Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

císe

(n.)
Grammar
císe, es; m.
Entry preview:

Ðonne þú cýse habban wille, Tech. ii. 123, 20: Goll. M. 34, 27. XL. and CC. hlába, I. wége césa, Cht. Th. 468, 24. Cýswyrhtan gebyreð hundred cýse (-a?), Ll. Th. i. 438, 31. v. cýse in Dict

Linked entries: cése cýse

-ling

(suffix)
Grammar
-ling, es; m.
Entry preview:

Add: v. byrd-, cýþ-, efen-, heáfod-, mæst-, rǽp-, reád-, sib-, þeów-, þeówet-, under-, wǽdl- (?), wiþer-ling

á-pinsian

(v.)
Entry preview:

Uton ápinsian hú strec déma cymð pensemus quam districtus uenturus est iudex, Chrd. 88, 32. Add

ge-ascian

(v.)
Grammar
ge-ascian, -acsian, -ahsian, -axian; p. ode, ade; pp. od, ad [acsian to ask]

To find out by askinglearnhearfando accĭpĕrediscĕreaudīre

Entry preview:

Ðá geascade se cyng ðæt ðæt hie út on hergaþ fóron then the king heard that they were gone out to ravage, 911; Erl. 100, 24. We geascodon ðæt úre geferan sume to eów cómon we have heard that some of our fellows have come to you, L.

cræftig

Entry preview:

Hiera cynn wæs ealra cræftegast gloriosissima illa viribus familia, 2, 4; S. 72, 10. knowing a craft, art, trade Gif craeftige men ( artifices ) on mynstre sýn, begán þane cræft and georne wyrcen, R.

sáre

(adv.)
Grammar
sáre, adv.

Sorely, grievously, bitterly

Entry preview:

Mé ðæt cynn hafaþ sáre ábolgen that race hath angered me sore, 76, 14; Gen. 1257. Forgrípan gumcynne grimme and sáre heardum mihtum, 77,15 ; Gen. 1275. Sum sáre angeald ǽfenreste one paid a heavy price for his night's rest, Beo. Th. 2507; B. 1251.

un-seht

(n.)
Grammar
un-seht, m. f. n.

Disagreement

Entry preview:

Disagreement Hí macodon mǽst ðet unseht betweónan Godwine eorle and ðam cynge, Chr. 1052; Erl. 187, 27

Linked entries: seht seht

heort-gryre

(n.)
Grammar
heort-gryre, es; m.
Entry preview:

Terror of heart, mortal terror Fela cynna egesan geweorþað on eorðan folce tó heortgryre, Wlfst. 86, 15

Linked entry: gryre

stán-cnoll

(n.)
Grammar
stán-cnoll, es; m.
Entry preview:

, rock-summit Andlang þǽre róde oð hit cymð beneoðan stáncnolle, Cht. E. 248, 17

freó

Entry preview:

Add Geboren of freón (freógum, v.l.) and of æþelum cynne liberiori genere exortus, Gr. D. 95, 10

Mirce

(n.)
Grammar
Mirce, Mierce, Myrce; pl.

The MerciansMercia

Entry preview:

Of Engle cóman EástEngle and Middel-Engle and Myrce ( Merci ) and eall Norþhembra cynn, Bd. 1, 15; S. 483, 25. Miercna cyning, land, ríce, Chr. 853; Erl. 68, 7: 877; Erl. 78, 26: 794; Erl. 58, 7. Mircena cining, 704; Er1. 43, 30.

Linked entry: Myrce

eldre

(adj.)
Entry preview:

omne Ne dyde he áhwǽr swá eldran cynne non fēcit tālĭter omni nātiōni, Ps. Th. 147, 9

Éste

Entry preview:

Þǽr is mid Eástum án mǽgð þæt hí magon cyle gewyrcan, Ors. 1, 1; S. 21, 13. Add

úle

Entry preview:

-beorh, -cymb, -del, -hyrst, -wal, C. D. vi. 345

ýþ-mere

(n.)
Grammar
ýþ-mere, es; m.
Entry preview:

The billowy main Hwonne up cyme æþelast tungla ofer ýðmere éstan líxan, Exon. Th. 204, 7; Ph. 94

gryrran

(v.)
Entry preview:

to gnash, chatter (of teeth) Þá téþ for miclum cyle gryrrað nimis siridentes frigore denies, Dóm. L. 195

útsiht-ádl

(n.)
Grammar
útsiht-ádl, e; f.

Diarrhoeadysentery

Entry preview:

Diarrhoea, dysentery Sió útsihtádl cymð manegum of tó miclum útgange, Lchdm. ii. 278, 7. Wið útsihtádle, 320, 11

ríp

(n.)
Grammar
ríp, es; n.
Entry preview:

On hærfeste wícode se cyng on neáweste ðare byrig, ða hwíle ðe hié hira corn gerypon, ðæt ða Deniscan him ne mehton ðæs rípes forwiernan, Chr. 896; Erl. 94, 7. Ǽr wintres cyme on rýpes tíman, Exon. Th. 214, 28; Ph. 246.

Linked entry: ripa

feáwnes

(n.)
Grammar
feáwnes, feánes ,-ness, e; f.

FEWNESSpaucĭtas

Entry preview:

FEWNESS; paucĭtas Ða feáwnesse oððe gehwǽdnesse dagena mínra cýþ me paucĭtātem diērum memōrum nuntia mihi, Ps. Lamb. 101, 24

Linked entry: feánes

gearo-witolness

(n.)
Grammar
gearo-witolness, e; f.
Entry preview:

Sagacity Ongeán þám ingehýde and gearawitolnesse þe of Godes ágenre gife cymð, se deófol sǽwð nytennysse, Wlfst. 53, 16

Linked entry: un-gearowitolness