Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

fæst-nes

(n.)
Grammar
fæst-nes, -niss, -ness, -nyss,e ; f.

Firmament, firmness, stability, fastness, fortification firmāmentum, firmĭtūdo, mūnīmen, propugnācŭlum

Entry preview:

Ymbtrymming oððe fæstnyss mūnīmen, Ælfc. Gr. 9, 12; Som. 9, 32

Linked entries: fæstennes festnes

FARAN

(v.)
Grammar
FARAN, to farenne; ic fare, ðú farest, færest, færst, færsþ, he fareþ, færeþ, færþ, pl. faraþ; p. fór, pl. fóron; pp.

A word expressing every kind of going from one place to another, hence to go, proceed, travel, march, sailīre, vādĕre, incēdĕre, transīre, migrāre, nāvīgāre FARE, happen, to be in any state versāri in ălĭqua re, se hăbēre ălĭquo mŏdo

Entry preview:

Ælfc. T. 40, 3

Linked entries: færan feran

for-cúþ

(adj.)
Grammar
for-cúþ, comp. m. -cúþera, -cúþra; sup. m. -cúþesta, -cuþosta; adj. [cúþ known, excellent]

Perversebadinfamouswickedperversusmălusnēquam

Entry preview:

Perverse, bad, infamous, wicked; perversus, mălus, nēquam Mánfull oððe forcúþ nēquam, Ælfc. Gr. 9, 78; Som. 14, 30.

Linked entries: fercúþ for-cúþlic

for-swerian

(v.)
Grammar
for-swerian, p. -swór, pl. -swóron; pp. -sworen

To FORSWEARto swear falselyperjureejūrārepējĕrāre

Entry preview:

Ic forswerige pējĕro, Ælfc. Gl. 84; Som. 73, 98; Wrt. Voc. 49, 6. Ne forswere ðú non perjūrābis, Mt. Bos. 5, 33.

líhtan

(v.)
Grammar
líhtan, p. te

To shinelighten

Entry preview:

To shine, lighten, give light Hit líht fulminat, Ælfc. Gr. 22; Som. 24, 7. Ðæt leóht lýht on þýstrum lux in tenebris lucet, Jn. Skt. 1, 5. Se móna líht on niht, Bt. 21; Fox. 74, 25.

blódig

(adj.)
Grammar
blódig, def. se blódiga, seó, ðæt blódige; adj.

BLOODYsanguineus, cruentus

Entry preview:

Blódig útsiht a dysentery; dysenteria, Ælfc. Gl. 11; Som. 57, 51; Wrt. Voc. 19, 53

ge-leáfful

(adj.)
Grammar
ge-leáfful, -full; adj.

Full of beliefbelievingfaithfulholyfĭdēliscrēdŭlus

Entry preview:

On geleáffullum bócum in holy books, Ælfc. T. 13, 22. Ealle ping synd ðam geleáffullum acumendlíce omnia sunt possĭbĭlia crēdenti, Boutr. Scrd. 20, 26. Ofer geleáffulle eorþbúgende super fĭdēles terræ, Ps. Th. l00, 6.

geómrian

(v.)
Grammar
geómrian, geómerian, geómran; part. geómrigende, geómriende, geómerigende, geómrende; p. ode; pp. od [geómor sad, sorrowful]

To be sad, to sigh, groan, murmur, mourn, sorrow, lament, bewailgĕmĕre, murmŭrāre, ingĕmĕre, ingĕmiscĕre, lūgēre, quĕri

Entry preview:

Ic geómrige gĕmo, Ælfc. Gr. 28, 3; Som. 30, 58. Hí murcniaþ oððe geómriaþ murmŭrābunt, Ps. Spl. 58, 17. Hí geómeriaþ they murmur, Homl. Th. i. 142, 17. Ides geómrode giddum the lady bewailed in songs, Beo. Th. 2240; B. 1118.

ge-samnung

(n.)
Grammar
ge-samnung, -somnung, -samning, -somning, e; f.

A meeting, assembly, council, union, congregation, synagogue, churchconventus, conventio, concĭlium, congrĕgātio, sy̆năgōga, ecclēsia

Entry preview:

A meeting, assembly, council, union, congregation, synagogue, church; conventus, conventio, concĭlium, congrĕgātio, sy̆năgōga, ecclēsia Gesamnung conventus, conventio, Ælfc. Gl. 87; Som. 74, 48; Wrt. Voc. 50, 30.

ge-mǽre

(n.)
Grammar
ge-mǽre, es; pl. nom. a, o, u; n.

