m.
Entry preview:

(where the word is connected with Spanish (from Arabic) al-faras)

treówa

(n.)
Grammar
treówa, trýwa, an; m. An assurance of good faith, a covenant, v. treów, IV
Entry preview:

Náðor ne wé on ðone here faran, ne heora nán tó ús, búton man trýwan and gýslas betwýnan sylle friðe tó wedde, L. A. G. 4; Th. i. 156, 8. Cf. trúwa

Linked entry: trýwa

heáh-fore

Grammar
heáh-fore, e.Substitute: heáh-fore (-u), an, e; heáh-fru, e,
Entry preview:

Farra míno and héhfaro (altilia) gislægno, Rtl. 107, 21. Ðerh blód héffera and calfra and add: —

nihtes

(adv.)
Grammar
nihtes, (gen. of niht, q. v.); adv.

At nightnight

Entry preview:

Ðá gestód hé æt ánum éhþyrle óþ forþ nihtes ( far on into the night ), 184, 27. Hys leorningcnihtas cómon nihtes ( nocte ), Mt. Kmbl. 28, 13. Ðæra eágan scínaþ nihtes, Nar. 34, 14, Se biþ dæges hát and nihtes ceald, 36, 27.

ídel-hende

(adj.)
Grammar
ídel-hende, adj.

Empty-handedempty

Entry preview:

Ðonne gé út faraþ ne fare gé ídelhende cum egrediemini, non exibitis vacui, Ex. 3, 21

ge-wadan

(v.)
Grammar
ge-wadan, p. -wód; pp. -waden.

To wadegovadereireTo pervadego through

Entry preview:

Wundenstefna gewaden hæfde ðæt ða líðende land gesáwon the ship had gone [so far] that the sailors saw land, Beo. Th. 446; B. 220. v. trans. To pervade, go through Flód blód gewód blood pervaded the flood, Cd. 166; Th. 207, 6; Exod. 462: Elen.

for

Entry preview:

</b> (15) in respect to, as far as regards Ic ondette ealles mínes líchaman synna, for fel and for flǽsc ... and for ǽghwæt huesces oþþe heardes, Ll. Th. ii. 264, 3-7: Angl. xi. 98, 46-99, 55. (16) marking extent(?)

gealpettan

(v.)
Grammar
gealpettan, p. te.

to devour, eat greedily

Entry preview:

Sax. galpón Ne galpó thu far thínun geƀun te swíðo do not say too much about your gifts Hél. 1563]

drohtnung

Grammar
drohtnung, Dele 'in great renown' l. 10,
Entry preview:

and add Þæt þú fare tó wéstene þǽr ðǽr nánes mannes drohtnung nis ( where nobody lives ), Hml. Th. i. 466, 32. Drohtnunge religionis, i. conversationis, An. Ox. 2567. Se gewuna þisse hálgan drohtnunge ( conversationis ), R. Ben. 5, 18.

staþol

Entry preview:

</b> an estate, a farm :-- Se fæder náht elles hire ne sealde búton .vi. ynstan ánre ǽhte (cf. staþol-ǽht) (unius possessiunculae) . . . Cóm án ceorl mid láce of ðám ylcan staðole (ex eodem fundo ) þe heó ǽr onféng vi yntsan æt hire fæder, Gr.

lád-mann

(n.)
Grammar
lád-mann, es; m.

A leaderguide

Entry preview:

Abram férde of Egipta lande and Farao him funde ládmen præcepit Pharao super Abram viris et deduxerunt eum, Gen. 12, 20

síclian

(v.)
Grammar
síclian, sícelian; p. ode
Entry preview:

[Ðá wæs Leófríc c Þat ilce ðæi þat Martin abbot of Burch sculde þider faren, þa sǽclede hé &amp; ward déd .iv. no. Jañ., 1154; Erl. 266, 10.]

fyrmest

(adv.)
Grammar
fyrmest, sup. adv.

At firstmostvery wellbestprīmomaxĭmeoptĭme

Entry preview:

Swá forþ swá we fyrmest leornian mágon as far as ever we can learn, Bd. 5, 21; S. 643, 5: L. C. S. 11; Th. i. 382, 6: L. Eth. vi. 40; Th. i. 324. 28