Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

grimman

(v.)
Grammar
grimman, ic grimme, ðú grimst, he grimmeþ, grimþ, pl. grimmaþ; p. gram, grom, pl. grummon; pp. grummen.
Entry preview:

Hwæl-mere hlúde grimmeþ the whale-mere [the sea] rages loudly, Exon. 101 a; Th. 382, 3; Rä. 3, 5. [Cf. O. Sax. grimmid the gróto séo.] to run with haste, hasten; properare, currere, festinare Gúþmóde grummon the warlike of mind hastened, Beo.

Linked entry: gúþ-mód

wudian

(v.)
Grammar
wudian, p. ode

To cut wood

Entry preview:

Ðá gesáwan hié ǽnne ceorl, hwǽr hé stód and wudede him, Wulfst. 2 20, 11, 15. Hé him bebeád ðæt hí bǽron wæter tó ðæs folces neóde and wudedon him simble decrevit eos esse in ministerio cuncti populi, caedentes ligna et aquas comportantes.

Linked entries: wudere wudung

oþ-standan

Entry preview:

S. 23 b, 161. of a procedure Gange se teám forð oþ þæt man wite hwǽr hé oðstande, Ll. Th. i. 158, 15. Add Ic wæs út áþrungen fram eallum þám folce, oð ðe ic ǽnlípigu on þám cafertúne tó lǽfe oþstód, Hml. S. 23 b, 410

Linked entry: æt-standan

sláwian

(v.)
Grammar
sláwian, p. ode

To be or become slow ⬩ sluggish ⬩ inactive

Entry preview:

To be or become slow, sluggish, inactive Hwæs wilnast ðú ðæt dú ne sláwedest swá micel geswinc tó gefremmanne what dost thou desire, that thou hast not been slow to perform so great a labour, Homl. Skt. ii. 23 b, 224.

Linked entry: slágian

lǽfan

(v.)
Grammar
lǽfan, p. de.

to leave ⬩ to remain

Entry preview:

Med. ex Quad. 3, 11; Lchdm. i. 340, 26. to remain, be left remaining Gif hwæt lǽfde if anything remained, Homl. Th. ii. 40, 14. Hia lǽfdun superaverunt, Jn. Skt. Rush. 6, 12

Linked entry: be-lǽfan

mǽþrian

(v.)
Grammar
mǽþrian, p. ode

To shew respect to ⬩ honour

Entry preview:

To shew respect to, honour Búton hé hwæne furþor gemǽþrian (mǽðrian, MS. A. gemǽðian, MS. B.),and hé him ðæs weorþscipes geunne, L. C. S. 12; Th. i. 382, 15

fór-wyrcan

(v.)
Grammar
fór-wyrcan, -wyrcean; p. -worhte; pp. -worht [fór before, wyrcan to work, do]

To work or place before ⬩ obstruct ⬩ barricade ⬩ oppōnére ⬩ obstruĕre

Entry preview:

To work or place before, obstruct, barricade; oppōnére, obstruĕre Se cing geháwode hwǽr man mihte ða eá fórwyrcan [fór-wyrcean, col. 2] the king observed where the river might be obstructed, Chr. 896; Th. 173, 36, col. 1.

Linked entries: un-forworht for-worhta

slǽp-ærn

(n.)
Grammar
slǽp-ærn, -ern, es; n.

A dormitory

Entry preview:

Hwǽr slǽpst (ðú)? On slǽperne (dormitorio) mid gebrð-þrum. Coll. Monast. Th. 35, 25: Bd. 4, 23; S. 595, 39. Canonicas, ðǽr seó ár sí, ðæt hí beóddern and slǽpern habban mágan, healdan heora mynster mid rihte, L. Eth. v. 7; Th. i. 306, 12.

Linked entry: sláp-ern

MANN

(n.)
Grammar
MANN, man, monn, es; m.

MAN ⬩ a human being of either sex ⬩ a man who is wnder the authority of another ⬩ a servant ⬩ vassal ⬩ liege-man ⬩ a parishioner

Entry preview:

Hwæne secgeaþ menn ðæt sý mannes sunu quem dicunt homines esse filium hominis? Mt. Kmbl. 16, 13. Hwæt eom ic manna ðæt ic mihte God forbeódan `what was I, that I could withstand God?' Homl. Skt 10, 191.

Linked entries: manna byrig-man

ful-geare

(adv.)
Grammar
ful-geare, -gearwe, -gere; adv.

