un-cyst
Entry preview:
For hwan ne sceal þæt eallum wífum beón forgyfen, þá ðe mid uncyste heora gecyndes (naturae suae vitio) beóð geuntrumade?, Bd. l, 27 ; Sch. 83, 15. Add
brémel
Entry preview:
Brémel anguens, Wrt. Voc. ii. 7, 20: murus, 55, 82. Ðá hé fleáh, ðá tórýpte hine án bré[m]ber ofer ðæt nebb, Cht. Th. 172, 28. Hí hine lǽddon betwux þá þiccan gewrido þára brémela, þæt him wæs eall se líchama gewundod, Guth. 36, 12. Of þiccum brémelum
burg-
Deorwente
The river DERWENT, in Yorkshire, Derbyshire, Cumberland, and Durham ⬩ quatuor fluviōrum nomen in agris Eboracensi Derbiensi Cumbriensi et Dunholmensi
Entry preview:
The river DERWENT, in Yorkshire, Derbyshire, Cumberland, and Durham; quatuor fluviōrum nomen in agris Eboracensi Derbiensi Cumbriensi et Dunholmensi Be Deorwentan ðære eá by the river Derwent [Yorkshire], Bd. 2, 9; S. 511, 18: 2, 13; S. 517, 16. Of ðam
for-býgan
To bow down ⬩ bend down ⬩ abase ⬩ humble ⬩ destroy ⬩ deprimĕre ⬩ humiliāre ⬩ imminuĕre
Entry preview:
To bow down, bend down, abase, humble, destroy; deprimĕre, humiliāre, imminuĕre He hellwarena heáp forbýgde he humbled the multitude of hell's inmates, Exon. 18b; Th. 46, 3; Cri. 731: Exon. 120a; Th. 461, 13; Hö. 35
ge-þolian
to bear ⬩ suffer ⬩ endure ⬩ sustain ⬩ sufferre ⬩ păti ⬩ sustĭnēre ⬩ to have patience ⬩ endure ⬩ wait ⬩ remain ⬩ perdūrāre ⬩ mănēre ⬩ with the gen. To suffer loss of ⬩ forfeit ⬩ lose ⬩ cărēre
Entry preview:
Alf. pol. 42; Th. i. 90, 6: Beo. Th. 6210; B. 3109. Se ðe geþolias on ende qui sustinuerit in finem; Mk. Skt. Lind. 13, 13: 14, 34. with the gen.
ge-cnucian
To beat ⬩ pound ⬩ tundĕre ⬩ pertundĕre
Entry preview:
To beat, pound; tundĕre, pertundĕre Gecnuca hý mid swínenum góre pound it with swine dung, Herb. 9, 3; Lchdm. i. 100, 11. Mid gecnucedum [MS. gecnucedon] ele ŏleo tūso, Ex. 29, 40. Genim ða wyrte gecnucude [gecnocode MS. B.] take the herb pounded, Herb
Linked entry: ge-cnocian
platian
This might be a link to, a part of or a variant of another entry.
sacu
Entry preview:
Ne flít hé . . . ne sace ne ástyreð . . . þá beóð Godes bearn þá þe gesibsume beóð and sace ne ástyriað . . . Wé ne magon habban þone heofonlican éþel búton wé fram eallum sacum orsorge beón, O. E. Hml. i. 302, 1-8. <b>I a.
un-blíðe
sad ⬩ sorrowful ⬩ grieved ⬩ unkind ⬩ shewing ill-will or displeasure ⬩ stern ⬩ angry ⬩ unquiet ⬩ not peaceful
Entry preview:
Hú blinde hí (the envious) beóð, ðonne hí beóð unróte for óðerra monna gódan weorcnm and for hira ryhtum gefeán beóð unblíðe quantae caecitatis sint qui alieno provectu deficiunt, aliena exultatione contabescunt, 34; Swt. 231, 17.
for-búgan
To bend from ⬩ pass by ⬩ decline ⬩ avoid ⬩ shun ⬩ eschew ⬩ recēdĕre ⬩ prætĕrīre ⬩ declīnāre ⬩ evītāre ⬩ devītāre
Entry preview:
Forbogen beón evītāri, App. Lit. Scint. Lye. (Orm. forrbuȝhenn to avoid, refuse.)
be-cuman
to come ⬩ get, ⬩ to come to power ⬩ get into trouble ⬩ to come to ⬩ by ⬩ to cometo a person ⬩ to befall ⬩ to become ⬩ behove
Entry preview:
Add: to come, get, local, of completed movement (arrival, traverse) Ecbyrht becuman wolde on Germaniam . . . ac hé ne mihte; ac Wihtbyrht ðyder becom . . . and eft wæs hám hweorfende on Scotland, þanon hé ǽr becom, Bd. 5, 9; Sch. 589, 5-12. Hé lange
bégian
To crown ⬩ coronare
Entry preview:
To crown; coronare Ðú bégodest us coronasti nos Ps. Spl. C. 5, 15
Linked entry: beágian
big-gyrdel
A belt, girdle ⬩ a purse, public purse, treasury ⬩ zōna = ζώνη, saccus = σάκκos, fiscus
Entry preview:
A belt, girdle, and as girdles were used to carry money, hence, a purse, public purse, treasury; zōna = ζώνη, saccus = σάκκos, fiscus Næbbe ge feoh on eówrum bígyrdlum nolite possidere pecuniam in zonis vestris, Mt. Bos. 10, 9. Bígerdel saccus, Ælfc.
ge-byrg
Entry preview:
protection Beón on gebyrge (eo written over y, v.l. ) wudewum, Wlfst. 119, 4: 209, 1. Cf. ge-beorg
efen-þrowian
Entry preview:
Beón efenþrowgende óþres earfoþum, . . . on óþres góde beón gefeónde, 75, 19. Add
bere-tún
A barley-enclosure ⬩ court-yard ⬩ threshing-floor ⬩ corn-farm ⬩ grange ⬩ corn-village ⬩ BARTON ⬩ hordei area ⬩ villa frumentaria
Entry preview:
A barley-enclosure, court-yard, threshing-floor, corn-farm, grange, corn-village, BARTON; hordei area, villa frumentaria. 'BARTON, Prædium dominicum, vel terræ quas vocant Dominicales, hoc est, quas in distributione manerii dominus non elocavit hæreditarie
ge-bícnian
to beckon ⬩ nod ⬩ innuĕre ⬩ to point out ⬩ shew ⬩ indicate ⬩ betoken ⬩ indĭcāre ⬩ signĭfĭcāre ⬩ portendĕre
Entry preview:
to beckon, nod; innuĕre Ic gebícnige [gebýcnige MS. D.] innuo, Ælfc. Gr. 28, 3; Som. 30, 48. to point out, shew, indicate, betoken; indĭcāre, signĭfĭcāre, portendĕre Ic gebícnige [gebýcnige MS. D.], Ælfc. Gr. 37; Som. 39, 40. Hí gebícniaþ sum þing niwes
Linked entry: ge-býcnian
a-þrescan
To rob ⬩ spoil ⬩ spoliare ⬩ expilare
Entry preview:
To rob, spoil; spoliare, expilare Aþroxen spoliatus
Linked entry: a-þroxen
fóre-bétan
To make full amends to or for anyone or anything ⬩ compensāre prō ălĭquo
Entry preview:
To make full amends to or for anyone or anything; compensāre prō ălĭquo Ládige mid his mágan, ðe fǽhþe móton mid-beran, oððe fórebétan let him clear himself with his kinsmen, who must bear the feud with him, or make full amends for it, L. Eth. ix. 23
Linked entry: fór-bétan