Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

druncnian

(v.)
Grammar
druncnian, p. ode ode; pp. od.

become drunk ⬩ inebriāri ⬩ to sink, ⬩ mergi

Entry preview:

to be or become drunk; inebriāri Iohannes se Fulluhtere ne dranc náðor ne wín, ne beór, ne ealu, ne nán ðære wǽtan ðe menn of druncniaþ John the Baptist drank neither wine, nor beer, nor ale, nor of the liquor from which men become drunk, Homl.

min

(adj.)
Grammar
min, adj.

small ⬩ mean ⬩ vile

Entry preview:

small Ne ðé sunne on dæge ne gebærne ne ðé móna on niht min ne geweorþe may the sun not burn thee by day, nor the moon withhold her light from thee by night, Ps.

Linked entry: min-dóm

and-sæc

(n.)
Grammar
and-sæc, n.
Entry preview:

Ne beó hé nánes andsæces wyrðe he shall not be entitled to make denial, 288, 9. Þone þe tó nánan andsæce ne mæge, 228, 14. 'Ne mæg ic wunian.' . . . Ðá ðáá Þú ondsæc dydest, þæt þú on feorwegas féran ne cúðe, An. 929. Add

forhtian

(v.)
Grammar
forhtian, forhtigan, forhtigean, forhtegean; to forhtianne; part. forhtiende, forhtigende; p. ode, ede; pp. od, ed [forht affrighted, and the terminations -an, -anne, -gan] .

To be afraid or frightened ⬩ tremble ⬩ păvēre ⬩ trĕmĕre ⬩ trĕpĭdāre ⬩ formīdāre ⬩ To fear ⬩ be frightened at ⬩ dread ⬩ tĭmēre

Entry preview:

Ne nán þing ne forhtgeaþ fear nothing, Deut. 1, 20

Linked entries: frohtian ge-frohtian

scǽnan

(v.)
Grammar
scǽnan, p. de

To break

Entry preview:

Hí gemétton Crist deádne, and his hálgan sceancan scǽnan ne dorston, Homl. Th. ii. 260, 10. Ða gemettan ne móston ðæs lambes bán scǽnan, ne ða cempan ne móston tóbrecan his (Christ's ) hálgan sceancan, 282, 7.

for-spildan

Entry preview:

Ne forspild ðú mé ne perdas me, 27, 3. Ne forspild ðú úsic oð ende ne repellas nos usque in finem, 43, 23. Ðæt ðú hí forspilde and tóstence ut disperdas et dissipes, Past. 441, 32. Ðæt hé forspilde (perdat) gemynd heara, Ps. Srt. 33, 17.

hefe-lic

heavy ⬩ grave ⬩ serious ⬩ grievous ⬩ oppressive ⬩ hard to do ⬩ laborious ⬩ grievous

Entry preview:

geár and swíðe swincfull and sorhfull geár, Chr. 1085; P. 217, 17. overpowering to the senses Ne cymð þǽr sorh ne sár ne ǽnig geswinc ne hungor ne ðurst ne hefelic slǽp, Wlfst. 139, 27

Linked entries: hefig hefig-lic

þǽr-ofer

(adv.)
Grammar
þǽr-ofer, adv.

Thereover ⬩ over that

Entry preview:

Thereover, over that Se fnobeám ofersceadaþ ðæt lond, ðæt hit under him ne mæg gegrówan, ne hé self nánne wæsðm dǽrofer ne bireþ, Past. 45; Swt. 337, 12. Hig tódðldon hys reáf, and wurpon hlot þǽrofer, Mt. Kmbl. 27, 35

Linked entry: ofer

feorm-fultum

(n.)
Grammar
feorm-fultum, es; m.