Full well ⬩ very well ⬩ fully ⬩ thoroughly ⬩ sătis bĕne ⬩ plēne ⬩ pĕnĭtus

Entry preview:

Full well, very well, fully, thoroughly; sătis bĕne, plēne, pĕnĭtus Ic nát fulgeare ymbe hwæt ðú gyt tweóst I know not full well about what thou still doublest, Bt. 5, 3; Fox 12, 12: Ps. Th. 117, 28.

Linked entry: ful-gere

hú-líc

(adj.)
Grammar
hú-líc, pron.

qualis

Entry preview:

Of what sort; qualis Hé áhsode hwæt alexander se cyning dyde and húlíc mon hé wǽre and in hwylcere yldo he asked what king Alexander was doing, and what sort of man he was, and of what age, Nar. 18, 12.

hyrstan

(v.)
Grammar
hyrstan, hierstan; p. te; pp. ed

To fry ⬩ roast

Entry preview:

Hwæt is þinga ðe bietere síe on ðæs láreówes móde oððe hit suíður hierste quid vero acrius doctoris mentem frigit? Past. 21, 6; Swt. 165, 2. Nim áne clǽne panne and hyrste hý mid ele take a clean pan and fry them with oil, Lchdm. iii. 136, 4.

nefa

(n.)
Grammar
nefa, an; m.

a nephew ⬩ nepos ⬩ a grandson ⬩ a step-son

Entry preview:

Hé swylces hwæt secgan wolde eám his nefan, Beo. Th. 1766; B. 881. a grandson Nefena bearnum pronepotibus, filiis nepotum, Hpt. Gl. 426, 50. Ealdra nefena pronepotum, 445, 56. a step-son Nefa prifignus, Wülck. Gl. 41, 28

of-áxian

(v.)
Grammar
of-áxian, -ácsian; p. ode

To find out by asking ⬩ to learn

Entry preview:

To find out by asking, to learn Ðá hé ofáxode ( didicisset ) hwæt his suna him dydon, Gen. 9, 24: Chart. Th. 340, 27. Hé his bróðor slege ofáxode, Homl. Th. ii. 358, 5.

ge-myntan

(v.)
Grammar
ge-myntan, p. -mynte; pp. -mynted, -mynt

To determine, resolve ⬩ stătuĕre, decernĕre

Entry preview:

To determine, resolve; stătuĕre, decernĕre Gregorius gemunde hwæt he gefyrn Angel-cynne gemynte Gregory remembered what he of old had determined for the English race, Homl. Th. ii. 126, 25. He befran hwam ða gebytlu gemynte wǽron.

Linked entry: myntan

þreodian

(v.)
Grammar
þreodian, þridian; p. ode.

to deliberate ⬩ take thought ⬩ to deliberate ⬩ hesitate

Entry preview:

Hé þreodode and smeáde on his móde, hwæt hé embe ðæt dyde, Homl. Ass. 124, 242. Ic fród þrágum þreodude, Elen. Kmbl. 2475; El. 1239. Weras þeahtedon, þrydedon and þóhton, 1094; El. 549. to deliberate, hesitate Þrydaþ hesitat, Wrt. Voc. ii. 137, 35.

cǽg

(n.)
Entry preview:

.), wé ætiéwen hwæt hié healden, Past. 179, 11: Wlfst. 176, 15

drohtnung

Grammar
drohtnung, Dele 'in great renown' l. 10,
Entry preview:

Hwæt wille gé mé syllan, gyf ic ámyrre þisne wéstensetlan and álecge his miclan drohtnunga?, 196, 23. Hé ástealde þá stíðan drohtnunge he founded the ascetic life, Hml. S. 16, 99

for-glendrad

(v.)
Grammar
for-glendrad, for-glendran.

To devour ⬩ consume

Entry preview:

Swá hwaet manncynnes swá fýr forbærnde and forglendrede, 183, 33. Forglendrian (? ?glendra? Wright prints forgend, Wülcker forgle[ndrian] lurcare, Wrt. Voc. ii. 52, 72. Se líchoma byð from wyrmum freten and forglendred, Bl. H. 99, 9.

heonu

Grammar
heonu, eonu, enu, ouu
Entry preview:

Eno nú hwæt wæs seó Salomones ræste elles?, Bl. H. n, 19. Eno ic þé gecýþe, Andreas, 237, 4. Onu þonne gif, Gr. D. 303, 5. Add: