Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

súþan-weard

(adj.)
Grammar
súþan-weard, adj.
Entry preview:

Southern (part of a place) Súþanweard hit hefdon Brittas, Chr. pref.; P. 3, 14

súþe-weard

Entry preview:

Þæt þridde heáfodríce wæs þæt Affricanum, and on súðeweardum. Ors. 2, 1; Bos. 38, 24. Add

tó-weard

Grammar
tó-weard, <b>I b.</b>
Entry preview:

Add Þá wǽron Seaxan sécende intingan and tó-weardne (an occasion, and one in the immediate future) heora gedáles wið Bryttas quaerentes occasionem diuortii, Bd. 1. 15; Sch. 42, 26. 1 a a. without inflexion Leoniþa sǽde þæt þá tída þá yfele wǽron and

þider-weard

Entry preview:

Add: where a verb of motion is implied Geseah hé olfendas þyderweard vidit camelos venientes procul, Gen. 24, 63. Ðá þá hé þágíta wæs feorron þyderweard adhuc longe positum, Gr. D. 37, 15

úte-weard

(adj.)
Entry preview:

Adj Útewardre hýde cute summa, superficietenus, extrema. An. Ox. 50, 23

út-waru

Grammar
út-waru, [For the obligation involved in waru see werian ; <b>III c.</b>]
Entry preview:

Hí him ꝥ land sealdon æt Norðtúne . . . ꝥ syndon iii hída tó inware and óðer healf tó útware, Cht. E. 235, 29. Add

út-weard

(adv.)
Grammar
út-weard, ; adv.
Entry preview:

Forth, outside, out of doors Swá hí gedón hæbbon swá beón hí on ofeste útweard ubi perfectum habuerint opus suum cum summa festinatione egrediantur foras, Chrd. 31, 29: 31

wæl-cyrge

Grammar
wæl-cyrge, Take here (?) the forms given under wellyrge, where for 'sinus' l. (?) erinis ( = Ἐρινύς), and add
Entry preview:

Gydene, wælcyrie Ueneris, An. Ox. 4449

wæl-genga

(n.)
Grammar
wæl-genga, an ; m.
Entry preview:

A deadly walker, a wild beast, a dragon Wælgengan beluę, An. Ox. 8, 305 : 5, 41

wæl-grim

Grammar
wæl-grim, wæl-grimm.
Entry preview:

Dá earman men beóð wyrs bereáfode fram þám unrihtwísan déman þonne fram þám wælgrimmestan here ( a cruentis hostibus ), Ll. Lbmn. 475, 17. Add

wág-rift

Entry preview:

Wáhrefte conopeo, An. Ox. 7, 365. Ic geann intó þiére hálgan stówe . . . ánes hricghrægles þæs sélestan ðe ic hæbbe, and ánes beddreáfes mid wáhryfte, Cht. Th. 529, 12. Hé geann . . . Wulfgáre his mǽge twégra wáhryfta and twégra setlhrægla, Cht. Crw

weard-geréfa

(n.)
Grammar
weard-geréfa, an; m.
Entry preview:

The captain of the guard

wearg-cwedol

Entry preview:

Add: given to reviling Wyrigcwidole men maledici (revilers, l Cor. 6, 10), Gr. D. 207, 29

wearg-lic

Entry preview:

Hú ne is hit þǽr swíðe swiotol hú werelica þás woruldsǽlða sint liquet igitur quam sit mortalium rerum misera beatitudo, Bt. II, I; S. 25, 10. Add

wiþer-weard

Grammar
wiþer-weard, <b>. II.</b>
Entry preview:

Hié wurdon him selfum wiðerwearde þęt hié hit ǽfre ongunnon, and Scribanianus ofslógon they became opposed to themselves, that they had ever attempted it, and slew Scribonianus ; exercitus conversus in poenitentiam, Scribonianum interfecit, Ors. 6,

fore-weard

Entry preview:

Dele'(?)', and add Ymb þá foreward þe wǽron geworhte ... And sé ðe þás foreward tóbreke, C.D. iv. 263, 13-21

fore-weard

Entry preview:

Add Hí mid forewerdum tán stæppað uix imprimunt summa uestigia, Chrd. 64, 35. ¶. add :-- Gif hí standað on foreweardan on ðǽre sprǽce, Ælfc. Gr. Z. 241, 10

forþ-weard

(adj.)
Grammar
forþ-weard, -werd; adj.

in a forward directionforwardprōnustending towards any oneălĭquem versus tendenseverlastingcontinualsempĭternus

Entry preview:

in a forward direction, forward; prōnus Forþweard forward, Exon. 106 a; Th. 403, 25; Rä. 22, 13: 126 b; Th. 487, 4; Rä. 72, 23. Á swá hit forþwerdre beón sceolde, swá wæs hit lætre always as it should be more forward, so was it later, Chr. 999; Erl.

sweord-bealu

(n.)
Grammar
sweord-bealu, (-o), wes; n.
Entry preview:

Bale or hurt caused by the sword, Beo. Th. 2298; B. 1147

wyrm-melu

(n.)
Grammar
wyrm-melu, (-o), wes; n.
Entry preview:

Dust of dried worms powdered (cf. 'Dry fair large earthworms before the fire, or in an oven, which when thorough dry, beat into powder,' Salmon's English Physician, quoted by Cockayne. See also: Eft angeltwæccan, gegníd swíþe, Lchdm. iii. 44. 4) Wyrc