Food-support ⬩ purveyance ⬩ victus auxĭlium ⬩ commeātus ⬩ prōcūrātio

Entry preview:

Food-support, purveyance; victus auxĭlium, commeātus, prōcūrātio Ðæt him nán man ne þearf to feormfultume nán þingc syllan, bútan he sylf wille that no man need give him anything as purveyance, unless he himself be willing, L. C.

ge-fealdan

(v.)
Grammar
ge-fealdan, p. -feóld, pl. -feóldon; pp. -fealden

To fold up ⬩ wrap ⬩ plĭcāre ⬩ involvĕre

Entry preview:

To fold up, wrap; plĭcāre, involvĕre Ne læg hyt ná mid línwǽdum, ac onsundron gefealden on ánre stówe non cum linteamĭnĭbus pŏsĭtum, sed sepărātim invŏlūtum in ūnum lŏcum, Jn. Bos. 20, 7. Miððý gefeáld ðæt bóc cum plicuisset librum, Lk. Skt.

Linked entry: ge-fildan

á-fýsan

Entry preview:

Add: to make eager, inspire with longing Þonne hwylc-um men gelimpeþ ꝥ his fæder gefærþ, ne mæg ꝥ ná beón ꝥ þá bearn langunga nabban æfter þǽm freóndum. Swá wiste úre heofonlica fæder his þá leófan bearn áfýsed æfter him, Bl. H. 131, 28

frægning

(n.)
Grammar
frægning, e; f.

Asking ⬩ enquiry ⬩ questioning

Entry preview:

Asking, enquiry, questioning Mé náht nú tó láfe ne wunað þǽre frægninge and ácsunge be þám wísum, in þám ic wæs tweógende ǽr de his in quibus dubius fui nihil mihi quaestionis remansit, Gr. D. 323, 23. Mid fraignung interrogando, Mk. p. 4, 19

murnan

(v.)
Grammar
murnan, p. de.

To mourn ⬩ be sad ⬩ be anxious ⬩ To mourn ⬩ lament ⬩ to care about ⬩ regard

Entry preview:

Ne beó ðú on sefan tó forht, ne on móde ne murn be not fearful of mind, nor anxious of heart, Andr. Kmbl. 197; An. 99.

for-swerian

(v.)

to commit perjury ⬩ To perjure one's self ⬩ forsworn ⬩ perjured ⬩ to constrain by swearing ⬩ to bewitch

Entry preview:

Dele first passage, and add: to commit perjury Swerian ne sceal mon þý lǽs mon forswerige non jurare ne forte perjuret, R. Ben. 17, 9. reflex.

for-gytel

(adj.)
Grammar
for-gytel, -gytol, -gyttol; adj.

Forgetful ⬩ forgetting ⬩ oblīviōsus

Entry preview:

Forgetful, forgetting; oblīviōsus He næs forgytel [forgyttol, Homl. Th. ii. 118, 19] he was not forgetful, Nat. S. Greg. Els. 5, 11. Forgytele we ne synt ðé nec oblīti sŭmus te, Ps. Lamb. 43, 18.

Linked entry: for-gitel

húslian

(v.)
Entry preview:

Man sceal húslian þone seócan þá hwýle hé hit for*-*swelgan mæg, and man ne sceal hit ná dón nánum sámcwyce men, for þan þe hé hit sceal etan, Ll. Th. ii. 390, 23. Gé sculon húslian þá cild bonne hí gefullode beóð, and hý Add: —

un-gelífende

(adj.)
Entry preview:

not believing, incredulous Sé þe ungelýfende byþ in þon þe hé tweóþ, hé ne séceð ná þone geleáfan, ac gesceádwísnesse qui infidelis est in eo quad dubitat, fidem non quaerit, sed rationem, Gr. D. 262, II.

riht-híwa

(n.)
Grammar
riht-híwa, an; m.

A legitimate consort

Entry preview:

A legitimate consort Monige beóþ ðara ðe hié gehealdaþ wið unryhthǽmed and swáðeáh his ágenra ryhthíwena ne brýcþ swá swá hé mid ryhte sceolde multi sunt, qui scelera quidem carnis deserunt, nec tamen in conjugio positi usus solummodo debiti jura conservant

Linked entry: híwan

west-wegas

(n.)
Grammar
west-wegas, pl. m.
Entry preview:

The west Eástan ne cymeþ gumena ǽnig, ne of westwegum neque ab oriente, neque ab occidente, Ps. Th. 74, 6

scyhhan

(v.)
Entry preview:

Ne áwyrp ł áscyhh mé of ansýne ne proicias me a facie tua, Ps. Rdr. 50, 13.] Cf. scín, scýan. [