An end, boundary, termination, limitfinis

Entry preview:

An end, boundary, termination, limit; finis Gemǽro limes, Ælfc. Gr. 9; Som. 11, 16. Gemǽre ðú settest terminum posuisti, Ps. Spl. 103, 10. Ne mágon hí ofer gemǽre gegangan terminum non transgredientur, Ps. Th. 103, 10.

ymb-hweorfan

(v.)
Grammar
ymb-hweorfan, p. -hwearf.
Entry preview:

to go round, revolve round Se roder ǽlce dæg úton ymbhwyrfð ealne ðisne middaneard, Bt. 39, 3 ; Fox 214, 16. Ymbhwyrfeþ, Met. 20, 137. Ymbhwerfeþ, 28, 4.

ge-lícian

(v.)
Grammar
ge-lícian, to please.
Entry preview:

Mǽden scamfæst, clǽne, wærum gelíc(i)gende, 192, 3. a thing Him wel gelícode his wurðfulniss, Ælfc. T. Grn. 2, 34. Him gelícade hire þeáwas, Chr. 1067; P. 201, 32.

geond-stredan

(v.)
Entry preview:

Substitute: <b>geond-stregdan, geond-strédan;</b> p. stregde, geond-strédde; pp. geond-stregd, -stréd To strew about, scatter about or over Ic geondstregde (-stréde, v. l.) spargo, Ælfc. Gr.

ge-wífian

(v.)
Entry preview:

Þæt cniht þurhwunige on his cnihtháde oð þæt hé on rihtre ǽwe gewífige, Wlfst. 304, 21. ꝥ ǽnig crísten mann binnan .vi. manna sibfæce on his ágenan cynne ǽfre ne gewifie, Ll.

hír-ness

hearingsubjectionservicea parish

Entry preview:

D. 299, 29. a parish Man ágife ǽlce teóðunge tó þám ealdan mynstre þe seó hýrness (hér-, v. l.) tó hýrð (ad matrem ecclesiam, cui parochia adjacet), Ll. Th. i. 262, 7

Linked entries: hýr-ness hére-nes

rówan

(v.)
Grammar
rówan, reów

to row or sail

Entry preview:

To go by water, to row or sail Ic rówe navigo, Ælfc. Gr. 24; Som. 25, 40. Ic ástíge mín scyp and rówe ( navigo ) ofer sǽlíce dǽlas, Coll. Monast. Th. 26, 31. Wérig sceal se wið winde róweþ, Exon. Th. 345,12 ; Gn. Ex. 187.

Linked entry: ge-rówen

hara

(n.)
Grammar
hara, an; m.

A hare

Entry preview:

A hare Hara lepus, Ælfc. Gl. 19; Som. 59, 21; Wrt. Voc. 22, 62. Se hara mid ðysse wyrte hyne sylfne gelácnaþ the hare doctors itself with this plant, Herb. 114, 1; Lchdm. i. 226, 22: Med. ex Quadr. 4; Lchdm. i. 342, 14, 16, 18.

hangian

(v.)
Grammar
hangian, p. ode; pp. od

To hang, be suspended, depend

Entry preview:

To hang, be suspended, depend Ic hongige pendeo, Ælfc. Gr. 26, 6; Som. 29, 11: Exon. 104 a; Th. 395, 21; Rä. 15, 11. Ðes hálga Hǽlend hangaþ unscyldig this holy Jesus hangeth guiltless, Homl. Th. ii. 256, 14: Beo. Th. 4886; B. 2447.

Linked entry: hongian

ófer

(n.)
Grammar
ófer, ófor, es; m.

an edge, border, marginthe land bordering on water, a river-bank, sea-shore, over in local names,

Entry preview:

Ófer, Ælfc. Gr. 6; Som. 5, 51. On ðære lifre ófrum, Lchdm. ii. 204, 24. Smire ða ófras ðǽr hit reádige, the borders of a cancer 108, 20. the land bordering on water, a river-bank, sea-shore, over in local names, e.g.

spelian

(v.)
Grammar
spelian, p. ode

To act as the representative of anotherto representto take, or stand in, the place of another

Entry preview:

'Hé mé hádode:' ðonne stent se hé on his naman stede and spelaþ hine, Ælfc. Gr. 5; Zup. 8, 11-16.

Linked entry: speliend